Hoppa till innehåll

Borde jag kanske gå på attvaragäst-kurs?

Vi var bjudna hem till Lisa & Johan med allt vad därtill hör. (Väääääldigt jobbigt är det: man måste äta gott och dricka mycket i flera timmar.) Eftersom vi är gästerna som kallas ”Bara Bergmans”, vet alla värdar och värdinnor att de slipper göra sig till och städa och bära sig åt för där kommer vi och bara är. Efter intensivt umgänge kommer datorerna fram och så sitter vi där och umgås med varsin liten maskin i knät. Samtalet böljar från hylsnyckelsats till Oscar Wilde, från umami till konstiga släktingar och från längtan efter en Volvo 242 till aversion mot ”fika”. Och så trivs vi.
Så här kan det se ut när barskåpet står öppet bara för att det är så fint:
Ni ser min plats va? Och att det ligger en stor bok där? Det är den jag kommer att berätta om nu.
Ni ser min plats va? Och att det ligger en stor bok där? Det är den jag kommer att berätta om nu.

Men igår var jag inte webbig och googlande utan totalt fast i 1910-talet. Min tidsresa kom sig av att jag hittade två årgångar Idun: 1914 och 1919. I den första dyker artiklar om ”världskriget” upp i början av augusti. I den andra andas man ut efter flera års ransonering och besvärligheter. Men det som årgångarna har gemensamt är en intensiv strävan mot hälsa och skönhet. Det påminner mig om… om … om … vahettere … aha – NUTIDEN!

När min djefla man, Lisa och Johan fortsatte att byta ämnen som vanligt, rabblade jag fantastiska annonser och fakta från 1910-talet. Jag tror att de tröttnade efter ett par, tre minuter men att jag bara gick på i ullstrumporna i ett par timmar.

Lägg märke till att inte bara ögonfransarna där uppe ska vara markerade utan att man också eftersträvade "tjocka ögonbryn".
Lägg märke till att inte bara ögonfransarna där uppe ska vara markerade utan att man också eftersträvade ”tjocka ögonbryn”.

Champoing var en ny grej och lika åtråvärd som rynktinkturen där ovan – men afmagringstvålen var nog ingen större hit för den dök bara upp ett fåtal gånger i annonserna. (Hur tror ni att den funkade? Kanske tvättade man sig så frenetiskt att det räknades som motion?) Apropå champoing, förresten, så var champo senast i slutet av 1800-talet ett slags bakverk av socker, potatismjöl, mandel, nötter och äggulor. Funkade kanske som en hårinpackning också?

Men vad kan zicker vara, som sägs rädda oss kvinnor för att vi nu kan bli kvitt de versalförsedda ”Blus- och Kjolfördärvande” nålarna?

Är det något man har har när man syr?
Är det något man har när man syr?

UPPDATERING: Översättarhelena tror att denna zicker har en kjol- och blushållande funktion när kläderna sitter på kroppen – så att de inte ska glida isär så att kvinnan råkar visa hud. Och att de funkar som strumpebandshållare – vilket jag tycker stämmer med utseendet. (Man pluppar i pluppen i det runda hålet och drar ner pluppen i skåran så att den sitter. Och tyget ligger emellan.) Agneta tror att det handlar om tryckknappar. Hur som helst är det först nu som jag ser att damen med den jättelika zickern ju står som Frihetsgudinnan.

Tydligen hade man 1914 vanvettiga problem med tryckknapparna som inte stod rycken. Den senaste nyheten var tryckknappen Prym’s Parforce som fjädrade i sidled och öppnade sig nedåt. Jag vill ha!

Och som "sluter mycket noggrannt (!) till".
Och som ”sluter mycket noggrannt (!) till”.
Men som de bar sig åt, de väldigt storhänta männen för 97 år sedan!
Men som de bar sig åt, de väldigt storhänta männen för 97 år sedan!

Det vimlar av tandpulver, tryckkokare, styrkemedel och slemlösare samt tvålar som lovar underverk, ungdomlig skönhet, frihet från underlivslidande och mjällfritt hår i flätor. Än en gång: precis som idag.

Livmoderspegel, jahaja.
Livmoderspegel, jahaja.

UPPDATERING: Stor förvirring råder: vad är ”Noliberpulver” som kostar 5 kr per ask och som man ska spruta in när man har problem i livmodern? Är det en felstavning? Eller vad?

Och så var det det här med magen. Ujuj, inte ens magarna mådde bättre dåförtiden.

Och si på tusan: Kronans droghandel som vi ju har fått tillbaka nu på senare tid!
Och si på tusan: Kronans droghandel som vi ju har fått tillbaka nu på senare tid!

Ett prisbelönt avföringsmedel! Som dessutom skyddar mot magsjukdomar! (Men det finns bot mot allt: koka dig bara en laxermarmelad på bl.a. plommon, fikon och sirap.)

Fast allra värst måste det ändå ha varit för alla tunnåriga män, som smetade in sig med hårvatten innehållande radium:

Till och med kungen använde’t!
Till och med kungen använde’t, tydligen. Funkade ju sådär.

Så är det alltså. Bjud hem mig utan att vara ett dugg nervös för det eftersom jag är både stökig och slarvig – men göm för tusan hakar alla hundra år gamla tidningar om ni vill att jag ska konversera för då … nämen kolla! Sicket lurendrejeri – man får inte alls gratis skor!

... ty ett par skor, behandlade med Nobless räcker lika länge som två par, till hvilka man användt dålig skocréme.
”… ty ett par skor, behandlade med Nobless räcker lika länge som två par, till hvilka man användt dålig skocréme.”

Felstavade ord, felvända fnuttar, månadernas namn med versaler och uppånervända citattecken; språkpolisen skrattar av pur korrglädje! (För även om hundra år kommer mina skrivregelskunskaper att behövas!)

Share
Publicerat iBloggen

36 kommentarer

  1. Apropå Idun. I Idun nummer 15 från 19 april 1923 finns en artikel om min svärfarsmor, adelsflickan som gifte sig med en stallförman, fick 18 barn och blev änka vid det 18:e barnets födelse. Ett par i Indien, som läste artikeln, blev så gripna av hennes öde, att de skickade ett paket te.

  2. Jag imponeras mest av dina värdars taklampa, barskåp och soffa. Så oändligt vackert.

    Kan det inte vara så att det för sisådär hundra år sedan var just så man skulle skriva, med versaler på månaderna och uppochnedvända citattecken?

  3. PK

    Vore kuligare om dom hade skrivit ”lifvmoderspruta”.

    För övrigt kan jag meddela att livmoderspeglar inte står högst på min önskelista. Vad har man dom till? Är det om man liksom vill pimpa sin livmoder? Underlivsbling?

  4. Hoppsan, där är vi lika. Jag kan också fastna i gamla tidningar och årsböcker. Städprojekt där det plötsligt dyker upp gamla urrivna sidor av tidningar haverar omedelbums.

    Nu känner jag att jag måste undersöka om det inte finns någon gammal ”zicker” liggandes i sylådorna (med diverse arvegods från mormödrarna). Det går kanske att lista ut vad den är till.

    Vad gäller en livmoderspegel kan jag förstå själva funktionen men så tusan inte varför man skulle behöva en.

  5. @PK: Inälvsbling borde det väl heta. Man smyckar livmodern så den ser ut som en sådan där indisk väst med små speglar på som jag hade när jag var liten.

  6. Wohooom Niklas — jag hade också en sådan! Och jag var absolut vackrast av alla i hela världen i den, särskilt i kombination med en tutu-kjol från min tid som balettdansös.

  7. Undrar vad skokräm och bilgodis har för gemensamt, mer än ursprunget.

    De var dyra de där livmodergrejerna. Och vad är noliberpulver och vad är det verksamt för/mot? Det är ett ogoogelbart ord.
    (Sedär ett nytt ord!)

  8. Jag har också googlat noliber utan att komma nånvart! (Bra ord i julkalendersammanhang med andra ord.)

    Som prisjämförelse: en pälsstola kostade 32:50 är 1914. (”Men se upp för fuskstolor i sammet!”) Och första priset i en novelltävling var 3 000 kr. Inte undra på att folk sprutade ur sig noveller!

  9. Ha! Då hamnar man ju här! (Om man googlar på noliber alltså. Eller hos någon som heter Noliber; det verkar vara ett förnamn nånstans i världen.) Och då förstår man att det har nåt med början av förra seklet att göra.

  10. Nej, du borde inte gå någon attvaragäst-kurs!
    Afmagringstvålen kom i diskret försändelse, så grannen inte skulle misstänka … fusk?

    Kanske är detta en ledtråd? (till nobiler mysteriet)

  11. Nej, nu har ni inte ordning på bokstäverna. Noliber står det i annonsen, inte nobile (latin). Det tidigare har kanske med liber att göra, latin det också, något med fri?

  12. Jag tror att zicker är en mojäng som blusen på plats så att den inte glider upp ur kjolen. Det ser ut som om den funkar som en strumpebandshållare ungefär.
    Moster Mjölgumpa: För hundra år sedan fanns det nog helt enkelt inga vidare fasta regler för sådant som versaler på månadsnamn och åt vilket håll citattecknen skulle vara vända!

  13. Agneta

    Zicker? Skulle det kunna vara säkerhetsnål som avses?

    Jag har en 400-sidig »Handbok i Varukännedom« som tillhört min farmor. Den är tryckt 1911 och farmor skaffade den 1916. Det är lika rolig, men kanske nyttigare (?), läsning som annonser i gamla Idun. Fler sidor handlar om tvål: Om goda tvålar och dåliga tvålar.

    Den innehåller det mesta. Huvudrubrikerna är: Födoämnen och njutningsmedel. Toalettmedel m.m. Textilvaror. Möbler och bosättningsartiklar. Diverse. Prydnadsföremål. Det egna hemmet. Den egna bostaden. Trädgårdstäppan. Biskötsel.

    Min farmor antogs känna till apelsiner benämnda Malaga, Malteser, Messina, Sevilla. Spanska, Valenica, äkta blodapelsiner. Hon fick också kunskap om förfalskade blodapelsiner.

    På den textila sidan drällde det till exempel av band:
    Atlasband, Bomullsband, Chenillerband, Florettband, Frisolettband, Gasband, Kypertband, Linneband, Organdinband, Perkalband, Sammetsband, Sidenband, Sniljerband, Taftband, Ylleband.

    Utrustad med denna bok kunde man kanske värja sig mot delar av tidens reklam?

  14. Agneta

    Titta på Zickerannonsen en gång till och det är nog tryckknappar som avses med Zicker.

  15. Njä, jag tror snarare att Zicker är en tvådelad knäppning; en pinne avslutad med en liten kula (antagligen fäst på en liten metallplatta) och en rund ring med ett hål och ett spår dit man ska skjuta pinnen för att låsa. Så lägger man tyget över pinnen först och sedan trär man ringen över och låser det hele.

  16. Örjan

    ”Zicker” avledning av då nymoderna ”Zipper”??

    Nej det höll inte vid kontroll, om den annonsen är från 1914. Ev om den skulle vara från 1919.
    Basfakta. Gideon Sundbergs patent är från 1919

  17. Agneta

    Så här förtäljer uppslagsboken:

    »blixtlås, dragkedja, låsanordning för klädesplagg m.m. vilken kan öppnas och slutas med en löpare som dras mellan två rader av häktor.

    Det första patentet på blixtlås uttogs 1851 av amerikanen Elias Howe, känd symaskinskonstruktör. Viktiga förbättringar gjordes av amerikanen Whitcomb Judson (1893) och av svenskamerikanerna Peter A. Aronsson (1906) och Gideon Sundbäck (1913).

    I de första blixtlåsen syddes häktorna fast i tyget för hand, en i taget. Sundbäcks idé var att stansa ut häktorna och klämma fast dem i två tygband, som sedan kunde sys fast med maskin. I Sverige började blixtlås tillverkas 1931 vid Gusums bruk. Materialet var tidigare metall; i dag görs blixtlås ofta i plast. Blixtlås kallas även dragkedja, särskilt i Västsverige.«

    Utan att ha haft direkt eller indirekt med Västsverige att göra har jag nog alltid använt omväxlande blixtlås som dragkedja.

  18. Örjan

    @agneta: 1913 rätt. Förlåt felskrivning.
    Tror jag läst att ”zippers” användes i flygaruniformer under första världskriget.
    @Lotten: Museitanten- för svar? Visserligen arbetar hon på Nationalmuseum vad jag förstår, men har kanske kontakter med historiskt klädeskunniga på Hallwylska Palatset?

  19. Ökenråttan

    Zicker är nog som hakar och hyskor; man syr fast det ena i kjolen och det andra i blusen och sen trär man in ”pinnen” genom hålet och när man rör sej och far omkring så att blusen kan åka upp, ve och fasa, då sitter lille pinnen där och håller ihop det hela. Så att man alltid kan se prydlig ut. Förvirrande bara att damen i annonsen har hel klänning på sej …

    En som säkert använde Zicker var nog forskningsresanden Mary Kingsley, slutet av 1800-talet. Hon reste i Väst-Afrikas inre iförd lång kjol och höghalsad och långärmad blus, liten mössa på huvet och obeväpnad. Krokodiler och flodhästar som hotade att välta hennes kanot daskade hon i skallen med sitt paraply så dom gav sej iväg.
    Jag är världens mest förkylda, nyser så stucken trillar ner från taket, och läser Signe Höjers biografi om Mary Kingsley för att hålla modet uppe. Mary själv citeras flitigt i boken; hon skriver lika roligt som Jerome K. Jerome.
    Och obeväpnad, som sagt. Stanley for ju också åstad till Västafrika men hans teknik var att skjuta innan frågade och sen skrev han skrytsamt om hur han redde upp dom kontroverser som han själv hade skapat …

  20. Agneta

    Ännu en titt på Zicker-annonsen får mig nu att tro att det handlar om något som fästs på galgar eller liknande upphängningsanordning för klänningar och blusar. Tidigare fäste man tygförstörande nålar i plaggen för att de inte skulle hamna på garderobsgolvet, men med Zicker hindrades kläderna från att glida av sin upphängningsanordning utan att tyget blev skadat.

    Den spännande Mary Kingsley blev inte mer än 38 år gammal. Vet du vad som ändade hennes liv, Ökenråttan?

  21. Luna

    Zickers – zickrar? – zickor? – äsch, såna där i plural fanns på höfthållare som jag hittat i mormors gamla gömmor. Då drog man fast strumporna direkt i zickern, liks.

  22. […] är jag inspirerad av ”champot” som jag hittade i gamla Idun häromdagen, men också för att jag så gärna vill hitta det perfekta schampot för min nudelfrisyr. Detta […]

  23. Michaël Stenberg

    Tyvärr tror jag att den hemska sanningen bakom livmodersprutan från Carl Schröder på Möllevångsgatan i Malmö är att den är avsedd för (illegala) aborter, och att Noliberpulver var ett fruktansvärt gift.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.