Hoppa till innehåll

Bildsafari från SVT och undertextarnas vardag

Kan en korridor vara intressant? Jodå, när man gapar och tjoar och häpnar och aha:ar åt allt som är nytt.

En grå korridor, byggd under tidigt 1970-tal. Men det är inte vilken korridor som helst. Det är ju en SVT-korridor med soptunna! Fly mig ett par rullskridskor!

Undertextarna (se förra inlägget) som visade mig runt fick hyssja och dra mig i skjortärmen och peka mig åt rätt håll och säga ”ska vi kanske gå vidare nu?” när jag som en treåring betedde mig olämpligt.

– WOW! Trådkorgar för inkommande papperspost! Så fantastiskt musealt! (Och så ekande tomt på både post och namnlappar.)

Undertextredaktionen på SVT består av runt 50 personer, men var nästan 100 en gång i tiden. Jag hann träffa 25 av dem, och ska hälsa:

– Skriv, ring (08-784 20 00), mejla – hör av er till oss med kritik och beröm! Ställ frågor! Eller svara bara på detta: är det viktigt med rim och rätt antal stavelser när vi översätter musiktexter?

De hade en fin referensavdelning i dessa internettider – bl.a. NE, Ugglan, Britannican, Nöjeslexikonet, speciallexikon för tekniktermer och alla språk som tänkas kan.

Sohlmans musiklexikon var som på många andra ställen sönderläst. (Det beror inte på dålig kvalitet på bindningen, det beror på den goda kvaliteten på innehållet.) Ser ni dammet på hyllan? Ack.
En och annan lampa hänger i den näst största studion.

– Men! Va? Det är ju Let’s Dance-studion! Hyr tv4 alltså SVT:s lokaler? Kolla, det är ju både kristallkronor och discobollar, det har jag inte sett i tv:n! Kan jag gå uppför den här trappan och ko…
*host* Jag tror att vi ska gå vidare till föreläsningslokalen nu. *host*

När deltagarna började drälla in, visade det sig att den inringade var Benedicte Stervander. (Hon som fick beröm av Marianne i förra inläggets kommentatorsbås.)

Mannen i den vita tröjan här ovan heter Olle, och han hade ett delikat problem med svensktextningen som han höll på med. (Alltså inte översättning.)

– En skateboardåkare misslyckades med ett trick, och säger då att han [fejlade]. Hur skriver jag det?

(Jag hade inget bra svar. Fejlade i analogi med mejlade är väl ok, men betyder det att han gjorde fel eller att han misslyckades? Och de som ser på programmet: vet de vad [fejlade] betyder? Eller ska man inte ta hänsyn till det utan bara skriva det som sägs?)

Här sitter en annan undertextare och översätter tyska till nyheterna. På en handskriven lapp stod med blyerts vilka lokalredaktioner som ville ha vilket material.
På denna skärm syns det allra modernaste undertextningsprogrammet, som är ett underverk eftersom allt finns i ett och de som översätter kan välja exakt bildruta och slipper sitta med tidur i handen och klocka alla repliker. (Men programmet är ändå 4–5 år gammalt, så jag misstänker att det finns ännu modernare.)

Så finns det ju en hel avdelning som direkttextar – snabbt ska det gå. Då hinns det inte med funderingar och klurerier och redigering och det som skrivs, skrivs på stavelsetangentbord.

Stavelsemaskinen ”Velotype”. Alla konsonanter finns både till vänster och höger, medan vokalerna bor i mitten.

När direkttextarna skriver, trycker de på ”ackord” – alltså en massa knappar på en gång. Om man ska skriva ordet ”människor”, gör man tre nedslag: männ + isk + or. (Konsonanterna till vänster om vokalen trycks alltså med vänsterhanden.)

–Men … ser ni hur den ser uuut, apparaten? Sådär beigemurrig som förr i tiden! Vabaha? Hur kommer det sig? De påminner ju om gamla räknemaskiner med pappersremsa!
– Ja … hm. Vi fick de här apparaterna 1988. Varje arbetsdag inleds med att vi måste laga dem, det är knappar som trillar av och spricker och sådär.
– Men! Ni måste ju få nya! De här är ju inte ens digitala! Ta mig genast till er chef!

– Åh! En skrivbordsstolskyrkogård mitt bland alla nyhetsankare! Jag känner mig som hemma!
Sådär liten känner jag mig i SVT-huset.

Pssst. I det här inlägget finns ingen undertext. (Tror jag.)

Share
Publicerat iBloggen

58 kommentarer

  1. fejlade = failed = misslyckades?

  2. Jag tror att de flesta skateboardåkare och tonåringar vet vad “fail” betyder. Men ska det skrivas “fejl” eller “fail”? Ska höra med mina döttrar, som slänger sig med detta uttryck stup i kvarten.

  3. Att fejla har, förutom att det ju betyder misslyckas eller göra fel – så riktigt så – även en omisskännlig doft av att klanta till det. Lite retfullt så där.

  4. Och rimligen måste vi skriva fejl och fejla eftersom vi skriver mejl och mejla.

    För det gör vi väl?

  5. “Failade!” skriver båda döttrarna. Utropstecknet ska tolkas ganska strängt, tror jag.

  6. jag håller med Cruella!
    Tejp – mejl – fejl 😀

  7. Envis som en röd gris skriver jag tejp, mail, juice och nu fail. För att jos, mejl och fejl ser dumt ut.

  8. Haha, tonåringarna har kläm på vardagsspråket, men av standardisering och ortografisk analogi lär de ha ett ringa intresse:-)

    Så jag vet inte om vi ska skicka fail/fejl på remiss till just dem.

  9. Direkttextarna är ju värsta stenograferna! Eh. Eller borde det kanske vara tvärtom?

  10. En av direkttextarna berättade att hon var gammal chefssekreterare med stenografi i ryggmärgen och att hon hade haft jättestor användning av den kunskapen.

    (Bah. Åh. Äh. Jag åt tunnbröd över tangentbordet. Nu är det smulor, mjöl och smör överallt.)

    Så, nu vet vi att det finns några olika falanger när det gäller stavningen. Gott så.

    Men vad ska man skriva — det är ju inte enbart för utropsteckensungdomar, inte bara för Annor och inte bara för Cruell-Lottenor som man undertextar. Begriper man “fejlade”? Eller “failade”? Eller begår man ett stilbrott genom att använda ett översättningsord?

    (Detta kan jag älta i en evighet, känns det som. Ni får gärna prata om något annat.)

  11. Nä. Jag tror jag har pratat klart i båset för i dag. Någon kan ju tro att jag är sysslolös på jobbet.

  12. Nejdå, Cruella, du tog bara en liten paus. Ungefär som att gå en promenad. Ta en macka. Titta på våren. Snyta sig. Ta en basketboll, pussa den och dribbla lite mellan benen. Borsta tänderna. Skriva en kommentar.

  13. Om man inte ska tänka målgrupp utan alla så måste man nog skriva “misslyckades”. Det är ju korrekt, om än inte kidsens språk.

    Sen ett tips till alla som måste ha en dos språkgrubbel på bästa arbetstid varje dag för att inte gå under: Gruppen “språk” på mikrobloggen Bloggy:

    http://sprak.bloggy.se/

    Det är lätt att registrera sig på Bloggy. Och att bloggy-a tar nästan ingen arbetstid i anspråk alls. Nästan.

  14. Hurra! En idolbild!

  15. Vatten-Sanna

    Om vi tittar på ett program med en expert på sitt område, så måste facktermerna skrivas korrekt och inte ersättas med synonymer. När det gäller stavning är det väl som med många andra ord: båda varianterna är okej.

  16. Subtitlern

    På tal om fejla/faila så skulle jag ha skrivit “faila” med citationstecken. Här är diverse skäl:

    Svensktextningen måste vara tydlig, eftersom den vänder sig till de som inte hör. Texten ska tas in och bearbetas i skallen under de 6-7 sekunder den ligger i rutan. Samtidigt ska man ju hinna se det som händer i bild.

    Citationstecknet talar om för tittare att detta inte är ett vanligt ord. I det här fallet klassar jag det som en fackterm och lika lite som jag ändrar en hiphopdansares “flare” till “flär”, så ändrar jag “faila” till “fejla”.

    Fejla ser dessutom vid ett snabbt ögonkast ut som ett felskrivet “fela”. “Aha, han felade,” tänker tittare. Jo, det är ju inte helt fel, men irritation uppstår genast hos tittaren. “Jämrans svensktextare som inte kan korrläsa ordentligt”, och så är rytmen störd ändå.

    Vad talar då emot att byta ut det mot ett översättningsord? Jo, många som använder sig av textremsan hör delvis vad som sägs och då är det väldigt störande om texten skiljer sig helt från talet. Visst är det helt nödvändigt många gånger, då man måste redigera ner talet rätt hårt för att få plats med det inom angiven lästid, men jag skulle INTE göra det enbart för att ett ord är ovanligt. De hörande tittarna får ju inte det förklarat. Jag tycker att samma villkor ska gälla textningen. Som textare ska man inte varken “hjälpa till” eller “förbättra” eller “förklara” – man ska texta det som sägs så nära talet det går. Så ser jag på det i alla fall.

  17. På Let’s Dance sist var det mycket snack om att man måste “naila” dansrutinen.
    Vet inte om nejla och fejla har nått ut till allmänheten, men när jag använder amerikanska verb brukar jag skriva nail:a (om jag nu skulle använda just det uttrycket). Och så brukar jag kursivera engelskan så det ska framgå att det inte är svenska. Lite läshjälp, alltså.

  18. Fast “naila” skulle jag översätta med “spika”. Fast det kanske är fel?

  19. Subtitlern talar väl MEN fail har med blixtens fart spridit sig långt utanför skejtarsfären och kan därför inte i alla lägen betraktas som en fackterm.

    Naila skulle jag säga var det samma som sätta på svenska.

    Där satt den.

  20. Apropå Suvis inlägg har vi precis i dag här på bygget bestämt oss för att INTE kursivera engelska ord i svensk text, helt enkelt för att det blir nästintill omöjligt att avgöra när ett engelskt ord/en fras blivit så svensk att den inte längre motiverar kursivering…

    Och då hamnar vi genast i nästa fråga: Hur hantera sammansättningarna? När det gäller engelska ord som i sin helhet upptagits i svenskan i en form som funkar kör vi ju enligt skrivreglerna utan bindestreck – men med avskaffande av kursivering som signal måste vi kanske återinföra bindestrecket som läs- och tolkningshjälp.

  21. Mimm

    Mina barn och deras kompisar, som ännu inte är tonåringar (7 – 9 årsåldern), använder ett snarlikt ord, nämligen “bejla” (baila) om att ramla.
    Jag har aldrig förstått varifrån det kommer, men nu undrar jag om det inte kan vara en felhörning/feltolkning av “fejla/faila”.

  22. Men Anna, på vilket sätt ser “mejl” dummare ut än “tejp”?

    Själv använder jag så konsekvent jag kan “svensk” stavning – mejl, tejp, kredd, etc – och skulle skriva “fejlade”. (Fast jag skriver “cool” och inte “kol”, “swimming-pool” och inte “svimmingpol”, så helt konsekvent är jag inte.)

    Men vilken intressant (och marig) fråga om sångtexterna! Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag föredrar här och får klura lite till. Hmm…

  23. “Tejp” ser ut som det ska, eftersom det redan fanns och var vanligt när jag var liten (även om man såg “tape” på vissa ställen också).

    “Mejl” och “jos” ser dumt ut för att det kom in i svenskan efter att jag lärde mig läsa.

    Enkelt va? 🙂

  24. Anna

    Jag är döv, medan jag skulle läppläsa fejlade så skulle jag undra vad det nu var/är. Den sortens info som subtitler beskriver är vad jag behöver för att förstå innebörden. När svenska inte är förstaspråk ska inte texten bli ännu ett frågetecken. Jag ska inte behöva kalla in barnen för att fråga vad ordet betyder.

  25. en del textare/översättare tar sig tolkningsföreträde på främmande språk som är klart felaktigt. Om man ska använda sig av ord som en del inte har en aning om, vem riktar sig en del program sig till då?

  26. Hur menar du, Jessika? 100 procent förståelse av 100 procent av tittarna tror jag är omöjligt.

    Och vad ska man säga om t.ex. ekonominyheter? Det angår alla men är synnerligen faktaspäckat med en vedertagen terminologi – som stundtals gör det rätt obegripligt även för en hyggligt insatt och språkintresserad person.

    Eller så funderade du i helt andra banor.

  27. Jag måste tänka ett tag.

  28. Men nu måste jag bara fråga Cruella: Var har du fått det där ifrån att det ska vara bindestreck i ett sammansatt ord om den ena leden inte “i sin helhet upptagits i svenskan “? Jag har stött på den uppfattningen massor av gånger. Kan det vara det där om “otydliga sammansättningar” i Språkrådets skrivregler som spökar?

  29. Motfråga, Översättarhelena: Behandlar du alltså även låt säga engelska ord som inte upptagits i svenskan (SAOL är den trånga porten här) som helsvenska och sammansätter dem likadant? Går du i så fall bara efter principen med bindestreck om ordet är tvåledat i engelskan, till exempel hard core-rockare. Eller föser du ihop det till hardcore på eget bevåg?

    Gissa om skrivregler ställer fler frågor än de besvarar…

  30. Så himla intressant att följa hardcore-översättare/-textare/-textanvändare så här nära inpå.

    Tack Lotten för att ditt kommentatorsbås finns!

    Nu ska jag övergå till min amatöröversättning av skolbok. (Tycker mycket bättre om skolböcker på svenska, av skäl som döva Anna ungefär framfört.)

  31. Men allvarligt, varifrån kommer den där regeln? Jag har faktiskt försökt spåra den förut!

  32. Jag tillhör dom som (emellanåt) måste undertexta illa pga tids- och platsbrist. Ibland har man helt enkelt inget val. Tack och lov började min uppdragsgivare inte med att sätta ut undertextarens namn förrän i höstas nån gång och eftersom jag inte jobbat för dem sedan i somras är jag safe. Eller är jag sejf?
    Jag skulle skriva failade om jag var tvungen, för jag tror inte att ungdomarna kommer att anpassa stavningen i framtiden. Jag gillar inte heller att skriva mejl, men det gör inte så mycket för i de texter jag översätter ska mejl heta e-postmeddelande, vilket låter rentav gammaldags.

  33. Ö-H: Nyckelordet tycks, enligt Svenska skrivregler 9.2.6 vara etablerat.

    Å andra sidan tycks motsatsen till etablerad vara “mycket tillfällig”.

    Och vad gör vi då med alla de ord – de flesta! – som hamnar någonstans mittemellan?

  34. Mittemellanfallen ska såklart inte ha bindestreck. Inte ens de “mycket tillfälliga” måste ju ha det – det står ju att de undantagsvis kan skrivas med bindestreck. Och just därför undrar jag varför så många tror att det ska vara bindestreck. Fast det lär jag väl aldrig få veta.

  35. Jag skulle skriva “failade”. Om ett antal år när det känns som om det verkligen har blivit ett svenskt ord kan jag tänka mig att byta till fejlade.
    Spännande med snabbtextningen. En sån apparat har jag aldrig sett.

  36. Det här känns nästan lika fint som julafton.

    (Jag tindrar med ögonen.)

  37. PGW

    Det är så vackert med riktig hard core grammatik och språkfrågor.

    Heavy stuff alltså.

  38. Asså: MMM, nickar vi utomstående instämmande utan att egengliten hänga med (Avsiktlig felstavning. Folk säger så numera).

    À, förresten. Hade TV-nissarna läst ditt inför-inlägg, Lotten? Utifrån antalet kommentarer så kan man lätt tänka sig det.

  39. Ullah

    Pf: jag trodde de sa “ijenklien”.

  40. Lotta

    Anna (som är döv): om jag hade tittat på inslaget hade jag hört att han sagt “failade”, men inte förstått ändå. Ska texter förklara mer än ljudet?

  41. UllaH: Kanske det. Eller möjligen ‘ngentlingen. Typ.

  42. Anonymous

    Åh, det här är ju sheer pleasure att ramla in i. Tack alla som fyllde båset!

    vajl

  43. John Eje Thelin

    Stackarna på SVT jobbar i Swift, antagligen för att programmet är svenskutvecklat, och förmodligen även för att det är utformat att passa gamla arbetsmetoder (dvs. att det är gjort för att man ska kunna jobba snarlikt det sätt som man jobbade på före datorernas tid).

    Det finns mycket riktigt bättre (och billigare) program numera. Jag jobbar i bulgariska EZTitles som är alldeles fantastiskt och dessutom har den bästa support jag någonsin upplevt i något sammanhang. Sen jag började använda det har jag ökat mitt arbetstempo med minst 25%, säkert mer.

    “Bail” har ingen som helst koppling till fail, även om Norstedts tragiskt nog inte har med den definition som gäller här; att hastigt kasta sig ut och lämna sin farkost/en situation.

    Sen är det en vacker tanke med en kollaborativ undertextarblogg, men jag har försökt skapa en sån av och till i fem-sex år utan särskilt gensvar från de kollegor jag har kontakt med.

    Och visst ska sångtexter passas in med både rytm och rim, även om jag vet att vissa undertextare tycker det är svårt. Som gammal låtskrivare tycker jag att det är otroligt kul att göra sånt, och om ni nånsin ser musikalen Camelot dyka upp på TCM *måste* ni se den. Den svenska textningen de har är helt igenom genialisk och fick mig att känna mig som en nedra amatör när jag såg den för några år sedan.

    Sen måste jag säga att man *aldrig* behöver “texta illa” på grund av tids- eller platsbrist. Man kan vara tvungen att stryka mycket eller överkomprimera, men det har ingen som helst koppling till kvalitet, för det bör man kunna göra bra om man är det minsta lämpad för jobbet.

    Och sen att vara glad för att inte ha sitt namn på sin text… Jag blir nästan mållös. Jag krävde att Comedy Central skulle ha namn på sina textningar om jag skulle göra The Colbert Report åt dem och bussade även facket på dem, för det är direkt olagligt att kräva att namnet inte ska stå med. Det löste sig rätt fort.

  44. John Eje Thelin

    Möjligen kan jag ha sett Camelot på Canal+, nu när jag tänker efter.

  45. Attans också, jag borde ju ha kunnat klura ut undertexten i ditt föregående inlägg. En av de stiligaste kärleksförklaringarna har jag själv fått i form av ett liknande chiffer: ett radioprogram om Michail Lermontovs “Vår tids hjälte” började (till min ära alltså) med orden:
    Underbara Lättjefulla Letargiska Antihjälte!

    Spännande bilder från SVT förresten!

  46. Jag ska ha fler skiffer, Ulla!

    John Eje Thelin: Jag föreslog att man skulle ha undertextarens namn både före och efter programmet/filmen. Och varför inte med mejladress, om man känner att man har tid med det? Allt för att främja kontakter mellan dem som har åsikter om det som skrivs och skribenterna själva. Jag är inte mycket för modeord, men okejrå, bara idag: transparens.

  47. Å vilken härlig blogg jag klickat mig till via Howdy.

    De kunniga komentatorerna gör hela upplevelsen ännu bättre.

    Tack

  48. Båthuspernilla

    Är inte skiffer en bergart, Lotten?

  49. Subtitlern

    Till John Thelin: Instämmer helt – ont om plats och tid ursäktar aldrig ett dåligt språk. Vet inte om du möjligen åsyftade att jag i mitt inlägg tidigare skrev nåt om detta med redigeringen vid tids-och platsbrist, men det jag menade där var endast att jag vet när det gäller svensktextning att de hörselskadade gärna vill att man följer talet så mycket det går, både i ordval och ordföljd, men just DET kan ibland vara svårt att göra.

    Lotten: Visst vore det trevligt med respons på jobbet man gör, men jag tycker nog att man som tittare bör maila via tv-kanalerna. Om tillräckligt många klagar på dåliga undertexter, så kanske de som anligtar lågprisbolagen till slut inser att det kan vara värt en tusenlapp extra för en film för att få en bra översättning som tittarna uppskattar.

    Att tittare mailar direkt till undertextarna förekommer. Vissa av oss har rätt ovanliga efternamn och är lätta att hitta. Men tyvärr händer att dessa mail kan vara väldigt grova och rentav hotfulla. Då är det bättre att bolagen sållar agnarna från vetet och framför den kritik eller det beröm som är befogat.

  50. Ha! Chiffer! Bravo, Båthuspernilla! (Eller så finns det en undertext i felskrivningen …)

  51. Båthuspernilla

    Jo, jag funderade på om skiffer i själva verket var ett chiffer. Det var därför jag frågade. 🙂

  52. Anonymous

    Comedy central hade förresten ett fantastiskt språkfel i sin reklam i t-banan för ett tag sen, men nu minns jag inte vad det var, och hittar det inte på hemsidan heller. Retligt.

    vajl

  53. PGW: Har kollat i NE och slår mig nu lite lätt för brösten och kan berätta att harmoniera är ett lite äldre ord som betyder
    * “passa väl ihop med” – särskilt vad gäller estetiska spörsmål (1793)
    * “få att passa ihop” (1850).

    Harmonisera betyder
    * förse t.ex. en melodi med ackompanjemang (1862)
    * “bringa att överensstämma” (1874).

    Fast … “få att passa ihop” är vähäääldigt likt “bringa att överensstämma” …

    Slutresultat: Öööööh. Hm. Suck.

  54. Nämen attans, det var ju inte här jag skulle svara på PGW:s fråga. Sorry.

    Vajl: Säg till om du kommer på’t!

    Stina: Välkommen hit!

  55. cesse

    Om yrket lockar dig: kräv att få veta vad en undertextare tjänar, både som nybörjare och som rutinerad.

    Var beredd på att sällan eller aldrig få beröm eller återkoppling, även om du är skicklig.

    Var beredd på påhopp i bloggar o likn samt, om du står i telefonkatalogen, på hånfulla/rasande samtal från språkpoliser, nördar med specialintressen samt till och med försök till sexkontakt (om du är kvinna).

    Var beredd på att jobben kan vara själsmördande tråkiga. De första åren får du inte fina långfilmer med välgjord dialog. Kanske aldrig.

    Var beredd på att du – på gott och ont –
    inte har några kolleger att umgås med. I stället spelar arbetsgivaren förmodligen ut er mot varann genom att påstå att “de andra är nöjda med taxan…” Du får varken post- eller mejladress till dina kolleger, de är konfidentiella (“annars kan ni gadda ihop er…”)

    Var beredd på – om du har en lång och dyr utbildning – att den inte räknas. (“Det finns så många som kan engelska…”) Du tjänar lika lite som alla andra.

    Var beredd på att du inte kan göra någon som helst karriär. Tvärtom, du kan bli utkastad när som helst, utan förklaring.

    Varför då bli undertextare? Många har en stark begåvning för yrket och exakt rätt bakgrund. Nackdelarna upptäcker man först när man ska försörja en familj. I dag är många “kvar” från den tid då yrket var relativt välbetalt. Andra biter ihop och tjänar peanuts. Det är för sent att omskola sig.

    Som sagt – Varning! Gå in i det här yrket med öppna ögon eller hitta ett anständigare jobb!

  56. Anonymous

    Det bästa rådet för de som lockas att bli undertextare är att vänta tills det blir högkonjunktur. Just nu finns det för många undertextare och för lite jobb, då kanalerna kör så många repriser.

    David Weman

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.