Hoppa till innehåll

Inte lejon, men zebra (uppdat.)

Jag är som bekant blond och blåögd – i alla fall på utsidan. Igår gick jag till frissan. (”Frissan” …. ”Frissan”? Säger man ens så numera?)

När jag var liten gick mamma till frissan och kom hem med en jättefrisyr som var hård som pansar. Jag har på mig Hans & Greta-klänning och Broder Jakob vita träskor. (Bilden är från 1969.)

 

Detta är på Magistratsvägen 7a i Lund 1968. Barnflickan i mitten var inte nöjd med sin frisyr (som hon hade fixat själv), så hon gick till frissan. Som lyckades döda och bryta av håret såpass att barnflickan fick klippa av de återstående få, spretiga stråna. Jag minns hennes hulkande gråt.

Jag går så sällan till frissan att frisörskorna alltid med avsmak pillar lite i de splittrade hårstråna och säger:

– Jaha, när klippte du dig senast, då?
– Vaaaar har du klippt dig?
– Klipper du dig själv, eller?

Helt sanningsenligt kan jag ibland på sista frågan svara:

– Nehejdu, det gör min son. Han är fyra år.

Men igår var det dags. Jag ville dessutom få bort det allra ljusaste, det solblekta. (Sol? SOL? Denna sommar? Skrbnf.) Frisörskan och jag kom överens om klippning och några lite mörkare slingor, varpå jag satte mig och njöt av lektyren. Ingemar Stenmark är smal som en pinne och ska bli pappa igen, medan Björn Borg har blivit hundbiten och är lyckligare än någonsin och Pernilla Wahlgren gör reklam för nästan allt. Det var det.

En timme senare var jag randig i håret. Jag har svarta slingor. Svarta.

– Ska det … ska jag … är det inte lite väl mörkt? flämtade jag.
– Nejdå, de blir ljusare om ett par dagar.

Det konstiga är att fastän jag har gått från en lejonman till ett zebraskinn, är jag nästan helt obrydd. Jag vill verkligen inte vara randig i håret, men vad tusan spelar det för roll?

För bara tio år sedan hade jag slitit ut de mörka stråken av förtvivlan och stämt hårfrisörskan. Idag rycker jag på axlarna och svänger med håret ungefär som … Pernilla Wahlgren.

 

Uppdatering
Jag liknar tydligen dessa tre superhjältar:

Storm, Rogue och Lasse.
Share
Publicerat iBloggen

42 kommentarer

  1. Antingen har hon rätt, eller så får du gå tillbaka och klaga nästa vecka.
    Eller så har du då vant dig.

    Har aldrig färgat hår hos frissan. Däremto permanentat mig för sisådär 20-30 år sen.
    En gång tog frissan i och lät det sitta i lite mer än vanligt. Jo, för min klasskompis som varit där tidigare hade det gått ur så mycket för, enligt frissan, så för att jag skulle sippa komma tillbaka, som hon gjort, så gjorde hon lite extra på en gång.

    Joey Tempest var rakhårig …
    Och frissan sa nog ojdå.

    Men sista gången blev jag väldans nöjd minns jag. Fast det var på en Helt Annan salong.

  2. Bim

    Jag tycker att det ser coolt ut! 🙂

  3. Ica

    äsch, det är ju coolt ju. Vad är det för fel på svart? Du kan behöva lite svart så du ser lite mer ondskefull ut. Just att se ut som en zebra är med väldigt cool. lite så här… ja, prideaktigt 🙂

  4. För en som springer hos fantastiska frissan pirjo och ger henne, i stort sett, fria händer att klippa, bleka och färga så måste jag säga att din nya färg är jättehäftig :). Helhetsintrycket är ett annat än att du konstaterar å åh zebraism!

    Du vänjer dig, du kanske till och med blir lika beroende som jag (jag har aldrig färgat hemma, kommer aldrig att göra det heller. Det faktum beror på att frisörer ska ju också tjäna pengar plus att upplägger är lite komplicerat).

  5. Jag vänjer mig så sakteliga, men inte omgivningen är det värre med. Barnen i nedstigande åldersordning:

    – Oj, du ser ut som Storm i X-Men.
    – Du ser inte ut som min mamma.
    – Du är ju jättefin. Vem ska du se ut som?
    – Nu ska jag rita av dig innan det försvinner.
    – Kan man tvätta bort det?

    Min djefla man är inne på att jag ser ut som Rogue (också X-Men).

    Men Lasse Holmqvist, då?

  6. Rättelse: “… men omgivningen är det värre med …”

    (Ett inte för mycket. Fast det kanske säger något om hur inte-ig jag är i detta skede av tillvänjningen. Obekymrat negativ. Liksom.)

  7. Lasse Holmqvist var ju inverterad din färg. Mörk med vit prick.
    Tydligen hade han fått pricken av att slå sig där. Då ändrades hårfärgen. *okollat fakta*

  8. Ica

    Jay Leno kanske?

  9. Oj då, så radikalt! Randigt är aldrig fel.

    Själv gick jag från jättelångt och spikrakt hår till kort och rufsig hockeyfrilla i förra veckan. Jag har inte vant mig än. Sonen började gråta när han såg mig och har inte riktigt hämtat sig än

  10. Det ser jättesnyggt ut, jag vill också ha så (avundsjuk), men nu har jag inga lockar i mitt hår.
    Är de ljusa också slingat eller hade du flera nyanser på håret

  11. Frisörskan och jag var överens och om? några lite mörkare slingor, och så satte jag mig och njöt av lektyren.

    Always look on the BRIGHT(!) side:
    Nu slapp du ju att fundera på vad du skulle blogga om!
    Förresten tycker jag – om det bleknar något enligt utsaga – att det verkar ganska TJUSIGT.

  12. Efter närmre studium av superhjältarna, och andra med moderna frisyrer finner jag att din är EXCLUSIVE.
    Majoriteten är råttfärgade och färgar ljust – medan du ju är en äkta blondin!!!

  13. Den Blyga: Jag skrev “Frisörskan och jag var överens och om några lite mörkare slingor” Ja,jag håller med, det är otydligt, men jag menade liksom att vi var överens i största allmänhet OCH om några lite mörkare slingor.

    Måste ändra, otydlig ska jag junte vara.

    Nu ska jag och mitt exklusiva hår samt den inte längre så himla vrickade foten springa slingan bara för att jag ska svetta ner zebran och få en anledning att tvätta den. Sedan ska jag ikläda mig en rouge och kanske kleta lite rouge på kinderna och dansa lite balett. En rouge et noir?

  14. Alter Ego: jag är nog lite allmänt randig i håret även naturligt. Fast mer som en tiger.

  15. Jamen Lotten, se det som lite äventurslusta!!

  16. Agneta

    Det kan nog bli riktigt bra med din nya frisyr, men än så länge känns den något främmande. Inte riktigt som den Lotten man är van at se bilder på.

    Jag har en gång i tiden haft ett mycket tydligt
    tvärrandigt hår.

    Min blonda kalufs blev hux flux mörkare blond i cirka fem centimeter, sedan blev den vanligt blond igen och efter ett tag mörknade den åter i ett antal centimetrar för att slutligen återgå till det blonda.

    Någon frissa var inte inblandad, orsaken till de mörkare partierna var tvenne graviditeter i rask följd. Vid de två följande graviditeterna uppstod inte samma mycket påfallande randning. Men någon gång vid trettiofem så övergick hela mitt hår från blont till mörkblont. Numera har jag fått en slinga i håret. En blond säger jag själv, men den är nog ljusgrå.

  17. Gudmodern hade randig hår i sommar också! Fast det var oplanerat och mitt fel som tonade det…

    Får jag se ränderna live imorgonkväll framför en storbilds-tv? Ica! Basket imorgon!

  18. Jahapp, i morgon är det öl-basket som gäller. I randigt hår.

    (Men oj, vad jag hade velat ha tvärrandigt hår som Agneta! /Äventyrslotten)

  19. Lotta

    Mina mest besvärliga frisyrupplevelser (frisörupplevelser) har jag varit med om i Paris (var annars). Första gången var jag ganska ny au pair och min franska var ok, men inte subtil, så att säga. Så frisörskan klippte alldeles för kort och sa sedan glatt “annars blir det ingen page”. Jag hade inte sagt ett ord om någon page, trodde jag, men eftersom jag inte visste vad det hette (“carré”), är det förstås mycket möjligt att jag faktiskt gjort det…
    Andra gången var många år senare. Av ren snålhet valde jag att prova en frisörskola, men ångrade mig bittert eftersom läraren var arrogant och eleven var kass och jag lämnade stolen med oönskade röda slingor. De skulle gå bra att bleka bort, sa läraren (efter att ha tittat i min nacke, fnissat lite och sagt det här blev ju inte så lyckat…). Jag gick till Monoprix och köpte blekmedel och såg snart ut som Nina Hagen. Håret skiftade mellan vitt och rosa-orange och jag grät bittra tårar (ty jag var inte så vuxen och vis som Lotten). Dagen efter gick jag till en cool salong där flickan i kassan genast ropade på Pascal som kom, sa ohlala (vad annars) och färgade tillbaka mitt hår till ursprungsfärgen, så bra att utväxten aldrig syntes. Sedan fick jag lova att aldig mer försöka färga själv och det har jag hållt… Men jag ångrar att jag inte tog kort på Nina Hagen.

  20. Bild två:
    Såna gamla skolbänkar hade jag och mina syskon att leka med när jag var liten. Hämtade på samma ställe? (Vi bodde utanför Piteå då, typ 1968-70.)

  21. Agneta

    På tal om skolbänk med fast stol så har jag suttit i sådan mina första fyra skolår och dessutom i en tvåmansbänk och av troligen ännu äldre daturm än den den på bilden. Stolarna vars sits var sittvänligt formade hade vridna stålrörsben som var fastskruvade i bottenplattan. Runt bläckhornshålet var det tämlign mörkt av årtiondens bläckspill och hela ekipaget gick i murrig rödbrun färg. I tredje och fjärde klass var vi ojämnt antal flickor o pojkar i klassen och eftersom jag mest lekte med pojkarna på skolgården fick jag alltid dela bänk med någon av klassens gossar. Vår Magister var dock hygglig nog att fråga mig lite avsides vem jag helst ville sitta med. Jag hittade en bild från min hemstad där samma typ av bänk, men då för något större elever, användes på Läroverket (gymnasiet) 1920. Min gamla skolbänk i enmansupplaga

  22. Ica

    Va? Vaddå Öl&basket??

  23. cruella

    Hihihi. Jag hade nog reagerat som du. Men zebrarandigt verkar vara det senaste – hittills blonda Ann-Sofie kom till jobbet i fredags och såg klart baffled ut. Hennes hår var svart under. Och vitt ovanpå. Liksom du verkade hon inte riktigt veta hur hon skulle hantera det hela. Men det var, efter viss tillvänjning, ganska snyggt. Enades vi om.

  24. Ökenråttan

    Hos frissan är inget egendomligt. Det absurda är normalt där. Visst berättade jag om när jag smet in hos en drop-in-salong och ville bli klippt och så började flickan göra reklam för hårförlängning. För mej. Som ville få håret klippt.

    En engelsk vän boendes i Sverige berättar ibland om särskilda egendomligheter i svenskan as compared to engelskan. Han kunde något lite svenska när han flyttade hit, men nevertheless.

    En dag ringde han till en kompis och kompisens sekreterare svarade att “Han har gått och klippt sej.” “Nu är är det klippt” (ursäkta – min vits när jag återberättar det inträffade) tänkte alltså min nyligen inflyttade engelsman. “Han har blivit galen. Han har gått omkring under det att han klippt sig här och där. Och då är han förstås intagen nu, för vård.”

  25. Ökenråttan

    Louise skrev att ditt hår var radikalt. Hon menar förstås randikalt, hehe.

    Förr, på 1800-talet, brukade flickor springa till nån
    perukmakare och sälja sitt rikliga långa hår när de höll på att svälta ihjäl. (Tips till Ö-Helena om översättarbranschen skulle krokna.) Du Lotten kan sälja ditt nuvarande hår till nån som tillverkar ekor. För det ser ut precis som drev, sånt som man tätar läckande ekor med, så de inte ska läcka. – HUR kunde det blir så där?

  26. Upplysningsvis, råttan, kan man fortfarande sälja hår till perukmakare. Det finns en i Göteborg som köper.

    Det ska vara av en viss längd (minns inte riktigt antalet cm, men 20-30-spannet), nytvättat, utan kemikalier och får inte ha legat på golvet.

    Klipper man sig hos en billig frissa så går det jämt upp med en liten liten vinst. (Iaf för mig.)

  27. Tack för tipset Råttan, men mitt hår är tyvärr osäljbart efter tjugo års oavbruten färgning! Vilken färg jag har egentligen är hemligt, men jag kan ge en ledtråd: det börjar på “gr” och slutar på “ått”. En klasskompis till min minsting fixade däremot sommarlovspengar mycket smidigare än genom jordgubbsplockning: han (!) sålde sitt midjelånga hår. 1100 kronor ryktas det att han fick!

  28. Nu går jag omkring och citerar Lottas fransman. Så fort jag möter min spegelbild undsläpper jag ett:

    – Ohlala!

    Jag ska inte sälja mitt hår … jo vänta, kanske de svarta stråken enbart? (Som INTE har blivit ljusare sedan i fredags.)

  29. /ingrid

    Din nya look är skitsnygg! Lite Cruella de Ville över det där tvåfärgade. Jag är själv nyslingad, fyra timmar och nästan tvåtusen spänn och så SYNS det knappt — ingen har reagerat så den frisören är nog alldeles för skicklig …

  30. desperate housewife

    Din frisyr blir man ju bara glad av att se! 😀

    Och lite “Off Topic” eftersom grått har nämnts i tråden;

    Det är helt underbart vackert med ett långt och välskött vitt/silverfärgat/grått hår!

    Tyvärr är det en väldigt ovanlig syn nuförtiden.
    Antingen är det grå tonat i någon annan färg, eller så är det superkort…

    JAG ska ha långt vitt hår! 😀
    Hittills har jag bara hittat två stycken vita ögonbrynshår dock.

  31. Men hörni, min nudelsoppefrisyr (pga. regn mycket krussligare än på bilden) ser just nu ut lite som en misosoppa med både purjo och sjögräs.

    Nu inväntar jag Halloween!

  32. Mesråttan

    Lät jag stygg när jag pratade om drev (repat tågvirke o.d. till tätning, enl SAOL. Ditt hår är alltså “o.d.”) i samband med ditt nya hår. Lotten? Du vet ju hur mesig och snäll jag är. Jag menar aldrig att vara stygg och elak. Mitt förslag var bara ett försök till konstruktiv hjälpsamhet. Det förstod du väl? Säj?

  33. Mespottanråttan: Jag förstår allt. (Utom min sons algebra.)

    Tågvirke.

  34. När jag scrollade i ditt inlägg så var min första tanke att nu har Lotten köpt en mops. (förlåt) Vid närmare granskning såg jag att det var dina lockar. Jag tycker det är jättesnyggt. Nu kan du ju få känna hur det är att vara både blondin och brunett.

  35. En mops! Ha! Jag ser ju ut som en moppmops!

    (Och nej, jag har ännu inte vant mig. Ohlala.)

  36. Vet inte vad jag ska säga…. *kniper ihop munnen allt vad jag kan*

    Kram… oopps jag ska visst också till frissan idag…

  37. Lottens mamma

    Jag kan inte minnas att jag har haft någon stor stel frisyr. När och var i så fall? Däremot hade jag en jättestor och missklädande skinnmössa på huvudet på 60-talet.

  38. Nicole och Lotten: som fd mopsägare måste jag invända. Mopsen är en egen, liten, kortårig och trubbnost hundras (Googla!). Visserligen lika egensinnig och charmig som Lotten, men ingen bjäbbig liten trasselsudd till knähund som jag anar att det refererades till. 🙂

  39. Aha, Trulsa, det var precis så jag mopsade mig: brokig trasselsudd.

    I stand corrected. Och charmig!

  40. Naturligtvis är mopsen korthårig och inte kortårig. Den lever tvärsemot ganska länge, upp till 15 år, som småhundar plägar göra.

    Alla andra likheter mellan småhundar och Lotten som nämnts, förutom charmen, tar jag avstånd från. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.