Hoppa till innehåll

Ingemar Stenmark och jag

Japp, idag fyller han 50, Stenmark.
Fyller år gör även till exempel Mats Pekkari, som gick i min klass i grundskolan. Min hjärna är fullproppad av sådana här onödiga kunskaper. Häromdagen såg jag i Scrubs hur Dr Cox blev arg för att han var tvungen att stoppa in ny, larvig information, varpå minnet av när USA vann hockeyn i OS 1980 swoooosch, försvann ut genom ena örat.

När jag gick i högstadiet samlade jag tidningsurklipp i pärmar. Jag begriper mig inte på mig själv som tonåring! Pärmarna är fulla av:

”Snart är det dags – det svenska fotbollslandslaget spelar i morgon mot Brasilien. Ronnie Hellström sliter hårt för att kunna hålla nollan.”
”Den 192 cm långe värmlänningen Ralf Edström vet inte om han ska spela i kedjan.”
”Ronnie Peterson skrev nytt kontrakt!”
”Annette Tånnander deppar inte trots att hon var chanslös på 1,83 cm.”
”Tommy Sandlin är nöjd med 2-2 mot Finland.”
”McEnroe är den nye tenniskungen.”

Borg, Stenmark och Frank Andersson i all ära – men varför har jag klippt ut hockeytabeller och en lista på skadeläget i det argentiska fotbollslandslaget? Och detta?
Här tänkte de att man skulle fylla i … och nej, det gjorde jag inte. Oftast var vi ju i skolan – ni vet det där som alla numera berättar om, när alla lektioner avbröts och en tv rullades in. Men det var verkligen så. Min bästis hade likadana kläder som Ingemar och hennes mamma stickade en Stenmarksmössa.
Lill-Babs pussar Stenmark, Stenmark som ju verkligen gillar sådana här jippon.
Men det här var kul – Tecknar-Anders ritade och skrev. Jag klippte ut allt han gjorde. Ibland fick kåsören Gits åka med till OS och skriva. Det var roligare på sportsidorna förr, det fanns faktiskt artiklar att läsa även för dem som inte brydde sig om själva tävlingsmomenten. Kanske var det det som gjorde att jag blev en idrottsnörd; jag läste, skrattade och lärde mig – och blev fast i sportträsket. Och måste därför göra plats i huvudet och slänga ut till exempel allt lokalsinne genom ena örat.
(Alla urklipp är från NorrbottensKuriren, DN och SvD 1979 och 1980.)

Share
Publicerat iBloggen

12 kommentarer

  1. Jag var tyvärr inte ens född på 70-talet, så jag borde kanske inte blanda mig i det här samtalet. Men under tidigt 80-tal var Ingemar Stenmark och Gunde Svan de två idrottsmän jag kände till. Jag visste också att båda åkte skidor. Dock hade jag ytterst svårt att hålla reda på vem som åkte utför och vem som åkte på längden, så det var jag tvungen att fråga mamma om med jämna mellanrum.

  2. Jag började skratta när jag såg den dära tabellen! Det var roligt att fylla i… En sak ångrar jag mig, jag vågade inte gå fram och be om autograf när jag landade samtidigt Stenmark på Umeå flygplats och väntade på bagaget. Jag var nog paraplyserad…

  3. Vet ni att min dotter trodde att “Stenmark” var Las Vegas-Martin …

  4. Anonymous

    Jag minns en rubrik i Expressen när Lill-Babs ville ge Stenmark en segerpuss i Åre. Han kände sig generad och sade något i stil med “Sån skit!” Sen har någon berättat för mig att LB blev full på kvällen och strippade i hotelltrappan i Åre! Det ni!

  5. Ack oh veee, du anonyme, alla dessa kändisar som ideligen måste visa hud. Jag har helt ofrivilligt sett en käääänd skådespelare spritt näck i mitt kök en gång.

  6. lars

    Jag är inte mer anonym än att jag kan tala om vad jag heter. Men jag fattar inte om du är ironisk mot Lill-Babs som ville visa hela huden eller mot mig som återgav händelsen?

  7. Ojoj, Lars, jag var inte ironisk. Eller jo, det var jag ju förresten: det är inte synd om kändisarna som tappar kläderna ideligen.

    (Han som tappade kläderna i mitt kök stal sedan hela vår matkassa, förresten.)

    Jag är sällan, sällan, mycket sällan ironisk. Och aldrig för att vara elak. Skriv mer, Lars.

  8. Lars

    Det var ju trevligt att tonen av ironi inte var riktad mot mig. Sen vet jag inte om Lill-Babs tappar kläderna offentligt ideligen eller om detta var en engångsföreteelse.
    Men Du får förlåta mig om jag i min snuskiga fantasi föreställer mig hur den kvällen i Åre slutade.

  9. […] och Frank Andersson var kanske bråkigare, svårare, struligare och mer uppkäftiga än Ingemar Stenmark och J-O Waldner – men jag har alltid haft ett gott öga till truliga killar med […]

  10. […] lilla Lotten från 1970-talet förvånar mig. Tydligen (vilket jag skrev om när Stenmark fyllde 50) satt jag varje dag och klippte ut allt på tidningarnas sportsidor. Nu har […]

  11. […] och Frank Andersson var kanske bråkigare, svårare, struligare och mer uppkäftiga än Ingemar Stenmark och J-O Waldner – men jag har alltid haft ett gott öga till truliga killar med […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.