… Amos Oz.
Äh, ja skoja ba. (Kl. 11 på förmiddagen.)
Men alla andra gissar ju och lillasyster Orangeluvan känner nästan Peter Englund och av vibbarna oss syskon emellan känner jag att Oz är ett bra namn inte bara på fantasiländer i närheten av Judy Garland.
(Uppdaterar förstås med facit kl 13:01. Men så länge kan ju ni gissa i kommentatorsbåset. Alla som gissar rätt får något av mig.)
______________________
Herta Müller blev det, som har varit på många människors läppar men inte framför mina ögon.
Men så ovanligt rörigt det var vid presentationen. Fylking skrek ”äntligen” redan när Peter Englund kom ut genom dörren och en Expressenmedarbetare (jodå) höll upp en förtryckt löpsedel med Herta Müllers namn på och tjoade ”först med nyheten!”, vilket ju är en sanning med modifikation eftersom Peter Englund faktiskt var först. Inte får det mig att tänka ”åh, Expressen är verkligen en klippa” i alla fall.
– Hon pratar på, röker hela tiden men har hjärnan med sig hela tiden! hör jag nu på tv:n.
Vilken simultanförmåga.
_______________________
Om ni vill se Expressens fjöntreporter: klicka häääär. _______________________
Den engelska motiveringen var snygg, tycker jag:
… with the concentration of poetry and the frankness of prose, she depicts the landscape of the dispossessed …
_______________________
HURRA! Jag har fem blivande nobelpristagare i hushållet! (Herta Müller har tydligen beskrivit hur det känns när ens mamma råkar klippa naglarna för korta på sitt barn.)
_______________________
– Det är viktigare vad hon skriver, inte vad hon säger!
– Hon borrar i det allmängiltiga!
– Inte i den självklara ångesten!
Vad bra, alla är helt klart överlyckliga över valet. Och här står jag med dumstruten och längtar efter Fo och Pinter.
Kolla vilken snygg namnlista:
Oe (1994)
Fo (1997)
Oz (2009)
Hehe, rubrikmakarna kommer go crazy: "Magisk prosa från trollkarlen Oz" etc.
Vilket påminner mig om den utbytesstudent från Kansas som vi hade på Rotary. Hon var lite, eh, — vad ska jag säga? — "analytically and informationally challenged" och fattade inte någonting när jag sa "Toto, I don't think we're in Kansas anymore".
Oz hade man ju blivit riktigt glad för. Men jag tror på Magris.
Jag läser Murakami just nu, så jag gissar på att det blir han. Någon gång borde det ju bli en författare jag läst.
Jag håller en tumme för Tranströmmer. Det gör jag varje år.
Philip Roth gissar jag på. eller nej, men jag hoppas på honom åtminstone =)
Skynda, skynda, vi måste ha fler gissningar!
Det skulle ju vara coolt om Fagerholm som både är kvinna och finlandssvensk fick det.
Jag har en oläslig dedikation från Claudio Magris där han prisar mig som … vet inte riktigt. Tror han hade kul på AF när han var där och gillade mitt improviserade tal i Övre Athen.
Douglas Adams. Något annat kommer inte på fråga!
Oz, Magris, Murakami, Fagerholm, Tranströmer, Roth, är alltså våra spretiga förslag?
Föregående kommentar laggade och fastnade i sajberspejsen. Gah.
Hertha Müller kanske…? 🙂
Ja, nu gissar vi alla på Herta Müller tycker jag.
Hon påminner tydligen om Fagerholm, säger de nu!
Dan Brown? Attans, sen igen.
Jag har som vanligt inte läst en rad av Nobelpristagaren. Men lär väl göra det. Det är det enda som är förutsägbart den här tiden på året.
Oz förresten, är det Frank Oz som menas?
Jag har inte heller läst Hertha Müller, men hon fanns åtminstone med på en lista över tänkbara författare när det var min tur att välja bok till min bokcirkel för nåt år sen! Måste tyvärr erkänna att jag vid det tillfället tydligen har avfärdat henne som "för experimentell" (anteckningen fanns kvar på datorn).
Det där med naglarna utsattes jag också för när jag var liten! Märkte dock inte att det var en symbol för förtryck.
Jag gissade rätt fast att jag inte hann vara med här. Min gissning var nämligen "troligtvis någon av alla världens författare jag aldrig läst eller ens hört talas om". Precis så blev det ju också.
Suck. Ännu en gång en författare jag inte känner till och inte har läst. Jag kan kanske möjligen uttala hennes namn i alla fall.
Kanske hör jag till Hägglunds "vanligt folk" ändå?
Men nu tycker jag vi vänder på suckarna och tar ett djupt andetag och vrålar till melodin till "We Shall Overcome" att:
– JAMEN VAD KUL! NU SKA JAG UPPTÄCKA EN NY FÖRFATTARE!
Ja! Här ska upptäckas!
Här passar det ju bra med Falstaff, fakir:
"Dolly, Dolly, har du hjärta,
Svara mig du grymma snärta,
Nej du har ej – o vad smärta,
Därför går jag nu till Bertha."
Låt oss nu alla gå till Herta. I bokhandeln, då alltså.
Kan de inte börja skriva motiveringar som inte låter så in i bomben fåniga?
Nu var jag tvungen att räkna ut hur många pristagare jag har läst (på riktigt alltså, inte bara i skolan) och det blev 19, av 106 möjliga. Och av dem har jag på riktigt gillat nio. Och av de nio har två fått pris de senaste 30 åren. Jag är nog inte målgruppen helt enkelt.
Jag kom upp i 22, och det är jag nöjd med.
Üllah: imponerad.
[…] som har tråkigt på lunchen kan ju se tillbaka på 2009, 2008, 2007, 2006 och 2005 (fast skrivet två år senare, intressant och väldigt bruten kronologi […]
[…] hjääälp. Jag hade egentligen inget att säga 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 eller 2012 […]
[…] – två blogginlägg på en och samma dag: det var fan bättre förr), 2008 (Clézio), 2009 (Müller), 2010 (Llosa), 2011 (Tranströmer), 2012 (Yan), 2013 (Munro) […]