Hoppa till innehåll

Dag: 12 oktober, 2010

Ikväll är det fopoll!

Landskamp! EM-kval! Fotboll! Hurra! (Bild från i mars 2010.)
Landskamp! EM-kval! Fotboll! Hurra! (Bild från i mars 2010.)

Eftersom jag inte begriper hur någon kan vara ointresserad av detta faktum, ska jag berätta varför det är så himla kul. Och jag riktar in mig på er som inte begriper er på det här med bollar och idrott.

Precis som i Idol, står hela Europas fotbollsspelare och hackar tänder utanför auditionrummet. Fast väl där inne (alltså ute på planen), är de inte ensamma om att prestera. De har ett lag och en målbur istället för en gitarrspelarpall och en jury. De som lyckas göra rätt, går vidare. Förstår ni? EM (alltså, liksom finalomgången i Idol) hägrar! (Jag tror att den gemensamma nämnaren i dessa två genrer egentligen bara är f.d. sportkommentatorn Peter Jihde.)

Nu måste ni tänka i mina banor:

  • mål motsvarar skönsång
  • dribblingar motsvarar utstrålning
  • ruscher i djupled (som inte ger något egentligen men som är viktiga för sakens skull) motsvarar scenkläderna.

Det är tv4 som visar matchen ikväll (och Idol ju), och då ska man veta att sändningen börjar en halvtimme före avspark (20:00) och att denna förspelshalvtimme är proppfull med reklam och att man inte behöver se den. Om bossarna på tv4 hade varit smarta hade de fyllt halvtimmen med livsnödvändiga små reportage om vem i landslaget som lider av fotsvamp och vem som stökar till mest i omklädningsrummet och vem som har mögel i hotellduschen. Då hade jag suttit klistrad trots de sega reklamsjoken. För så här är det – det som är intressant är

  1. själva matchen
  2. kuriosa om spelarna
  3. fakta om hotellmögel.

När spelarna kommer in på planen, vet alla som är insatta redan vilka som de facto kommer ut på planen. För att de som är insatta ju började spekulera om uppställningen redan förra måndagen. Och av de nitton som finns med i truppen är det ju bara elva som får kliva ut på planen. Och de insatta som ju är så insatta och vet att bara elva får spela samtidigt tycker ändå att de som hamnar på bänken är petade.

Jättepetade spelare. (Kim Källström och Chippen Wilhelmsson.)
Jättepetade spelare. (Kim Källström och Chippen Wilhelmsson.)

Jag är inte insatt alls egentligen, men petad är man väl bara om man inte är med i truppen? (Ni som fortfarande är inne på Idolspåret: själva truppen motsvarar … öh. Jag brukar ju inte titta på Idol, men de får väl en guldbiljett till en omgång i Stockholm? I så fall är det de som är truppen. Ungefär.)

Men nu till någon som det faktiskt är lite synd om. Synd som i Idol 2006 när Danny åkte ut. (Fast här haltar jämförelsen betänkligt. Men synd var det ju i alla fall om honom då.) Den som det är synd om idag är unge herr Hysén.

Hysén d.ä. och Hysén d.y. under tiden i PSV Eindhoven (1984). (Foto: Lennart Månsson.)
Hysén d.ä. och Hysén d.y. under tiden i PSV Eindhoven (1984). (Foto: Lennart Månsson.)

På bilden här ovan sitter backen Glenn och deppar medan den glade anfallaren Tobias inte anar att han kommer att bli en målspottare om tjutretti år. Men eftersom dagens landslagsledning av underliga orsaker (brist på pengar eller brist på landslagsmässiga spelare?) inte har tagit ut 22 spelare som är brukligt utan endast 19, blir det endast en enda stackare som inte får plats på avbytarbänken. Han får sitta och frysa alldeles solo på åskådarplats.

Och denne stackare är Tobias Hysén – för tredje matchen i rad!

(Ok. Kanske avdelar de någon spelarhustru eller massör eller dietist att hålla honom sällskap. Ok. Men i alla fall. Jag är inte ironisk: jag tycker synd om honom på riktigt.)

Tobias mot Italien 2009. (Inte lika snygg vristföring som ovan.)
Tobias mot Italien 2009. (Inte lika snygg vristföring som ovan.)

Känner ni nu att det blir lite intressant att titta på landskampen ikväll? Om inte annat för att höra hur det står till med Tobias Hysén på läktaren och hur de “petade” på bänken känner sig när det ju har “petats” och inte får vara på planen förrän de där lyckostarna som spelar blir alltför skadade av de ohyggligt brutala nederländska spelarna? (För så är det: alla kommer att kliva av planen skadade idag.)

Jag lovar att det blir spännande! Jag lovar att vi vinner! Jag lovar att ni kommer att hitta saker att prata om vid fikabordet på jobbet imorrn!

Avslutningsvis:

Många i Idol heter likadant som varandra.
Många i Idol heter likadant som varandra.
Precis som i fotboll. Men även här vinner fotbollen enligt min enkla mening: Glenn Strömberg, Glenn Hysén, Glenn Holm och Glenn Schiller (1980). (Foto: Lennart Månsson)
Precis som i fotboll. Men även här vinner fotbollen enligt min enkla mening: Glenn Strömberg, Glenn Hysén, Glenn Holm och Glenn Schiller (1980). (Foto: Lennart Månsson)

Och om kommentatorerna – med darr i rösten – när det är tre minuter kvar av ordinarie speltid klämmer ur sig dumheter, blir jag sådär överlägsen och drygirriterad. Exempel på dumheter:

– Frågan är om resultatet kommer att stå sig tiden ut.

– Matchen är inte slut än.

– Om vi hade gjort mål tidigare i matchen, hade vi kunnat vinna det här.

– Mittfältet kom i kläm.

Uppdatering:
Det är mest jag som av frustration har avreagerat mig i kommentatorsbåset. Man måste spela försvar! (Efter en sådan här bedrövlig förlust när man inte ens har Mellberg att vila ögonen på, är det bara att slå sönder ett par tallrikar, sparka på en dum kakelugn och längta till nästa match.)

Uppdatering dagen efter:
För er som varken gillar fotboll eller Idol, finns i kommentatorsbåset jämförelser mellan choklad och fotboll. Nyss försökte jag t.ex. förklara så här: “Apelsintryffel låter jättegott, kanske som Henke Larsson 1994. Mintchoklad tycker jag är underbart, men jag vet att många klagar på tandkrämskänslan så jag säger … Staffan Tapper. (Helt rätt ibland, komplett fel ibland.) Och så är Håkan Mild kexchoklad: pålitlig kämpe som kanske inte är full av finess men som alltid passar.”

Share
44 kommentarer