Hoppa till innehåll

fixafilm_Vart 22:a år vinner vi stafetten

Här kommer mitt favoritminne från OS. Det är 1988 och Torgny Mogren kör sistasträckan. Gunde Svan kan inte hålla sig i målområdet utan åker ut i spåret för att heja fram Mogren inne i skogen.

”Du får vila sen!” hojtar Gunde. ”Neeeeej, nu blir vi säkert diskade” skrek jag framför tv:n. (Det som jag älskar kommer inte förrän efter 4,05, men jag kan inte få tricket med filmklipp som startar efter en stund att funka. Om man klickar här ser man favoritbiten, fast ute i Åväbbla: Youtube.)

Uppdatering:
Ser att Mogren här berättar att inte bara jag var rädd för diskning:

”Man får inte åka och matcha på skidor i spåret. Vi kunde varit av med den guldmedaljen om någon lämnat in protest. En protest ska lämnas in direkt efter, det var en jäkla tur att ingen gjorde det, ingen tänkte tanken att det var förbjudet utan bara att det var kul att Gunde var ute”, säger Mogren.

Inte lika spännande, men det charmigaste ögonblicket i målgånghistorien kanske är när Gunde vinner tre femmilen samma år. (Skrev tremilen först. Helt uppåt väggarna, det är ju inte förrän efter fyra mil som mössan vandrar uppåt.)

Eller så är det bara jag som gläds åt att andra än jag ser ut som Dumle.

Igår var det dags för minnesvärda ögonblick igen. Tur att det inte sker så ofta, man kan ju bli blasé annars. (På fullt allvar sa jag någon gång under 1990-talet att det var ju trist när Sverige var så himla överlägset i ishockey. Det har jag fått äta upp varje gång Tre kronor har förlorat sedan dess – senast nu i morse.)

Jag sparkade i kakelugnen, jag spillde te, jag trampade sönder ett vilset örhänge. Jag försökte sätta mig ner, vilket var lika bekvämt som att sitta på glas i ett skruvstäd. Jag led, helt enkelt. (Och den djefla mannen som fotograferar mig kan inte sluta skratta.)

När det väl var dags för Hellner  att gå i mål med en flagga som det stod ”Sunne” på, hade jag lugnat mig såpass att kameran åkte fram.

Så här i efterskott begriper jag inte vad det var som var så upphetsande egentligen. Sverige var med i tätklungan eller borrade sig framåt längst fram, den enda som grisade var norrmannen Northug och i just detta lopp var det inte tal om att få en liten meter utan snarare att grabbarna gled ifrån de andra med sjumilaskär. (Borra, grisa och liten meter är skidspråk.)

Stafettvinnarna var Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren och Marcus Hellner.

_____________
Jädra hockeylirare till att förstöra dagen för mig.

Share
Publicerat iBloggen

32 kommentarer

  1. Olsson

    Är det bara i min dator som de här inläggen ligger ovanpå varann?

  2. Tänkte säga det Olsson säger …

    (får skedin som ordverifiering. Skit + Sedin? Nä …)

  3. Jomen det blev ju nästan som ett konstverk när det nya inlägget lade sig ovanpå gammal text!

    (Tror att jag har fixat det nu.)

  4. Stafett är kul och OS-guld till Sverige är förstås också kul, men min nya idol är faktiskt den där Northug!

  5. Näääääää, Ö-helena, han har ju vatt dum mot flera av de svenska åkarna! (Sedan går det ju inte att protestera mot att han är en fantastisk skidåkare. Men han är dum, så det så.)

  6. Men jag är så glad att man har norrmännen att heja på när det går dåligt för svenskarna, som i lagsprinten till exempel.

  7. Ja, och nu får vi (än en gång) heja på Finland i hockeyn. Hurra.

    (Jag måste dra något gammalt över mig. Jag är så bedrövad att jag inte går att umgås med! Ställ mig i en skamvrå pronto!)

  8. Återblicken på Calgary väcker en del tankar.

    Varför oroar Ulfbåge sig redan innan start för att Ottosson ska falla?

    När de börjar skejta i trång passage: "Det här är kritiskt, då finns det en risk att skidorna hakar i varandra."

    Varför kunde ryssarna inte alls stå på benen?

    Gunde hade kunnat åka fjärde sträckan också, med tanke på att han hann upp, omklädd, en bit upp i skogen för att skrika på Torgny.

    Jag vågade inte riktigt se på stafetten igår. Kikade mellan fingrarna och våndades. Det läskiga/spännande var just att de ledde; man tänker ju hela tiden att snart, snart kommer någon norrman som skjuten ur en kanon (också skidspråk).

  9. Och hockeyn har jag lagt ner. Gick från vrålande galning till helt avstängd på en match.

    Y'all hockey lovers know vilken match.

  10. Nämen heder åt dig, Malinka som har tittat på hela klippet — och sett ryssarna falla och falla. Det är lite Baumgartl-stuk över kommentatorernas skrik: HAN FALLER!

    Nu ska jag lyssna på Nibelungens ring, men stoppa in norska skidnamn här och där.

  11. Ja, är det inte lite lustigt att de döpt en skidåkare efter ett svärd?

  12. Klippet med den svärdsmidande Siegfrid väckte min lokalpatriotism: Sveriges coolaste och äldsta sten-manga hittar man naturligtvis i Eskilstuna kommun.

    Det fisigaste Northug sagt hittills är detta. Att Cassius Clay-skrävla före tävlingar går väl an, men att strö salt i såren på en besviken medtävlare är elakt. Jag vet hur Jönsson kände sig – jag har själv suttit och bölat i skogen som juniororienterare.

  13. "Siegfried" ska det vara, naturligtvis.

  14. För övrigt är jag mest imponerad av Richardsson som körde så avslappnat, trots att pressen på honom var enorm. 191 cm kraftfullt lugn – sannerligen ett stafettankare!

  15. Jag hissar besserwisserflagg och påpekar att det var femmilen Gunde vann I Calgary. Tremilen vanns av en ryss, men jag minns inte riktigt vem. Deviatjarov kanske?

    Jag såg inte tremilen pga badmintonträning, men jag minns tydligt hur min kompis far – en godmodig och synnerligen sympatisk man från Västerbottens inland – uttryckte sin besvikelse när han kom för att hämta oss efter träningen. Det var nog enda gången jag hörde honom muttra surt. "Ska det va världens bästa landslag, det där?"

  16. F ö tyckte jag förstås också att det var fantastiskt spännande och skoj med stafettguldet igår. Jag gläds faktiskt ofantligt mycket mer över den framgången än jag surar över hockeyförlusten imorse. Det känns oväntat … vuxet.

  17. Nämen förlåt, det vet jag ju att det var femmilen – det är ju sådär man ser ut efter drygt två timmar ute i spåret. Tack, Fredrik I!

  18. Ica

    Det ÄR Gunde alltså som åker efter och skriker att "Vila får du göra sen!". Jag skyller på min ringa ålder vid den tiden, men jag trodde det var han, men min logik sa att det var för tidigt. Nu kan jag sova lugnt inatt och slippa undra över huruvida Gunde faktiskt har en tidig dubbelgångare.

  19. Kanske de där ryssarna druckit snubbeldricka innan stafetten eftersom de ramlar åt alla håll och kanter. Sen tycker jag årets OS-mössa är snyggare än kepsarna de hade då för 22 år sen.

  20. ab

    Nej, vilket trevligt vardagsrum!
    (Det enda i hela blogginlägget som nådde fram till mig.)

    Wv nonatic – ni har bestämt er för att inte längre ha en vind?

  21. Båthuspernilla

    Men hur ska det kunna gå 22år till nästa stafettguld? Ska perioden för vinter-os förskjutas ännu en gång? *bekymrad*

  22. Kom in här för att säga att årets mössor är snyggare än de för 22 år sedan. Men då har ju redan Yvonne hunnit före, därför nickar jag bara och håller med henne.

    Tillägger att skidor är mycket roligare att titta på än hockey.

  23. Kom på en sak till.

    Tänk om vi får vänta på nytt stafettguld tills nästa gång vinter-os avgörs i Kanada!

  24. Jag tror att man runt år 2018 kommer att byta ordning igen och ha ett Lillehammer-OS igen så att sommar-OS och vinter-OS sammanfaller så att det kommer att funka med 22 år … Ehum.

  25. Vi kan vänta fyrtio år till, det är lugnt, för rättvisa är skipad! (skidad!)

    Anders Södergrens medalj väger upp den totala summan av de löjliga summor som hockeyfemtioöringarna tjänar med råge.

    Lipade mer än en skvätt när han som hjälpte Hellner och Olsson till pallen äntligen fick kliva högst upp själv. Killen som går omkring och klappar om medtävlarna från sträckan. Han som varit så nära, så nära… Äntligen!

  26. Ökenråttan

    Håller med Ö-Helena. Northug är ju enastående överlägsen. Resten av norskarna låg där bak i trossen och hasade och så vinner Northug ensam hela silvret. Svenskarna var fyra man om att fixa guld men silver var det N-g som vann. När det gäller den idrottsliga prestationen var han nummer ett.

    Vi får ha i åtanke att vi inte pratar om pris i trevlighet eller moral eller etik.

  27. Dåförtiden hade de nerförsbackerälsspår fastän de åkte fristil. Så var det inte i år.

    Kepan var inte snygg, men det tycker jag inte årets mössa är heller. Däremot är den ju lättare att göra, har jag förstått det som.

  28. Cecilia N: Jag minns när de tävlande åkte klassiskt och fristil huller om buller och de som fristilade blev skällda på för att de förstörde spåren. Vilket de ju gjorde.

    Och DÅ kom Gunde med en enda jättelång stav. Tadaa!

  29. Ok, Northug ääääär välan jättebra dådå. (Man protesterar inte mot två så tunga ö-namn som Ökenråttan och Översättarhelena.)

  30. Klart Nothung är bra! Klarar man drakar klarar man det mesta.

    Beleed tycker wv och det är ju passande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.