Kommentatorn Emmett gav oss alla igår en användbar mening att eftertänksamt säga inför ett konstverk som inte låter sig tolkas i en handvändning:
”Verket visar på individens utsatthet i den av henne själv skapade, materialistiska världen.”
Mycket bra. Själv brukar jag inför obegriplig poesi frankt säga:
”Intressant att just den där raden på ett så tydligt sätt är en symbol för universums pulserande livmoder.”
Och när man dricker vin, kan man smacka med munnen, lägga huvudet på sniskan och med kännarens självsäkerhet säga:
”Mmm, tapetserar munhålan, har … har … har vuxit på en sydsluttning.”
Om vi fortsätter på den inslagna vägen, kan jag ge er ytterligare några användbara meningar när jag här och nu rapporterar om slutet på vår bil-dningsresa som varade i en vecka.
När någon säger att de har problem med inredningsdetaljer eller klagar på att det är så enformigt med alla hem som snöar in på superellipsbord, myranstolar och ph-lampor, så kan man säga:
– Jag förstår ditt problem! (Klia dig nu på hakan.) Men sök inspiration på John Bauer-museet i Jönköping. Mjuka linjer, mörka material och böcker inte bara som prydnad. Ditt hem skulle kunna se ut som en enda stor mjuklåda.
Om (när) barnen inte kan knyta sina skosnören för att de har haft kardborrknäppning ända upp i högstadiet, kan man säga:
– Tsst. Annat var det år 1900, ska du veta. Då kunde till och med treåringar knyta skorna och gå i klack.
(Här kan man förstås dra in moderna tiders slit- och slängsamhälle och bristen på duktiga skomakare och dra paralleller till folk som inte bliver vid sin läst.)
När någon fryser eller i största allmänhet klagar på sin klädsel, kan man säga:
”Jahadu, men som Ingenjör Andrée och hans två kumpaner har du det inte: tänk att vandra omkring i den arktiska vintern i ett halvår endast klädd i ylleunderställ, bomullsskjorta och yllerock!”
Och när någon klagar på den slappa ungdomen och killarna som inte orkar dra upp brallorna och som inte bryr sig om att kalsongerna syns, kan man säga:
– Nejnej, du har fel. De är inte slappa. De jobbar lika hårt på att kalsongkanten ska synas som någonsin en tjej som noppar ögonbryn (och allt annat väldigt generande hår på kroppen). Jag vet med bestämdhet att det inte handlar om lättja eller slump, för det har jag sett på ett polkagriskokeri i Gränna!
När någon börjar yra om det öppna samhället och öppenheten i Sverige eller dra upp vädret eller kanske prata om konstiga ortnamn eller berätta om mysiga caféer längs motorvägar, ja då kan man associera hej vilt:
– Apropå det. Väderstad må ha ett trevligt namn och ligga alldeles bredvid E4:an och se pittoreskt och mysigt ut på håll, men det säger jag dig att ett stängdare plejs har jag inte skådat sedan jag försökte hitta måndagsöppna museer i Stockholm. Caféet var stängt, frisören hade semester, biblioteket hade förkortade öppentider och kyrkan var jättejättelåst!
Och när någon klagar för att du är internetberoende och inte kan uppleva nuet utan bara tänker på att blogga och fotografera, kan du säga:
– Inte då. Jag har en defekt hjärna. Jag lider av en hypofysparasit som äter upp alla minnen. Har redan gått ner 700 gram bara på vänster sida. För att komma ihåg vem jag är och vad jag har gjort och vad jag kanske kommer att göra i framtiden, måste jag dokumentera mitt liv och leverne. Menar … *snyft* … meeeenar du att jag inte ska få leva som alla andra som har hjärnan intakt? Menar du att du och dina likar ska få bestämma över min enda hjälp till ett värdigt liv?
Och när någon tycker att fnuttanvändningen på svenska är ologisk och tar fram exempel som museum och filé kontra museer och filéer fileer samt filea, kan du trösta dem med att säga:
– Nej, det är minsann inte lätt. Liksom att det är svårt med ”en” och ”ett” i svenskan, är det svårt med de grava och akuta accenterna som kryddar orden såsom basilika förhöjer upplevelsen av banan. Redan 1971 anordnade gruppen Heffaklumparna en barn- och musikfest på Malmö Museum. Spelade gjorde bl.a. Don Cherry och reklamaffischen här, som visar Mona-Lisa i peruk med en ackompanjerande banjospelare (Jesper Lindberg från Grus i Dojjan), har en mycket intressant felskrivning som …
(Och så fortsätter man med att berätta om Jönköpings läns museers utställning om proggaffischer från 1960- och 70-talen.)
Avslutningsvis kan man så fort friidrott kommer på tal skaka på huvudet och rabbla upp resultaten gjorda av Carolina Klüft, Christian Olsson, systrarna Kallur och Linus Thörnblad och jämföra med deras skadelistor och sedan föra fram en konspirationsteori:
– Mutor. Landslagsläkaren lär vara medlem av maffian. Jomenvisst. Mhm. Har jag hört av säker källa.
Neeej, var Väderstad stängt. Ber om ursäkt för att ha lurat ut er låååång bortom civilisation och redlighet alldeles i onödan. Tur att ni hittade därifrån, utan GPS.
Stängda kyrkor skyller vi på spanjoren och andra lika klåfingriga typer.
http://st.nu.adp-visitor.sth.basefarm.net/start/sundsvall/1.1463288-biskopen-skrinet-ska-tillbaka-till-ullanger
Tänk att du råkade glömma en fnutt i filéer just där …
Oj, det kanske var avsiktligt? Jag kan vara lite trögfattad ibland.
Det jobbas tydligen så hårt på att kalsongkanten skall synas att det t o m finns byxor med påsydd kalsongkant. Iaf har jag sett det för damer.
Vad gäller kaslongkanter så förhåller jag mig gammeldags och hoppas på att modet svänger.
Måste bara berömma, lyfta på hatt och tuta salut. Det är så upplyftande att läsa din blogg. Du fick en bloggaward av mig en gång. Skulle kunna ge en varje gång jag besöker.
För att skryta länkar jag till vårt tjusiga cykelställ. som för övrigt varit på TV då Ernst med kamerateam snokade i loppisboden där det bodde. Men det var då det…
http://laisasblogg.blogspot.com/2010/06/en-regnig-dag-kan-vara-bra-den-med.html
http://laisasblogg.blogspot.com/2010/07/mest-anstrangandeuppseendevackande-idag.html
Det här är ett trick jag har: jag skrifver in lite svårförståeliga, språkeliga saker för att kolla om Översättarhelena fortfarande levér.
(Nejdå. Jag skrev fel helt oavsiktligt. Men fick samtidigt bevis för att she is alive! Det skulle ha stått filea och inte fileer. Men nu finns både filéer och filea med!)
För säkerhets skull har jag däremot nu tagit bort det med flit felaktiga museéer som när vi har kommit så här långt bara skulle ha förvirrat er vid fortsatt läsning. (Det stod strax ovanför bilden med den stängda kyrkan.)
Och jag nappar som en utsvulten gammelgädda på kroken! Jag lever i högönsklig välmåga, jag är bara så himla upptagen med att ha semester (två musikkurser med en liten Barcelonaresa iklämd i mitten) och samtidigt försöka smygjobba lite.
Inklämd, alltså.
Laisa: Jag kan inte kommentera på din blogg (kastas ut hur jag än försöker logga in) — men tack! Och vilket vackert cykelställ. (De är dyra, ställen. Och vi har 8,5 cyklar.
Ur Cecilia N:s länk om kyrkan som fick påhälsning hittar jag 1) en ny titel 2) en präst utan kontroversiella åsikter:
”Den dömde Kyrkotjuven José Arteaga utvisas och friges dagen innan biskopen håller sin avskedspredikan i Härnösands domkyrka.
– Har han avtjänat sitt straff ska han naturligtvis friges.”
José, joseer?
Sen var det nog så att den här José inte hälsade på kyrka i singularis. Han turnerade (en turné!) runt och snappade åt sig både det ena och det andra.
Här återkom det där med
turné – turnera
diné – dinera
filé – filea
filé – flera?
Tack för dessa råd!
Läskig skugga på badbilden.
Jag läste ”internetboende” i stället för ”internetberoende” och tänkte att det var ett bra ord!
Attans. Men tackåtack.
sufflé-sufflera!
Killbrallmodet tycker jag också är helt obegripligt. Att kidsen vill visa sina dyra kallingar är väl egentligen inte så konstigt. Jag har nyligen köpt fyra par osedvanligt aptitretande kallinipper till Maken och dem finge han gärna strutta omkring med fullt synliga. Tänk på att T-tröjan var ett underplagg förr och att det var jätteskandalöst att gå omkring i bara tischa, utan skjorta och kavaj över. Men det är vi vana vid nu. Och minns att pluderhosorna såg ut som de gjorde för att man skulle se det påkostade understället.
Nej, det märkliga är ju att nån kan vilja ha på sig brallor som inte vill sitta uppe. Det kommer nog aldrig att upphöra att förbrylla mig. Samt göra mig själaglad över att inte vara så ung att jag vill ha på mig sånt dumt.
Gällande lågt sittande byxor vill jag bara konstatera att det inte verkar göra något om de ramlar av. Oändligt många gånger såg jag småpojkarna hasa fram i gymnasiekorridoren, tappa brallorna, dra upp dom och sedan oberört hasa vidare. Själv skulle jag ha dött av skam på fläcken, så någon slags utveckling har ju skett från en generation till en annan.
Hosor vet jag vad det är. Men pluder?
En annan bra säjning härstammar från norske prinsen, som fick frågan om han också knarkat knark i sin ungdom;
– Jag känner mig fri från det problemet.
Ta-da! Ett svar som låter alldeles riktigt men inte avslöjar ett dugg. Bu eller bä, fria eller fälla, varken eller. Mycket användbart.
Hur kommer folk på smarta saker att svara?
Karl, tillfrågad om han gillade Anna Wahlgren: Hon känns inte giltig för mig. (1985, minns det fortfarande, det känns lite avigt i munnen.)
Michael Jackson, tillfrågad om han var oskuld (av Oprah Winfrey): Jag är en gentleman.
Samma MJ, tillfrågad om han någonsin friat till Elizabeth Taylor: Jag önskar att jag gjort det. (Hon var i hallen intill, kom in och sa förnärmat att hon minsann inte friat till honom heller.)
Jeanne d´Arc, tillfrågad av domstolen (det var en trickfråga) vilken av de två då stridande påvarna hon höll på. Hon svarade: Finns det två? Protokollföraren skrev i marginalen: Mästerligt!
ab: Pluder vet jag faktiskt inte heller vad det är, men väl pluderhosor: tänk Gustav Vasa, tänk Johan III med pösiga slitsade brallor och ben accentuerade av stiliga tajts (det är då pösbyxorna som är pluderhosor, inte tajtsen). Och kom sen och säg att dagens mode är konstigt … 🙂
@ab Jag googlade ordet för egen förklaring
Kunde bl.a finna 3 bilder.
Men hade man underställ på 1600-talet?
Privat gissning är, att långsärken stoppades ned i hosorna för motsvarande funktion.
Det finns alltså indikationer som säger att det här kalsongmodet alltså inte är en nyuppfunnen grej utan att modets pendel slagit lite väl långt tillbaka?
Månne vi får lite mer krinoliner och spets också? *hoppas*
Jodå, jag såg tydligt pluderhosorna för mig, inga problem, inklusive (givetvis) blygdkapseln. Men undrar fortfarande vad pluder är? Och om det där färgglada som syntes i sprunden var långsärken eller kanske bara isydda sidenremsor? Det kanske skedde en utveckling i stil med påsydd kalsongkant?
Jag har ingenting att säga, efter en lång dag på jobbet och i tvättstugan, men finner kommentarerna här så märkliga och upplysande att jag slänger in en kommentar bara för att inte missa eventuella fler.
Om jag förstått det där rispmodet annu dazumal rätt så gick det ut ungefär på samma sak som kalsongmodet:
Det var det som var under själva yttre plagget som man ville skryta om.
Dels var ”fodret” i ett tyg som var dyrt. Dels tog man i och använde stora kvantiteter av fodertyget. Från början var det bara små rispor så där så man kunde kika in lite/ det kunde pösa ut lite. Men med tiden så blev yttertyget bara till för att ha rispor i.
Rispor i jeansen, anyone? Varför kan ingen hitta på något nyttnytt?
@cecilia N Rispor i jeansen/trasiga jeans till dyra pengar?
Men ännu ingen med rispor vid . ………….?(sammansydda främre grenen vid två hosor/byxben.
Förresten variftån kommer ordet/-n -byxa/byxor?
Hosa/hosor verkar vara gammalgermanskt jfr tyska ”Hosen”, som alltså utkonkurrerats som ord.
Fast långa chaps är ju som hosor.
(Chaps har man på sig över ridbyxorna.)
Jahaja, AB har drabbats av koprolali och kan inte låta bli att länka till lejonsnoppar och skriva ord som ”blygdkapseln”.
Jag säger annars som Anna, trots att timmen är sen: kommentarerna här är så himla märkliga och upplysande (att man bara längtar till att ni ska vakna och skriva fler).
Pluderhosor såg jag senast på Gripsholm, men trots att guiden var självaste Knut Knutsson, lärde jag mig faktiskt inte att det hette pluderhosor.
Hurra för allmänbildning!
Då kan jag väl komma in och min vana trogen vara lite besserwisser: Ordet ”byxor” lär enligt den gamle etymologen Hellquist komma av det tyska ”buck-hosen”, det vill säga benkläder av bockskinn. Och ”pluder” i ”pluderhosor” kommer tydligen av det tyska verbet pludern, som verkar betyda något i stil med ”att vara vid och lös”, om jag nu förstår förklaringen rätt (jag är väldigt dålig på tyska). ”Pösbyxor” alltså. Eller ”baggy”, som det väl heter nuförtiden.
Pitt.
Det är verkligen upplyftande att hänga här. Oj, det blev en konstig mening, försöker se det framför mig, att hänga och samtidigt lyfta.
Nåväl, har inte heller något särskilt att tillföra, men gläds över många nya lärdomar då jag själv sitter väldigt nära en motorarena, utan större intresse för motorsport.
Väldigt ertappad politiker: ”När du beskriver det så här så låter det lite lustigt”. Den har vi använt mycket.
Kul att kompisens konstmening får vidare spridning! Den är särskilt rolig att säga i en självklart överlägsen ton, typ ”det ser ju alla som vet det minsta om konst”. Samma kompis och jag besökte för övrigt Livrustkammaren nyligen och kunde konstatera att det bredaxlade, smalhöftade mansidealet är ett väldigt sentida påfund – alla rustningar där är påfallande päron- eller timglasformade. Det kurviga gardet, liksom. Det kanske var för att få plats med allt foder.
Jag tror att det är på sin plats att påminna om den här gamla favoriten från ungdomsåren:
http://open.spotify.com/track/1BNdPMB2D45Ihacqap9Okg
Jag vet inte, jag. Lotten ville se leopardens snopp och det fick hon. Eller en tigers, men ändå. Själv lägger hon minsann ut bilder på trafikdödade stackars duvor! Tror jag det var. För att blodet rinner så vackert. (Nu skrev jag först att blodet ringer så vackert, och det vore ju något alldeles extra.)
Hädanefter ska jag avpitta mina inlägg och endast hm:a. Det verkar säkrast.
Hm.
Neej ab, avpitta inte dina inlägg, det kanske blir androm till varnagel eller så. Plus att dom blir tråkigare då.
Pluderpitt. Nej, jag hade inte heller något att säga.
Nejnej, avpitta er inte (kastrering?) — pluderpitt på er alla!
(Pluderpitt måste vara det nya svarta.)
Nejmenalltså. Pluderpitt. Pitt och vid och lös. Borde inte det bli förhud?
Äsch, pitt! Min kommentar försvann i syberrymden någonstans mellan Åmål och Säffle!
Andrée et al gick det ju inte så bra för men enligt initerade källor lär polarforskare vara bland det hippaste som finns i klädväg.
undrar var mellan hjärnan och fingrarna c:et byttes ut till ett s?
Om polarforskare är det hippaste som finns i klädväg vill jag ha en i rött. Med vita kanter.
🙂
@ab: Den varianten som fanns på reklamplats i busskurerna sistlidna december?
Vilket minne du har, C. Inte sjutton kommer jag ihåg vilka röda polarforskare med vita kanter som fanns i busskurerna sistlidna december!
Det blev ju sånt rabalder …
http://roomservice.blogg.se/2009/december/charmig-kampanj-for-vuxenleksaker-fran-rfsu.html
Den här
http://roomservice.blogg.se/2009/december/charmig-kampanj-for-vuxenleksaker-fran-rfsu.html
Testar att tejpa hit den en gång till … 😛
Haha! – tack Cecilia för det förklarande mailet! Jag kan inte svara för mitt dumma Hotmail vägrar att låta mig skicka något, men jag ska försöka få in länken till den rödvita polarforskaren här eftersom du inte fick det att funka. Genial annons, förresten!
Håll tummarna!
Länk.
Haha! – tack Cecilia för det förklarande mailet! Jag kan inte svara för mitt dumma Hotmail vägrar att låta mig skicka något, men jag ska försöka få in länken till den rödvita polarforskaren här eftersom du inte fick det att funka. Genial annons, förresten!
Håll tummarna!
Senare, efter två försök: Nehej, det gick inte alls. Andra gången muttrade bloggen att jag redan hade sagt det där.
Annonsen föreställde hursomhelt en glad, rundnätt och sexig tomte.
Hu! Jag såg länken i ett mail nyss, fast den tydligen inte går att klistra in här. Testar jag med:
http://roomservice.blogg.se/2009/december/charmig-kampanj-for-vuxenleksaker-fran-rfsu.html
Jag skulle bli ganska orolig om tomten såg ut så där.
Hu! Jag skulle bli orolig om tomten såg ut så där.
Och varför går den inte att klistra in länken? Det är ju helt galet. Jag testar igen, nu med en bitly-förkortad länk:
http://bit.ly/80bKlE
Hu! Jag skulle bli orolig om tomten såg ut så där.
Och varför går den inte att klistra in länken? Det är ju helt galet. Det funkar inte ens fast man gör om den till en bit.ly-länk.
Va? Nu gick det plötsligt!
Sa flickan, höll jag nästan på att tillägga när jag sett vad jag skrivit. Men det gör jag inte. Jag är numera kysk som en Haupt-byrå.
Kysk som en Hauptbyrå har jag aldrig hört.
Har den sedesamt benen ihop?
🙂 !