Hoppa till innehåll

Home, at last

“I have come home at last! This is my real country! I belong here.”

(C.S. Lewis, The Last Battle)

Folk i Storbritannien går omkring extremt lättklädda – som en svensk går klädd i juli med bara ben, sandaler och utan jacka. Den nakna huden knottrar sig, de drar ner koftans ärmar över knogarna, de skjuter upp axlarna och säger ”It’s rather chilly today, isn’t it?”, och gillar läget.

När det är 12 grader varmt! Eller varmt och varmt – det är ju vansinnigt svinkallt.

Detta gör att britterna klarar av det fuktkalla inomhusklimatet, fotbollsmatcher i januari och skoluniformen med shorts eller plisserad kjol mitt i julstöket. För att bevisa att även vi svenskar är ett tufft släkte, gick jag igår ner till Brightons strand och satte mig på de bruna, runda, mjuka stenarna och drack kaffe, åt trekantig macka och knaprade på salt- och vinägerchips.

Känner ni hur kallt det var?

Planet hemåt var försenat såpass mycket att jag nästan missade det sista gula tåget mot Stockholm och planerade att sova i en fåtölj på Arlanda; det har jag ju gjort förr. (Öh, 1979.)

Alla som på Gatwick Airport väntade på att få gå ombord på planet fick order om att sitta ner och de facto vänta eftersom det inte var dags på ett tag. Några ställde sig ändå i startgroparna fem meter från gaten (vad heter nu flygplansgate på svenska – inchecknings … nej, det är dels fel, dels inte särskilt svenskt), några installerade sig långt bort vid eluttagen och jobbade med sina datorer till sista sekunden, medan de flesta satte sig ytterst på stolarna (som var lagom många!), beredda att kasta sig fram så fort det skulle bli dags att gå ombord.

En man satte sig bredvid mig, trots att jag hade brett ut mig sådär ogästvänligt som man gör när man vill ha armbågsutrymme. Han tog dessutom fram en gigantisk dagstidning som han läste inne på mitt revir. Hans armbåge mot min armbåge – jag på svenskt vis irriterad, han på brittiskt vis fullkomligt obrydd. Och så började han smygläsa på min skärm – och frågade på dalmål vad jag jobbade med. Jag vet inte riktigt varför, men jag svarade leende:

– Jag skriver en erotisk novell.

Det gjorde jag nu inte alls. Jag skrev ju ”En man satte sig bredvid mig trots att jag hade brett ut mig sådär ogästvänligt som man gör när man vill ha armbågsutrymme.” Och mannen blev inte ett dugg imponerad eller chockad, han sa bara ”jaharu”.

När jag väl kom fram till Stockholm, var Centralen igenbommad och låst. (Det har jag faktiskt aldrig varit med om förut, som den lilla lantlolla jag är.) Och som en riktig turist irrade jag runt och ner i underjorden via perrongen för blåa linjen innan jag ställde mig att vänta på tunnelbanan mot Slussen, där jag hade bokat ett billigt rum. Men inte kom det några tunnelbanetåg, inte. De slutar gå! De går inte hela natten! (Lantlolla vareja.)

Som en riktig turist irrade jag därför runt och upp igen för att hitta en taxi. Och som en riktig turist blev jag omedelbart påhoppad av allsköns svarttaxigubbar som såg ut som sina bilar. Det som komplicerade mitt irrande mest var inte klockslaget, mörkret, min trötthet eller hungern. Nej, det var det faktum att jag släpade på två rullväskor, varav den ena haltar och den andra skvimpar som en ostadig båt.

Till slut kom jag fram till det vackra hotellet – “Anno 1647”. Endast hotellportieren var vaken.
Se utsikten från mitt fönster! Den var kanske inte så vacker – men i alla fall mitt i smeten.

Just den delen av hotellet som jag fick ett rum i, var faktiskt från 1647. Med trägolv och sneda väggar samt öronproppar sov jag snabbt som en gris. (Grisen var inte snabb, insomnandet var det.)

Här sov jag inatt, och låt mig nu rekommendera detta hotell å det varmaste: rummen utan toa är lika billiga som ett normalrum i Ockelbo!

Nä, nu måste jag städa! Ligger ju efter lite när jag inte har varit hemma på ett par dagar. (Känner ni igen det? Man kommer hem och märker att man tydligen är oumbärlig eftersom det ligger ruttnande frukt i köket, krukväxterna slokar och kylen är tömd …)

Share
Publicerat iBloggen

40 kommentarer

  1. Marianne

    Du vet väl varför värmeledningarna sitter på utsidan av engelska hus? För att vintern ska ha en sportslig chans att göra sig gällande inomhus. Detta enligt Thorsten Ehrenmark, så det måste vara sant.

  2. Men vad lustigt, precis det hotellets hemsida satt jag alldeles just nu och studerade! Jag hade tänkt boka in mig där om ett par veckor.

  3. Vad gäller krukväxterna, där kan jag hålla med om att jag är rätt så oumbärlig. Såna begriper inte de andra sig på. (Hur går det med fibblan förresten?)

    Resten klarar de andra rätt bra.

    Grattis på namnsdagen, förresten!

  4. Ja! Ha! Jag har namnsdag! (Eller nästan i alla fall.)

    Fibblan har jag gett namnet Bibblan och den står i tryggt för(s)var i ett bokligt rum. (Tänk, den slokar inte ens.)

  5. Slussen är ju ändå nästan mitt i stan. Bra tips.

  6. På sagda hotell, i ett av de lite mer lyxiga rummen, har jag och min man haft sönder en sänggavel.

    Det enda vi gjorde var att sätta oss på sängen. Jag lovar.

    Första delen av inlägget startade en diskussion här hemma om engelskornas tartiness. Slampiga klädsel, på ren svenska. Varför ser var och varannan (frysande) engelska ut som om hon precis gjort sig beredd för ett pass på närmsta horstråk?

    Man blir ju chockad! 😮

  7. Välkommen hem! Grattis på namnsdagen! Och trevlig helg!

  8. Susanne

    Har du hittat hatten? Eller har du köpt en ny??

  9. Nära, men ingen cigarr, sa flickan vars vännina tog in på hotell på Slussen, två minuters gångväg från Bellmansgatan. (Gammalt djungelordspråk.)

    Bra början på den erotiska novellen förresten! vad hände sen?

  10. PK

    Visserligen har jag en egen blogg, men jag trivs så vansinnigt bra här i Lottens bås. Så jag skriver mitt blogginlägg här istället.

    Först, grattis på namnsdagen Lotta.

    Nu blir det reklam.
    Gillar du surdeg? Är bröd något av det mest spännande du vet? Vet du skillnaden på “bakning och bröd” och “bakar och brön”? Då är det senaste inlägget på Pysselitens blogg något för dej. Pysselitens blogg http://pysseliten.blogspot.com/ , snart i en dator nära dej.

    Och nu blir det tävling. Jag har idag svarat på frågor av följande slag:
    Har du en smittsam sjukdom?
    Har du blivit anhållen eller dömd för ett brott med inslag av moralisk skändlighet?
    Har du någonsin hävdat immunitet mot åtal?
    Har du varit inblandad i spionage?
    Har du varit inblandad i folkmord?
    Var du mellan 1933 och 1945 inblandad i förföljelseaktiviteter kopplade till Nazityskland?
    Tänker du ägna dej åt omoralisk aktivitet?

    Tävlingen går ut på att gissa vad jag har gjort för att behöva svara på dom här frågorna. Den först öppnade rätta lösningen vinner en promenad runt kvarteret.

    Sist en bonushistoria.
    En ung brunett kommer till doktorn och berättar, att hon har ont precis
    överallt på kroppen.
    “Omöjligt” säger doktorn. “Visa mig.”

    Flickan tar sitt finger och trycker det mot sin panna, varvid hon skriker av
    smärta. Sedan trycker hon sig på knäet och skriker lika högt. Hon fortsätter att
    trycka på olika ställen på sin kropp och skriker lika högt, var hon än trycker.
    Till slut säger doktorn: “Du är ingen riktig brunett, va´?”

    “Nej, jag är egentligen blond!” svarar flickan.

    “Jag tänkte väl det”, säger doktorn.”Ditt finger är brutet”

    Skönt att ha dej hemma igen Lotten, det känns lite tomt och ängsligt här i båset när du är på drift i utomriket.

  11. Jag tror PK ska emigrera, åtminstone lite grand. Jag har å andra sidan förflyttat mig till det här landets största ö och behövde inte svara på en enda fråga.
    Får jag ett kvarter att gå runt nu?

  12. Men vad svarade du då PK? Tänker du det?

  13. Jag har också namnsdag! Hurra för oss!

  14. PK har sökt visum till USA. Eller försökt åka in i sagda land, kanske.

  15. Luna

    När jag har tvingats svara på samma frågor som PK har jag känt mig lite tourettesaktig och nästan varit tvungen att kryssa i ett JA bara för att det är så vansinnigt fånigt. För vad ska dom göra om jag plötsligt ägnar mig åt att skjuta en president eller så? Leta fram blanketten bland de tiotusentals som fyllts i samma dag och säga MEN DU LOVADE JU ATT DU INTE SKULLE GÖRA NÅGOT SAMHÄLLSOMSTÖRTANDE! DET STÅR JU HÄR!

    När man lämnar blod så är det så klurigt att den där friskochfräsch-lappen man fyller i innehåller typ trettio frågor som ska vara nej, och en enda som ska vara ja. Har du haft oskyddat sex, tagit hål i öronen, använt den och den medicinen, känner du dig fullt frisk, har du sprutat i dig knark etc. Där får man inte slarva, minsann.

    Välkommen hem, förresten!

  16. Svara ja, svara nej, baka bröd eller inte och namnsdag och hu och hej – och allt jag fastnar för är att tyckasyndommigsjälv som inte fååååååår ge blod:

    – Blodvärdet är 105. För lågt. Du borde ha svimmat för läge sedan. Du kan inte ge blod.
    – ‘Schäkta, men jag har haft dåligt blodvärde sedan 1982, när jag förresten fick ont i knäna, kan det finnas ett samband?
    – Näääästa!

  17. Haha, “Jag skriver en erotisk novell”, jag kommer alldeles för sällan på att man kan ljuga lite!

    Jag städar var 5:e vecka, dom fyra andra veckorna är det helt enkelt inte min tur, men ibland när jag varit hemifrån kan jag bli lite besviken på att familjen klarar sig så bra utan mej. (Varför ska man vara bara nöjd?)

  18. I knäna ska blodvärdet vara minst 120 knp och blodtryck vid normalt tillstånd 160/90. Ligger man under värdena är blodet inte “highlighted”.

    Om Tuborgaffischen kan jag kort berätta att när farsan satt 1 minut för länge på utedasset gav ullemerdoggen Jack skall. Per och Klas var farsan byggpolare och de blev ett komiskt par “Perikles”. Hahaha, vilka lirare! Så på dasset satt de och begrundade vad de skulle göra härnest – vilka planer de hade för kommande uppdrag. Jädrans spännande, tyckte jag då som tonåring.

  19. PK

    Ja, jag har sökt visum till USA. Jag har inte åkt ännu, men jag fick min ansökan godkänd på en kvarts sekund. Jag håller med Luna, vad ska dom med blanketten till? Och vad är brott med inslag av omoralisk skändlighet? Finns det moralisk skändlighet?

    Jag blir lika förvirrad varje gång jag ska lämna blod och får svara på frågan om jag är gravid. Visserligen är jag inte precis mager, en smula pondus och klädsam rodör har man ju hunnit lägga sig till med. Men ser jag verkligen gravid ut?

  20. Jag blir alltid lika uppstudsig när jag måste klicka i om jag är man eller kvinna, herr, fru eller fröken och gillar därför Lufthansas (tror jag det är) alternativ: Herr, Fru eller Doktor!

  21. Tyska titlar är fantastiska. Jag beställde något från en tysk sida för ett tag sedan och när jag skulle fylla i titel fanns det hur många alternativ som helst. Jag fastnade tillslut för “Herr Prof. Dr. Dr.” som alltså var ett av standardalternativen. Finns det många sådana i Tyskland?

    PK: Var är mitt kvarter? Jag tittar ut genom fönstret och allt jag ser är landsväg och regn.

  22. Dr är en titel som går att använda på Arlanda också minsann. Makens utländske (otyske) kollega skulle ut och resa med sin bössa och det var väääldigt komplicerat och krångligt och absurt. (Minns inte allt nu.)
    Nå, han tilltalades med Mr i någon beklagande fras.
    Han rättade dem till Dr.
    Då vart det fart på dem, medelst bugning har jag för mig, och bössan fick komma med på utflykten.

  23. Ullah

    Synd att man aldrig flyger, för jag skulle gärna vill gärna kallas Frau Doktor någon gång. På tågen frågar ingen.

  24. Ullah

    Någon pigg felfinnare får gärna kommentera mina slarviga skrivfel, förresten!

  25. Luna

    Inget felfinnande idag, det är ju allmän helgdag! Medelst apelsinjuice och leverpastej kämpades ett klent blodvärde upp till acceptabla nivåer. Första året fick jag bara lämna plasma. En upplevelse varje gång, att sitta och titta på den jättestora rullbandspelaren där blodet sögs upp, snurrades runt och sedan kom tillbaka. Omsider stängde plasmamottagningen (synd, för jag fick biobiljetter varannan vecka och det är bra att ha för en fyrabarnsmoster) men vid det laget var jag approved för att lämna blod, vilket ju inte är hälften så spännande.

    För övrigt blir man vänligt rättad om man nu råkat fylla i fel där, det tror jag inte man blir i amerikanska tullen. Det blir nog orange overall direkt.

  26. PK

    Niklas, för det första vinner man en promenad, inte ett kvarter. För det andra har jag inte öppnat någon rätt lösning än och för det tredje tror jag inte att Lotten föll på dej denna gång. För övrigt är jag i Karlskoga just nu.

  27. Men va, har den rätta lösningen inte presenterats snabbt som en ödla i en flottpanna av t.ex. Malinka? Jag uppgav i alla fall mina göranden under andra världskriget när jag åkte till USA för tre år sedan.

  28. Äääääsch, nu blev jag inte blå eftersom jag inte var inloggad.

    Aha! Jag har glömt att blogga idag!

  29. Jag gillar titeln ‘Herr’. Man är vad man är, en mansgris, men försöker vara gentleman. (Eller vice versa).

    Själv har jag kallats ‘Herr’ sedan 70-talet. Min första bankman var omåttligt road av att få in den titeln i adressraden i deras utskick. Det var en sorgens dag för oss bägge när folkbokföringen några år senare tog över. Men på jobbet vet ännu de flesta vem ‘Herr [/pf]” är.

  30. PK: Ja men jag sa ju att du skulle emigrera och det brukar man ju göra till Amerika. Man kan ju inte bara skrika ut svaren, det har jag lärt mig här.
    Eller så är svaret Dan Brown idag?

  31. PK

    Jag har läst rätt svar. Jag har inte öppnat något rätt svar ju.

  32. Heder åt Niklas som vet att man inte ska skrika ut sina svar här. Man nästan längtar till december, va?

  33. NEEEEEEEEEEEEEEEJJJ Lotten man får inte ens skoja om sånt. “Man nästan längtar till Kalendern”, så får man säga. Men inte d-ordet, eller v-ordet. INTE.

  34. December och vinter och kyla samt julklappsstress, Anna! Moahahaaaaa. (Måste säga att det här i min ända av Sverige känns som tidig november. Burr.)

  35. Tack Lotten för att du avslöjade vilka d- och v- orden var. Jag fattade nada.

  36. Luna

    Förresten svimmar man av lågt -tryck inte -värde. Och om du verkligen vill bli givare så kolla om din tapp tar emot plasma, det får man lämna i alla fall. Och eftersom man lämnar mer och det tar längre tid så är de ännu rarare och ompyssligare. Kommer med juice och säger att du ska ta det lugnt innan du reser dig upp, lilla vän. Är dessutom lättstucken (inte snarstucken) så det får jag alltid beröm för. Tur att man har någon begåvning.

  37. Luna

    I den eminenta tidskriften Villaliv blommar det för fullt – men på sista sidan ser man påan för nästa nummer. “Höstmys med levande ljus och brasor etc”. Men för HELV… det ligger snö kvar i min trädgård! Som jag ska få tillbringa min första sommar i! Inga käcka kommentarer om att nu vänder det redan på midsommardagen, tack. Och till kalendern är det mer än ett halvår, sådeså.

  38. Luna! En förnuftets och sommarens röst i detta virrvarr av vinterulvar. Tack.

  39. Luna. Bilderna i årets tidning togs inte nyss. De togs förra året. Eller före det.

    Vi har inte heller krattat …
    (Nä, för var ska man he’t sen? Utan slutförvaring – inget kratt.)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.