Jag fick av kommentatören Christer tips om en Youtubefilm som just nu rusar genom sajbern med … eh … internets hastighet. (Ny måttenhet.)
Om inbäddningen inte funkar: länk.
Om jag träffar skaparen av klippet kan jag säga ”you had me at the vattenplopp after 11 seconds”. Det är en väldigt skickligt gjord filmsnutt som aldrig någonsin hade nått mig före internetrevolutionen. Jag vet att ni alla är stressade och sitter på jobbet och inte kan hålla på att slösa fyra minuter på sådant som inte genererar annat än ett leende, så här kommer några repliker så att ni får en känsla av hur det låter:
”They had this Europe-look …”
” … an ’America-on-holiday’, which is a European word for vacation.”
”It’s not often that I’m the victim of a random act of kindness.”
Och så tänker jag ”öh, det är säkert inte på riktigt” och sedan tänker jag ”äh, det var inte Die Hard heller” och sedan tänker jag ”en sån ska jag också göra”. Och sedan kommer jag på att jag måste ta upp den där strumpan som ligger i handfatet och fixa den där artikeln och ringa gympalärararen och betala in medlemsavgiften till … och så blir det ingen filmsnutt gjord.
Då kan jag istället roa mig med att vandra iväg i invanda RSS-spår och hamna på Unclutterer som egentligen ska hjälpa mig att få ordning på livet men som i verkligheten bara ger mig aha-upplevelser som jag inte alls inför, genomför eller ens minns. Jag rentav trivs i min oordnade tillvaro.
Men nyss hittade jag en förfärlig gömma. En bortglömd hög. Ett ”jag gör det sedan-monument” värt 1 323 kronor:

Jag borde verkligen skämmas. Här går mina barn omkring i ärvda kläder och aldrig kommer vi att åka till Thailand och … och … och … Och så slår det mig! Hurra! Jag har hittat massa oanvända tunnelbanebiljetter! Som jag måste slänga! Som jag har glömt bort och jädrar så dum jag är!
Men så himla bra. För det kan jag ju blogga om.
Hoppsan. Nu hittade jag tre remsor till. Och en gummibandssamling från f.In. (Före Internet. Med versalt I för att det skulle se snyggare ut och kännas lite gammaldags.)
Släng dem inte! Åk tunnelbana och buss istället! Ta med barnen på tunnelbanesafari. De gäller fram till nästa prisförändring.
Fint. Och han skriver:
”By the way — This story is 100% true. Cross my heart. I didn’t realize that would even be an issue for some people. haha. Just interested in telling my story and finding the owners.”
http://www.youtube.com/watch?v=Dmop7EAY1Zg
Niklas: man får inte åka på dem, säger SL. De är för gamla allihop. Säger SL. De är liksom fem–sex år ju …
Mhm, Anna, jag såg det. Tänk ändå att alla (även jag) hela tiden misstänker fusk och lögner – även när det faktiskt inte har någon betydelse!
Inte jag! Om någon som låter så där snäll säger ”cross my heart” så kan jag inte tvivla en sekund på att det är sant. Har det ingen effekt på dig alltså?
(Ja, jag är blåögd. Född sån.)
Äsch då. Taskmörtarna på SL har ändrat reglerna på senare år. Förr gällde åkbanden till nästa prisökning vilket gjorde att folk hamstrade remsor strax innan en höjning. Jag såg nu på min egen remsa att den hade ett bäst före-datum.
Just det — på den allra äldsta står det ”gäller denna taxeperiod och den nästkommande”. På de nyare står det ”återlöses till och med december 2008”.
Men när jag har uppfunnit en tidsmaskin, då jävlar.
Men det här går ju inte. Jag har inte tålamod att vänta tills uppföljaren. Jag vill veta hur det gick. Hittade fotografierna sina ägare? Blev de bästisar?
Och medan jag sprängs av nyfikenhet tröstar det mig något att flaskposten också fått modernare resvägar.
Jag gillar den här berättelsen. Men när jag skulle berätta den för dottern nu så fick jag en ”… vänta nu …”-känsla.
Vem i hela världen använder en analog kamera nuförtiden?
Har man råd att fara utomlands till USA så har man antagligen även tagit sig råd att köpa en digitalkamera. Eller?
Oj oj Cecilia, du anar nog inte hur många analognördar det finns därute. Drygt 54 000 bara här: http://www.flickr.com/groups/ishootfilm/
Skönt att höra. Då håller berättelsen än då.
Ja, nu väntar vi på upplösningen.
Jag kan anmäla att det inte var någon som jag kände igen.
Jag tror att de är bröder: kolla näsan. Och tjecker. Samt 21 och 24 år.
Jag tycker du ska vädja till någon inkonsekvent SL-medarbetares goda hjärta och skicka in dem och hoppas på det bästa. Det gjorde jag med två utgångna presentkort till Centralbadet och fick en framsfärgning i utbyte mot två massagebehandlingar med pasderat bäst-före-datum.
Ja! Perfekt! Jag ska byta remsorna mot en fransfärgning!
[…] I januari tvingade jag er att se en filmsnutt. Eftersom ni säkerligen har precis lika dassigt minne som jag — eller i alla fall bara minns onödiga saker som jag — kommer den här igen: […]