Hoppa till innehåll

Dag: 9 november, 2009

Le och smajla!

Joakim Jardenberg har kommit på en kul sak. Precis som när man försöker stöka till livet genom att avstå från tv på onsdagar (inte ett dugg svårt numera om ni frågar mig) eller inte öppna en enda kvällsöl på en vecka trots att det vankas både fotboll och brynja, är det förstås svårt att bryta en rutin som att ideligen stoppa in smileys i texter. Joakim föreslår en smileyfri vecka! Wow!

Redan här i denna min text uppstår problem. Jag har ju uttryckt mig som vore jag ironisk och alls inte tycker att hans idé är något att ha. Jag borde kanske stoppa in en smiley för att gardera mig?

Nu uppstår kvickt nästa problem. Jag använder aldrig smileys. Och precis som andra lite trubbiga instrument, är smajlisarna inte alltid lämpliga där man först tror. För att fortsätta på den inslagna vägen: det är inte alltid ok att skruva i en skruv med stämjärn eller spett om man inte ens kan skilja på skruv och spik.

Nu uppstod ju ett tredje problem i förra stycket: hur böveln ska man stava dem? SAOL:

smiley [smaj’li] s. -n; pl. -s
figur föreställande glatt ansiktsuttryck

Redan de gamla grekerna år 1990 satt jag och min NE-kollega Jonte och hittade på annorlunda smileysar (förbövlade stavning). Vi gjorde bl.a. en Björn Borg-liknande med pannband och en Jan-Öjvind Swahn med glasögon och allt. Men det var förstås på den tiden när de inte förvandlades till gula bollar (som Symb Glad.jpg t.ex.), utan faktiskt var kommatecken och parenteser precis som när vi tryckte på tangenterna. När jag igår skulle sms:a ordet ”98:or”, envisades mobilen med att göra om ordet till ett gapande ansiktsuttryck. Jag fick ändra till ”elvaåringar” istället.

Fast nu uppstår ännu ett problem – halva min till åldern komna läsekrets är precis som jag: smileyovana. Eller rentav smileyokunniga. (Och det är ingen idé att jag försöker lära er – snabbkurs finns på Wikpedia häääääär. Denna läsekrets ombeds härmed att bli en skrivkrets och smiley-öva i kommentatorsbåset.)

Det är en konst att vara ironisk (och bli förstådd) utan smiley. Häng på den smileyfria veckan ni som är fast i smileyträsket! Vi andra får väl göra tvärtom och vidga våra vyer genom att lära oss när det är bättre att stoppa in en smiley och inte öda massa tid och begåvning på att skriva om texten som kanske var lite oavsiktligt dubbeltydig. 🙂

(Hoppsan, nu gav jag min smiley ovan en näsa. Det är ohippt, ska ni veta. Oj, nu kommer nästa smiley att krocka med parentesten. :()

Minne från 1975. Sydde på dem på jeansen gjorde jag själv, för hand, utan fingerborg men med blödande fingrar. Och halm i skorna.

Mymlan och Kjellberg skriver också om den smileyfria veckan. Och på Twitter är idén redan en stor succé.

Share
28 kommentarer