Hoppa till innehåll

Dag: 10 november, 2010

Domkyrkouret i Lund

När man står på stora fötter och stadiga ben i nuet och skådar in i framtiden, är den suddig som av vaselin och damm på en gång. Det går ju inte att se ett jota!

Om man då vänder sig om och skådar historien bakom, ser det – för mig – ut som ett alplandskap. Melodifestivaler, fotbollslandskamper och modesvängningar står tydligt på alptopparna och om jag kisar kan jag nästan se bortåt maskeraderna på 1700-talet. Bakom bergen – i skuggan – antar jag att t.ex. nobelpristagare i fysik och fältslagsstrategier hukar. Men dem ser jag inte.

Då är det extra roligt när jag kastas in i ett skrivprojekt som inbegriper två galna gubbar som i början av 1900-talet beslutade sig för att fixa uret inne i Lunds domkyrka. För denna klocka är i min version av historiens berglandskap inte gömt i någon skugga – den ligger nergrävd utan att en enda del sticker upp.

Men det här blogginlägget är inte bara allmänbildning och historia, det är även en uppmaning till alla med till synes tossiga idéer som bara stöter på motstånd: kanske ska du inte ge upp. Kanske är det du gör just nu alldeles jätteklokt och kanske kommer man i framtiden att tacka dig för ditt upptåg. (Kanske är du däremot galen på riktigt och bör omedelbart ge upp dina planer på att förbjuda spetsiga skor, glödlampor eller snuva och kanske ska du inte genomföra de plågsamma pensionärsförsöken som tänkt.)

Theodor Wåhlin var en arkitekt som fokuserade på att restaurera kyrkor, men som ritade mycket annat – t.ex. Stadsparkscaféet i Lund. Han var intresserad av nästan allt, inklusive astronomi.

Julius Bertram-Larsen var en dansk tornurmakare, som fick en fix idé om att uret i Lunds domkyrka borde sopas upp från källare och vindar och restaureras samt sättas upp till allmän beskådan.

Julius och Theodor var väl som Lennon & McCartney eller HasseåTage. Tillsammans lade de 16 år på att rota fram uret från 1442 (vilket inte är riktigt sant – under århundradena byttes urverket ju ut och man vet inte med säkerhet vilka delar som är från vilken tid och dessutom så finns det många som tror att det byggdes redan 1380). Delarna låg lite här och där sedan uret monterades ned 1837, och jobbet var väl ungefär som ett jätteplockepinn i kombination med ett korthus som skulle passa ihop som ett miljonbitarspussel.

Nu är det här inte en liten golvklocka, som säkerligen kan vara komplicerad även den. Det här handlar om ett projekt i tre våningar …


Ding dång! Själva urverket – de röda delarna är ursprungligen från 1706 (nya delar målades inte).

Det där var insidan. Nu till utsidan:

  • Överst finns det astronomiska uret med  stjärntecknen, vilken fas månen befinner sig i och var på horisonten solen går upp och ner – om man ser den från Domkyrkan.
  • I mitten händer det grejer: två gånger per dag höjer små gubbar sina trumpeter och orgeln inne i uret spelar en trudelutt samtidigt som de tre vise männen med varsin tjänare vandrar förbi Jesusbarnet och Maria.
  • Underst finns ett kalendarium som säkerligen inspirerade till Gröngölingsboken, för där kan man räkna ut vilken veckodag ett visst datum är. Ett problem är förstås att kalendern bara räcker till år 2123, så då måste någon måla om alltihop. Suck.
Ja, mörk bild – men jag ska fixa en bättre själv när jag åker till Lund nästa vecka.
Ja, mörk bild – men jag ska fixa en bättre själv när jag åker till Lund nästa vecka.

Jag läser på och läser och fascineras och tänker att jorå, idag skapar vi också storslagna ting som … öh, t.ex. internet. Och envisa galningar finns det överallt. Men överallt finns det andra saker som får stryka på foten och som faller i glömska när internet eller domkyrkour ska få plats. Skandalen som jag tänker på är att Domkyrkans stora värmesystem från 1800-talet revs ut för att klockskrället skulle in!

Stackars ventilationshålet finns inte längre! (Det som hänger p väggen är alltså den del som sedermera kom att sitta högst upp på uret.)
Stackars ventilationshålet finns inte längre! (Tavlan som hänger på väggen är alltså den del som sedermera kom att sitta högst upp på uret.)

Det runda hålet är hela två meter i diameter och jätteimponerande jue! (Bilden är från början av 1900-talet enligt Lunds universitets museums historiska arkiv, vilket ju är ett långt och krångligt namn på ett arkiv.)

Så nu vet ni det.

Share
30 kommentarer