Hoppa till innehåll

Vem som får Nobelpriset i litteratur …

… meddelas idag och här sitter jag och väntar som vore det inför finalen på 100 meter.

För två år sedan satt jag och gapade framför en tv, febrilt antecknandes medan den slappa käken var en rutschkana för spott rakt ner i tangentbordet. Så här skrev jag då:

– Ur krass kommersiell synvinkel är det inte bra … sa PEN-klubbens ordförande på tv.

Den sörjande Dottothea Brokförlag sa att ”det var verkligen inte bra för förlagen” för att hon tyckte att det skulle gå till någon skriver litteratur. Litteratur, schmitteratur.

Detta sa hon för att en dramatiker som Harold Pinter får årets Nobelpris i litteratur.

– Jag vet inte om han har skrivit någon prosa, suckade Penmannen.
– Det är en stor sorg, jag har svårt att förstå, nästan snyftade Brokförlaget.
– Är ni gaaaalna? skrek jag till tv:n.
– Jag kommer att möta enorm besvikelse, vi som svenskar kommer att bli angripna från alla möjliga olika håll, fortsatte Dottothea.

Harold Pinter är ju bra, på riktigt bra! Jag blev glad även när Dario Fo fick priset. Vad tusan, bokstäver som bokstäver! Pinter har skrivit massa prosa! Rusa till biblo meddetsamma, allihopa! (Ni som vill ha psykologhjälp får skynda er, bokförläggarna kommer att fylla pratsofforna den närmaste tiden.)

 

Om något lika upphetsande sker idag, rapporterar jag strax efter ettsnåret.

(Bilden föreställer en väldigt ung Pinter som – innan han blev gammal och med plåster i pannan och käpp i handen tog emot Nobelpriset – liksom väldigt många andra svårmodiga författare på den tiden led av gamnacke.)

Uppdatering
Jag tycker att ni ska använda detta kommentatorsbås till att slänga ur er allehanda möjliga och omöjliga gissningar. Läs i DN om hur överraskande Horace har varit de senaste åren och inse att ni kan gissa på vad som helst. Eller sno en gissning från SvD. Fast allra helst gissar jag på Tranströmer idag, av samma mesiga anledning som att jag gillar Vivaldi mer än Bruckner och The Big Chill mer än Nostalghia: jag är (tyvärr) ingen djup djuping utan bara en grund kappvändare.

Share
Publicerat iBloggen

21 kommentarer

  1. Jag tippar lite grann på Maya Angelou, men vad vet en ko (som Mamma Mu säger).

  2. Ica

    Jag är sämst allmänbildad vad gäller nobelpriset. Jag försökte läsa en nobelpristagare för längesen när jag ville känna mig mer bildad. Jag somnade vid sidan 3. Men nu gäller det väl då. Dock vill jag varken tippa eller språka. Jag gör mig redo på bibblo inför rusningen istället.

  3. Heja Philip Roth!

    Eller Angelou, eller Magris.

    Huvudsaken att det blir någon som jag kan skryta med att redan ha läst.
    Hehe.

  4. ab

    Maya Angelou vore toppen! Jag är på vippen att hämta en boktitel från en av hennes dikter. Oates däremot är tråkig. Det ver jag bestämt, för jag har minsann kämpat mig genom så där trettio sidor i en av hennes böcker en gång.

    Och det är klart dramatik är litteratur – vad annars? ALL litteratur kommer från muntligt berättande.

  5. bengt

    Jag har aldrig förstått det mediala intresset för litteraturpriset. På ren svenska “hype”.
    Det är ett pris från eliten till eliten med lika lite förankring hos vanliga personer som vetenskapspriserna.

    Fredspriset är däremot mer intressant. Enligt mig.

  6. Jomen Bengt, vad är det egentligen för fel på det? Pris från elit till elit är i min mening lika ok som pris från amatör till amatör.

    Om man är en stor poet som tar konsten till hittills okända höjder, varför ska man då inte kunna få ett pris av dem som förstår att det ju är höjdernas höjd?

    Jag försöker hitta en parallell här: varför ska stavhopparna få pris när jag inte kan begripa hur man kan hoppa stavhopp … nej, den jämförelsen funkar inte.

    “Vanliga personer” … förresten. Nej, nu ska jag inte snöa in på definitioner.

    Men min åsikt är att hög litteratur och avancerad vetenskap tar oss framåt, elit eller ej, pris eller ej. (Stavhoppare tar oss uppåt, vilket inte är fy skam.)

  7. Och så ska jag lägga min röst på att det blir en sydamerikan som tar priset idag. Måste bara hitta ett namn på en sydamerikan … Fernando Gabeira!

    (Nej, jag har inte läst honom, men han orsakade en gång skandal genom att på en strand visa upp sig i en minimal bikini som tydligen tillhörde hans kusin. Kvinnliga kusin, ska tilläggas.)

  8. Priset till Dario Fo var enligt min mening en pinsam skandal. Det har lett till att även Benigni i Italien påstås vara kandidat till nobelpriset.

  9. Jag gissar på att oavsett vem det blir så kommer minst en dagstidning ha krigsrubriker om att det är skandal att inte Astrid Lindgren får det postumt! 😉

    Min andra gissning är att det blir nå’n som jag aldrig hört talas om, med ett namn som låter som en exotisk sjukdom…

  10. Det där tjatet om Astrid Lindgren gör mig galen!

  11. Det har ju glunkats om Bob Dylan i flera år. Det tycker jag vore uppfriskande. Men inte särskilt troligt, förstås.

  12. De allra flesta nobelpristagare har jag inte läst.
    Men jag uppskattade Pinters tal i tv. Och “Vi betalar inte! Vi betalar inte!” gjorde att jag har väldigt många levnadsår att se fram emot.

    Och skulle t ex inte Shakespeare fått priset om man kunde få det postumt?

  13. ab

    Shakespeare var inte finlitteratur på sin tid, hans samtida skulle nog bli förvånade av ett Nobelpris!

    Dario Fo var ett bra val. Politisk burlesk, en gammal fin tradition. Jag håller fortfarande på outsidern Buchi Emecheta som inte har en susnings chans. Skulle Astrid ha det, skulle det förstås vara medan hon levde.

    För övrigt måste det förstås blir fler kvinnliga pristagare, eftersom det givetvis finns förtjänta sådana.

  14. Pinter är helt grymmebra. Hade inte Lars Forssell a) varit död, b) suttit i akademin när han levde tycker jag att han skulle ha fått.

  15. När Claude Simon fick nobelpriset 1985 så gick jag och sprätte som en tupp. Jag hade nämligen läst fyra fem böcker av honom på raken precis när utnämningen kungjordes. Den första titeln hade jag hittat i Lottens lägenhet på Skånegatan: Vägen till Flandern. (Oj, den står kvar i vår bokhylla!)

  16. Min djefla man! Jag sitter på toa — kan du komma in med en Lessingbok?

  17. Om jag ska få in The Grass is Singing under dörren måste jag bryta ryggen på den. Du tror inte hon har skrivit någon tunnare?

  18. […] som har tråkigt på lunchen kan ju se tillbaka på 2009, 2008, 2007, 2006 och 2005 (fast skrivet två år senare, intressant och väldigt bruten kronologi […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.