Men jag är frisk!
Av mina fem barn är en tonåring, vilket inte kan botas för tillfället.
Men de andra fyra ser ut ungefär så här.
Uncle Fester.
Bleka och med mörka ringar under ögonen hostar de sig genom dagarna. Igår djupandades jag tills det började flimra eldflugor framför ögonen, sedan ringde jag till vårdcentralen. Vårdcentralerna. Sjukvårdsupplysningen. Och ännu en vårdcentral. Det är nämligen så fiffigt ordnat att vi sju personer i hushållet är utspridda på olika vårdcentraler.
– Varför vill ni ha det så? sa människan jag talade med på ett ställe.
– Vi. Vill. Inte. Ha Det. Så.
(Stilistiskt sett tycker jag att det här med att skriva ett ord per mening är ett perfekt sätt att illustrera ”jag pratar sammanbitet och försöker att inte vråla oanständigheter och dunka en kastrull i huvudet på dig just nu”.)
– Men om ni inte vill ha det så, varför har ni begärt det?
– Vi har inte begärt det! Flytta oss allihop till en vårdcentral, snälla rara!
– Jahaja. Det är tusen personer före i flytta-vårdcentral-kön. Hur var namnet?
– Jamen du sitter ju där med alla våra namn framför dig på skärmen!
– Nej, flytta-vårdcentral-kön har vi i ett annat system och man kan inte köra båda systemen samtidigt. Hur var namnet?
Bästisgrannen har även hon familjemedlemmarna på olika vårdcentraler. Genom en smärtfri rockad där hennes kung byter plats med vårt torn hade nästan allt utom hostan ordnats upp. Men nej.
– Hur skulle det se ut om alla bara bytte vårdcentraler med varandra? Vi har faktiskt ett kösystem.
– Ok. När kan jag komma med de tre barnen som hör till din vårdcentral?
– Klockan nio.
Nytt telefonsamtal, ny telefonkö, nya automatiserade röster och nya telefonvalstryckningar.
– Jamen, sa den förstående kvinnan. Det är helt klart så att din dotter ska läkarundersökas. Klockan nio?
– Nej, då är jag ju på en annan vårdcentral med tre av mina andra barn!
– Varför har du dina barn utspridda? Varför har du begärt det? Det är den enda tid vi har kvar är klockan nio. Jahahaaa. Då får du komma i morgon istället.
– Ok. Det går bra. Vilken tid?
– Man kan bara få akuttid den dag man ringer. Alltså måste du ringa i morgon för att få tid i morgon.
– Fastän du vet att jag ska ha en tid, så måste jag göra om allt detta och ringa och knapptrycka och invänta er uppringning? Kan du inte bara stoppa in mig?
– Nej, det går inte med det systemet vi har.
Det var väldigt svårt att inte slänga luren i örat på den de facto inte alls systemansvariga.
– Ok. Tack. Så. Mycket. (Andas lugnt.) Då hörs vi imorrn!
Uncle Fester här ovan hette på riktigt Jackie Coogan (1914–84), och det går ju inte att nämna honom utan att berätta om hans tredje filmroll: med Charlie Chaplin.
Charlie Chaplin och Jackie Coogan i ”The Kid” (1921).
Alla ska vi den vägen vandra. I ena stunden är vi storögda och rosenkindade, om än i trasiga kläder och omaka strumpor. I nästa ser vi ut som Uncle Fester i Familjen Addams.
Fotnot. En läkare undersökte de tre minsta barnen, som även tömdes på blod så att de blev ännu blekare. Sedan fick jag en föreläsning om antibiotikans fördärv och nyttan av att dricka vatten. Slutligen fick jag antibiotika till alla barnen eftersom de led av allt från luftrörskatarr till mykoplasmapneumoni och attacker av mördarsnor samt vaxproppar i kombination med trumhinnesvullnad.
Ja man är ju helt frisk i jämförelse med hur sjukt det ofungerar runt om på vårdcentralerna.
Får man svära på din blogg? Då gör jag det, fast tyst. Jag drar mig för att ringa vårdcentralen för VI HÖR INGENSTANS sedan a) vi flyttade och b) den vårdcentral vi hörde till innan privatiserades. Alltså blir jag uppläxad i telefon varje gång jag ringer och söker vår förutbetalda vård.
Nu svär jag snart högt också. Och hur blev det med bloggträffarna i februari?
Sådant runtringande och systemkrånglande kombinerat med ickehjälpsamhet och genuint ointresse får min hjärna att koka över. Jag kan faktiskt bli snudd på galen när jag hamnar i situationer som den du beskriver. Jag ryser bara jag tänker på det. Usch.
Man kanske skulle kunna starta en svordomsblogg? Tänk bara vad de skulle ha nytta av en sådan, de där stackarna som sitter och svarar när jag kommer med åsikter och krav …
Bloggträffar blir i Stockholm på kvällen den 1 februari och strax efter lunch den 3 februari.
AB, Översättarhelena, Studiomannen och Petra är dock mer att lita på när det gäller plats och tid än jag — som ju inte bor i Stockholm. (Försöker bara skylla på det: Översättarhelena och Studiomannen bor inte heller i Stockholm.)
Så obehagligt enkelt det är att sätta sig in i din underbara berättelse, känna doften av vårdcentralens väntrum i hårda stolar och stå som en liten liten ursäktande människa framför en läkarsekreterare med världsmakt i sina händer.
Krya på er!!
Fast just läkarsekreterare har jag ett mycket gott öga till: de är de allra, allra bästa, roligaste, duktigaste och snällaste eleverna jag har på mina kurser.
(De värsta eleverna är … nej förresten. Måste ju tänka på försörjningen.)
Men det är ju för jävl… Hur i herrans namn hamnade ni på olika vårdscentraler???? Nej förresten, du behöver inte förklara, du har det jobbigt nog som det är!
Önskar snabbt tillfrisknande för de små. Och lugn andhämtning och yoga för dig.
Jo, för att orka vara frisk i det här landet måste man vara frisk (som min farmor sa’)…
Det verkar vara en slebbig (slemmigt läbbig) vinter i år, “alla” verkar hosta sig dubbelvikta eller vika sig dubbla över en porslinstelefon…
Krya på er!
…eller “för att orka vara s-j-u-k…”
*suck*
Jaa!!!!! Nu minns jag precis varför jag inte har nån lust att flytta tillbaka. Det sinnesrubbade sjukvårdssystemet.
Minns när jag ville boka tid på den lokala vårdcentralen i en förort till Stockholm. Eftersom jag bodde i samma port så gick jag bara ner dit. Men det gick inte, för de tog bara emot beställningar per telefon, minsann. Så jag fick lydigt gå upp till mitt på tionde våningen och ringa ner till dem.
*hysteriskt asgarv*
Först lite siffror (med tre–fyra år på nacken) ur “Den sjuka vården” (Ekerlids förlag 2003):
• Det har aldrig funnits fler landstingsanställda läkare och sjuksköterskor än nu.
• 1975 hann en läkare med 9 patienter om dagen. 2003 hann en läkare med 4 patienter om dagen.
Svenska läkare: 903 per år
Danmark: 2 069 per år
Japan: 8 421 per år
• Information, kommunikation och administration tar mellan 50 och 80 procent av sjukhusläkarnas tid.
Först; god och snar bättring önskas till hela det Bergmanska sjuka hushållet.
Vi gjorde ju också en vända inom sjukvården igår, men jag måste faktiskt säga att sedan vi lyckades efter en HEL massa krångel med att byta vådcentral (genom ett par fula trick och några tårar) så funkar det fint för oss. Man får tid samma dag, slipper vänta mer än tio minuter och läkarna LYSSNAR på vad man säger OCH (viktigaste av allt) de lyckas charma mina troll till medgörlighet. Men jag minns med fasa precis exakt det du beskriver.
Just de där samtalen då man sammanbitet talade i en-ordsmeningar.
“Vi.MÅSTE.ha.en.tid.idag!”
Och så undrar de varför akuten svämmar över
Vad hände med att man har RÄTT att välja husläkare och man ska få träffa samma läkare varje gång? det kanske inte gäller längre?
Nej som någon redan sagt; det är för j-vligt att man ska behöva vara frisk för att klara av att vara sjuk…
Jeeez. Sveriges vårdcentraler är en sort för sig. Det ska till galopperande pest för jag ska ringa dit.
Annars låtsas man bara tillhöra en vårdcentral, och sen ringer man dit och låter jäääääättesäker och hävdar sedan att de gjort fel och kräver en tid.
Och ja, bloggträffen ja. Den första.
Haha, wv: viort. “Vi som bor i samma ort, men vi får inte samma vårdcentral”/ Fam Bergman
Intressant statistik, Mannen! Men dumheten kommer från toppen. (Tänk krånglet om man har telefonen avstängd!
ab: Jag är helt överens med dig om att krånglet kommer från toppen. Ledsen om jag var otydlig.
Nä, du var inte otydlig alls – jag bara la till.
Wv wijcly – felstavat weekly? 😀
I Danmark är distriktarna privata etableringar med ersättning per patient vilket gör det minst sagt intressant att hinna med många:-)
Cruella: Så var det även förr i Sverige. Det kan bl.a. Den Blyga berätta om. Tio spänn per patient rakt ner i sjukhusrocken.
Men: slarvade de igenom patienterna då när gick på patientackord, eller?
Gissa om jag ska spara denna WV: nejipod. (Det var det dummaste jag har hört!)
När DE gick på … skulle det stå. Jag är nog hungrig.
(Gör fläskfilégryta med en hel flaska vin i just nu. Himla slöseri.)
Bjuder du barnen på vinbaserad fläskfilé?
Hemma på min vårdcentral i den här staden kan man klampa (nej, inte den gången, jag skred, det var bäst) in med en bruten arm klockan 15.00 och vara röntgad(X 2, jag blundade eller nåt) och diagnosticerad med recept på smärtstillande kl 17.00.
Jag tror de har förbeställda tider på förmiddagen och öppet för akuttider på eftermiddagen. I stora drag. Jag har alltid fått tid samma dag och man kan, bevisligen, drumla in väldans akut. Min husläkare slutade för … nja, nån gång efter jag hade kontakt med honom regelbundet, och nu har jag spanat in en annan som jag hamnat hos några gånger när familjen gjort sig illa. (Dock inte denna gången. Men nu var det ju akutakut.) Hoppas jag kan lista mig/oss hos honom.
Dessutom kan man ringa mellan 8 och 16.30.
De verkar ju helt utflippade i er stad. Du skrev ju om influensasprutan i höstas.
Krya på er!
Dumt.
Korkat.
Enfaldigt.
Och Sinnesjukt.
System.
Men jag får ärligt säga att mitt i läsningen av all dumheten skrattades det gott i Lund. (Ja där vi bor alltså.)
Intressant läsningen från den djefla mannen (statistiken). Fullständigt obegripligt. Jag betalar oerhört gärna skatt för en fungarande vård men det är trist att kasta dem på nåt som inte funkar.
Krya på er förresten!
Tacktack!
Påkryningen har inletts! Vid kvällsmaten sprätte vi piller och medikamenter omkring oss som vore vi på drogparty.
För det första var jag inte alls sådär rosenkindad som barn. I alla fall inte i den åldern. För det andra har jag mer hår kvar. Bara lite.
Själv bråkar jag med min vårdcentral för att de inte ska behandla min journal som allmängods bara för att Försäkringsbolaget knäpper med fingrarna. Då börjar läkaren prata om bedrägeri och lagbrott. Får man svära på åmålska?
Sjuka barn är inte att leka med,jag hoppas att dina barn blivit friska. Man storknar när man läser hur tillkrånglat det är.
Den här rebusen har jag fortfarande inte löst.
Din läkare XX har slutat på VC.
Vi kan inte erbjuda ny husläkare, men rekrytering pågår.
Om du vill vara listad på en särskild läkare måste du välja, men alla husläkarna på VC är fulltecknade.
Om du inte själv väljer en ny husläkare före den 1 juni kommer du att automatiskt bli listad till kommande husläkare.
Listningsblankett och husläkarförteckning bifogas för att underlätta för dig att före 1 juni eventuellt göra ett nytt val av husläkare.
Jag beundrar alla som jobbar inom vården. Det kan inte vara lätt för dem heller med en djungel av regler. Någon husläkare har jag inte fått, för de jag valde var ju fulltecknade.