Hoppa till innehåll

Dag: 18 juni, 2010

Vad är det som luktar?

Jag försöker att i dessa dagar parera handling och allmänt pyssel som att skruva fast en fläktkåpa och limma fast en flärpande sula med alla VM:s fotbollsmatcher. Så kommer mitt intresse för snygga klänningar och krockar i och med alla kungliga bröllopsplaner och passar inte alls med storhandling och dammsugning samt matlagning. Ack. Men jag är listig. Den enklaste fredagsmaten är tacos eller hamburgare där ju alla ätare får bygga sin portion och eftersom den starka tacosåsen hade möglat och osten i huset var för dyr för att rivas (jo, faktiskt), så blev det hamburgare.

Då meckar jag ihop köttfärs, ägg, salt, peppar, örtkryddor och lite småhackad lök och så steker jag ett kilo sådant klegg i form av hamburgare. Sedan tar jag fram åtta förfabricerade plattburgare och steker sådana eftersom vissa barn i huset påstår att det ju är ”riktiga” hamburgare. (Fnys.)

Sedan tar jag fram en påse pommes. (I min ungdom sa vi faktiskt ”påmmfritt”, men man sparar ju både tid och kraft samt bokstävlar på att kapa lite här och där.) Och så häller jag ut den på en plåt och ställer in den i ugnen och så en stund senare brukar allt lukta lagom färdigt och faktiskt vara färdigt.

Men inte så ikväll.

För ikväll luktade det plötsligt bränd bakelit.

Typisk bakelittelefon från 1940-talet.
Typisk bakelittelefon från 1940-talet.

(Jomensåatt ”bränd bakelit” säger man om konstiga lukter som har en plastkänsla.) Jag vände på alla stekpannor och undersökte bakelittelefonen som vi faktiskt har och började associera till min mormor.

(Långsökt, ja. Och detta har jag beskrivit i ett gammalt kåseri. Men min mormors fall över dammsugarsladden en sommardag 1969 sitter för evigt fast i associationen ”konstig lukt”. Mamma hade glömt att vira ihop sladden och mormor stod på näsan ut genom balkongdörren så att höften hamnade rakt på tröskeln. Krask, sa det i skelettet. Mormor fick ligga i sträck på sjukhus i Lund fastän hon bodde på Kungsholmen i Stockholm och min mamma bakade försonande kanelbullar, vilket hon gör endast en gång vart tjugonde år. Den gula degskålen i Bernadotte-design ställde mamma på en varm spisplatta. Skålen flöt ut till en smet och orsakade ett giftigt plastmoln som lade sig som en film i kökstaket och därmed sänkte värdet på lägenheten och därför är mormors lårbensbrott orsaken till att mina föräldrar aldrig fick göra lönande lägenhetsaffärer.)

Typisk dammsugare från 1960-talet.
Typisk dammsugare från 1960-talet.

Efter att alla i huset nu ikväll hade frågat mig om den konstiga maten som luktade så annorlunda, kollade jag ugnen. Och se på tusan. Inte bara pommes på två plåtar fanns där, utan även tre f.d. isskrapor i plast. Som ingen hade lagt in.

Bilder på förödelsen? Nej, inte ens en inbiten bloggare kan prioritera sådant när hela köket är dimmigare än någonsin en dag i Lützen år 1632. Nu stupade ingen på sin post som Gustav II Adolf, men vi led klar pommesbrist, ska ni veta.

Fullständigt jätteonödig illustration. Egentligen.
Fullständigt jätteonödig illustration. Egentligen.
Share
16 kommentarer