Lilla Julkalendern 2019: femte luckan

Lucka tre kom alltså lite före lucka 5, och den hade ett facit i lucka 4. Glasklart. Där visade det sig att både Bridgroom och Agneta Uti Lund vann osynliga tröjor, som vad det verkar som kommer att levereras lagom till julafton. Men i detta facit lärde vi oss alla hur kul det är med konstvetenskapsallmänbildning – Ökenografi!

Ökenråttan kommenterar:
”Det ingick i konstnärernas yrke att kunna ikonografins språk, att veta vilka attribut ett visst helgon hade. Det var ett sätt att tala om för betraktaren vem helgonet var. Gamla målningar kan man ‘läsa’ genom att se olika attribut, symboler eller sätt att framställa ett skeende. På gamla familjeporträtt kan man ofta se att en person tittar åt sidan, medan övriga tittar rakt på betraktaren. Att låta en person titta ut ur bilden är då symboliskt, ett sätt att tala om för betraktaren att det här är en person som inte längre är i livet. Men man har ändå velat ha familjen komplett på målningen. En annan markering kan vara att låta den döde hålla i en sån där liten alpinistyxa; det symboliserar då att livets tråd har huggits av.

Ikonografi är den mest spännande delen i konstvetenskapen.”

Men nu öppnar vi nästa lucka!

I lucka 5 … är Julkalendern sig inte riktigt lik.

Strunta i att det är “alamy stock photo”.

Strunta i vad klockan är.

 

Strunta i vädret.

Strunta i den lilla sifferkoden nere till höger.

Strunta i att jag trodde att de här två var “vicesheriffer”.

Strunta i att det är svartvitt.

Det bär mig emot, men strunta i bandnamnet.

Strunta i religionen.

Ovidkommande, centrerad text!

Min dotters kusin mördades.

Min livspartner dog.

Min dotter dog.

 

Facit kommer på fredagsmorgonen!

Lucka 1 och dess facit. Programförklaring
Lucka 3 och dess facit.
Share
/125 Comments/by

Lilla Julkalendern 2019: tredje luckan

Detta är en litterär gissningskalender som är jätterolig! Programförklaringen är bra att läsa, för lucka 1 är en gåta, lucka 2 är dess facit, lucka 3 är en gåta, lucka 4 dess facit … och så fortsätter det på ett lite förvirrat sätt ända till lucka 23 (gåta) och lucka 24 (facit).

Gårdagens lucka 1 fick en strålande början, en underbar mitt och ett fantastiskt slut. För att inte tala om facitets kommentatorsbås, som fylldes av kuriositeter om galna brandvarnare och gula träskor. Vann den – än så länge – osynliga tischan gjorde Vovamomo.

Men nu trampar vi väl vidare mot julafton?

Lucka 2

Knatte, Fnatte och Tjatte samt några andra

Först kom han som bar på en pinne och två av hans oerhört snygga polare. Sedan kom han som rökte en liten pipa och bar på massa tyger. Och så kom han som försökte gå lite nätt fastän han bar på en läkarliknande väska i ena handen och en saftflaska i andra. Därefter kom massa smågrabbar som bar på åror, grönsaker, bröd, kläder, ost och frukt samt sex pojkar till i sällskap med några hundar. Däremellan, kom jag på nu, gick ännu en hund och gubben från hotellet och en för mig okänd man som också bar på en väska. Minsann var det inte även ännu en rökande man med händerna i fickorna. Och så jag då, bärande på hattar och stövlar samtidigt som jag låtsades som om det regnade.

Trist, tråkig, tragisk bild som egentligen inte behövs.

Facit kommer på onsdag morgon!

Lucka 1 och facit. Programförklaring.

 

Share
/144 Comments/by

Lilla Julkalendern 2019: första luckan

Välkomna! Kasta er glatt in i första luckan – men läs gärna programförklaringen så att ni inte rusar in i båset och tjoar ut svaret first thing early in the morning!

Lucka 1

Käraste troglodyter!

Han – alltid i tredje person – är jag. Ingen i människosläktet har med större flit drivit sin profession eller haft större auditorier. Ingen annan gräsplätt har av Hemlisbloggaren besåtts med fler utländska frön. Ingen har korresponderat flitigare med de likasinnade inom och utom Europa. Ingen har reformerat såpass att det sägs att en ny epok råder sedan han kom in i bilden. Ingen har sänt fler vågor över världen än Hemlisbloggaren. Ingen i vårt land har arbetat med fler utlänningar, ingen är mer namnkunnig.

Han fullföljer sina plikter trots missunnsam kritik och försummar inte sin tid på fåfängt sladder. Har jag orätt kan varken jag eller någon annan försvara honom. Har jag rätt kan ej hela världen förbanna honom. Han – nästan alltid i tredje person – är jag.

Nu är Hemlisbloggaren gammal, han haltar, kan knappt gå, talar oredigt och kan knappt skriva. Det är dags att bjuda detta världsliga farväl.

Som alltid – en komplett ovidkommande bild!

Facit kommer nån gång efter midnatt den 2 december! (Eller i ottan, beroende på hur kommentatöserna i USA vill ha det!)

Share
/117 Comments/by

Julkalenderhemlisbloggarn 2019!

Nu firar Julkalendern med hemlisbloggarn 15 år. Det är som att titta på sin 27-årige son och tänka WTF, ”dra åt helsicke va mysko” samt ”va kuuuuul”.

Ni som inte har varit med förut, kommer här och nu – inför morgondagen – att få en programförklaring. Ni som har varit med förr, tar hand om nykomlingarna och bjuder in släkt och vänner.

solteckninglucia

Programförklaringen – 15:e året i rad!

  1. Jag publicerar på ojämna decemberdatum en till synes obegriplig text eller bild på lotten.se.
  2. Ni tänker näääääää. Eller så fattar ni allt och drabbas av hybris.
  3. Ni går in i kommentatorsbåsetoch skriver näääääää. För ni låtsas att ni inte kan även om ni förstod allt och ju har drabbats av hybris.
  4. Dagen går, och de som har listat ut vad det var jag lade ut – en författare t.ex. – börjar ge tips och ledtrådar till de fåvitska.
  5. Midnatt råder, det blir ett jämnt decemberdatum – och si då ramlar det in ett facit på facitsajten.
  6. I facit stoppar jag ner namnen på ALLA som har gissat i min morfars gamla plommonstop, och så drar jag en eller två. Dessa vinner en tröja!
  7. Alla tolv luckorna hänger ihop i en röd tråd som jag avslöjar på julafton, och den är jättelångsökt. Ibland.

Om man inte har nån gissning, utan bara hänger i båset (eller ”på läktarn”), kan man säga att man “hoppar i hatten”, vilket alltså betyder att man är med i utlottningen ändå.

En sak är viktigare än alla andra saker, och det är att inte ropa ut svaret utan att vara diskret.

Om man inte tycker om att läsa, kan man glädja sig åt att gåtan ibland är en liten handlingslapp, en text i bild, en felanmälan, lite Scrabble eller bara ett telegram. Det är inte alltid (men oftast) en författare; det kan även vara ett bokverk, en film eller en blåsippa – men även Clas Ohlson har julkalendrats. De som kliver in i båset och sedan lägger sig att dö, snyftande och sjungande en klagosång över sin bristfälliga, litterära bildning ska inte misströsta. Kanske är svaret Eminem? Muhammad Ali? Barbapapa? Johnny Depp? Povel Ramel och Gunde Svan för bövelen!

Kommentatorsbåsets egen terminologi

Att göra en blåsippa: att vara bombsäker på sin sak, men ha fel.
HB: bara förkortning för ”hemlisbloggaren” – alltså den som alla letar efter.
Att göra en Schubert: att slänga ur sig en tokfelsgissning som man är säker på är alldeles uppåt väggarna … när det i själva verket är det rätta svaret.
Att sitta på läktaren: att misstänka att man har så fel och är så väck att man bara är med och njuter av att de andra [nere på planen] verkar ha koll på vad som händer och sker.
Skebokvarnsvägen: bara en adress, men lite viktig – tydligen har Orlando Bloom bott där.

Eftersom min spamfångare är övernitisk, ska ni inte ge upp om ni hamnar i spamlådan. Mejla mig! Och prova att kommentera redan idag …

basmeter_t_shirt-2013

En av mina favorit-vinnartröjor från 2013.

Det allra, allra viktigaste nu:

Kom ihåg att inte skriva ut det rätta svaret

om ni är säkra på det! 

Share
/28 Comments/by

Vem var Martha Mitchell – och vem är USA:s ambassadör i Tjeckien?

Rimligtvis är Martha Mitchell inte en person som ni känner till. Förmodligen kan ni alla obekymrat döden dö imorrn utan att veta vem hon är. Men eftersom jag härmed dubbar mig till kuriosadrottning över den nu så magra bloggessensen, ska ni få hennes historia här och nu.

This media is available in the holdings of the National Archives and Records Administration, cataloged under the National Archives Identifier (NAID)

Martha Mitchell (1918–76) i en typisk 1969-frisyr.

Vi börjar i den äktenskapliga änden, för hennes titel är till en början i denna saga blott och enbart ”inrikesministerns fru”. (Enligt de svenska tidningarna på den tiden, var det den titeln maken hade.)

U.S. News & World Report collection at the Library of Congress.

Maken John Mitchell (1913–88), USA:s “attorney general” 1969–72. (Den nuvarande heter Bill Barr, och man kan jämföra hans yrke med den svenska justitieministerns, fast det är ju inte exakt samma sak.)

Martha (nu lade vi raskt bort titlarna) var en liten lantlolla (hennes egen definition) från Arkansas, som ville bli läkare men inte klarade av det för att ”min sydstatsdialekt gjorde att jag faktiskt inte kunde lära mig grekiska och latin”.

Hon gifte sig, fick ett barn, skilde sig, gifte sig igen, fick ett barn till, flyttade till Washington och hade cocktailpartyn och stora örhängen. Men plötsligt fick hela USA upp ögonen för henne, när hon frankt för en tv-journalist berättade att en viss fredsdemonstration enligt hennes make – The Attorney General! – påminde om den ryska revolutionen.

– YES! sa journalisten, och hans intervju gjorde stor succé.

Martha tog efter denna – i hennes ögon lyckliga – händelse varje kväll en drink, valde mellan olika journalister som hon hade i sin telefonbok, och så ringde hon och berättade om statshemligheter som hon hade råkat läsa i sin mans papper. Eller som hon av en slump hade hört honom säga. ”Oh, så förtjusande” sa alla och njöt i stora drag.

Den 30 november 1970 skriver SvD så här.

Alla slet och drog i henne och hon intervjuades överallt, till och med av Dick Cavett. Hon kallades ”Martha the Mouth” och ”The Mouth of the South” och var på var mans tunga och i USA:s alla dagstidningar.

Under den här tiden antydde Nixon och herr Mitchell att Martha var full och galen mest hela tiden. Även allmänheten började fundera – men Martha gillade uppmärksamheten och tidningarna gillade att sälja lösnummer.

I SvD den 22 april 1972 for hon ut mot Nixon på ett kanske dubbelbottnat sätt.

De skojade friskt med henne i Rowan & Martin’s Laugh-In – som ni säkert känner igen om ni någonsin har sett den svenska versionen ”Partaj”. (Inte var de alltid snälla mot henne, nej.)

USA:

Samtidigt i Sverige:

Martha fortsatte att snacka och berätta – särskilt för sin favoritjournalist Helen Thomas. Och under ett av dessa (förmodligen roliga) samtal, bröts telefonledningen plötsligt. Det som då hade hänt var att

  • maken hade beordrat sin hejduk till livvakt att kapa Marthas tillgång till telefoner
  • Martha försökte rymma via hotellbalkongen
  • Martha tuppade av efter ett handgemäng och slagsmål med livvakten samt en narkosspruta
  • maken beslutade att Martha skulle hållas nedsövd i en vecka eller så
  • livvakten – hejduken som hette Steve King – visade sig även vara inblandad i försöken att begrava allt om det där inbrottet där Nixons inspelade samtal stals.

När Martha Mitchell till slut efter en vecka fick vakna till liv, sökte hon upp Helen Thomas igen och berättade allt som hade hänt och allt om Nixon och bovar & banditer i GOP (Grand Old Party = republikanerna) samt Watergate. Storyn begravdes i tidningens kvinnosektion bland recept och stickbeskrivningar … och så tog det ytterligare två år innan Woodward & Bernstein samt Deep Throat lyckades få Nixon att avgå.

Att ingen lyssnade på vad Martha Mitchell hade att berätta och att ingen då trodde på denna sanslöst knäppa historia berodde dels på makens och Nixons skitsnack, dels på alla läkare som ljög och hittade på att hon faktiskt var halvt från vettet. Detta kallas idag för The Martha Mitchell Effect.

Om man ställer detta i relation till vad som nu händer och sker i Trumpens USA idag, 50 år senare, finner man att ptja, not much has changed. Särskilt eftersom nyss nämnde hejduk-livvakt Steve King av Donald Trump har utnämnts till USA:s ambassadör i Tjeckien …

__________________________________

Uppdatering! Upphittat!

Om ni inte vet vad ”Drunk History” är, kan jag rekommendera detta fenomen. En relativt känd person dricker sig (frivilligt) berusad och berättar ett historiskt skeende, som även ageras av skådespelare som … äsch, titta:

Share
/33 Comments/by

Vad tror ni om sparkcyklarnas framtid?

Till häromåret hyrde jag alltid cykel när jag var i Stockholm, vilket jag har nämnt flera gånger förut. Hjälm brydde jag mig rebelliskt – och dumt nog – inte om. Vinden fläktade i håret, jag var 16 år igen och plötsligt förstod jag hur Odenplan, S:t Eriksplan och Centralen låg i förhållande till varandra.

Dessutom fick jag ju tillfälle att KLAGA versalt över cykelvägarnas idiotiska dragning där jag plötsligt blev tvungen att tvärnita på grund av

  • mötande cyklister på min enkelriktade framfart
  • bussdörrar som öppnades och folk som vällde ut mitt på cykelvägen
  • en man i plommonstop som slog på alla cyklister han kom åt.

Så försvann cyklarna på grund av ett upphandlingsmankemang, samtidigt som sparkcyklarna åt upp trottoarerna som vore de triffider. Igår vandrade jag från Stureplan till Odenplan och då såg det ut så här …

Man tänker ju på kampen för de synskadade och lagom höga trottoarkanter samt blippande övergångsställshjälp.

Den där gröna cykeln kan man förresten fortfarande hyra, men den är av lika hög kvalitet som t.ex. broddar av papper.

– HÄÄÄÄÄÄÄR står den bra! tänkte förra hyrpersonen.

Samtidigt är jag djupt avundsjuk på alla som kan hyra sparkcykel och bekymmerslöst rulla mot rött, sparka mot enkelriktat och sick-sacka mellan bilar som står i kaosköer. De är många – jättemånga!

  • Är jag sur, grinig och motsträvig?
  • Är jag bara arg för att mina knän inte klarar av huppiguppandet och skakandet?
  • Har jag rätt, men får faktiskt skita i det här och leka hinderlöpning samt strunta i de synskadade?

Vad tror ni om sparkcyklarnas framtid?

Uppdatering!

Problemet med störande, nya företeelser är gammalt. Läs Stockholms-Tidningen 1896!

Share
/26 Comments/by

Julklappstips 2019!

Köp ficklampor, konstiga saxar, tuschpennor, ballonger, förstoringsglas och reflexer till alla som är mellan fyra och tio år och ruinera er sedan på antikvariaten när det gäller julklappar till resten av släkten!

Eller …

(Nu kommer riktigt bra julklappstips. De är miljövänliga, de är bra och goda, de kräver inte annan ansträngning än paketerandet.)

1.
Jättesvår att packa in är förstås en bal med toapapper – men åh, vad användbar den är! Av någon anledning gillar folk inte att köpa toapapper, så de blir jätteglada (för att de är väluppfostrade) när jag kommer kånkande på en bal.

Såna här rullar har inte vi, för då kloggar vårt gamla avloppsrör igen; vi måste ha korta, korta fibrer.

Sedan kan man ju leka lite med toapapper i överflöd. (Bilden “balklänning av toalettbal” stod icke att finna.)

Fast egentligen borde vi kanske torka oss i rumpan med små färgglada, fuktiga tygtrasor av gamla lakan?

2.
Ost! Köp en präst, en chiliprickig och en Cambozola och baka ett bröd till! (Okej, om man inte är av den bakande typen kan man ju köpa ett paket knäckebröd istället.)

Men jag har lärt mig att man faktiskt inte får hugga av den fina spetsbiten först! (CC BY-SA 3.0)

3.
Ge bort en gammal telefonkatalog! Sanna mina ord; det finns så få kvar att den  som  äger en förmodligen kommer att kunna sälja sitt exemplar för tusentals kronor om bara några år.

Bild från Teknikmuseet.

Pssst. Jag äger ingen gammal telefonkatalog.

4.
Gör en lista med användbara appar att ge bort – inklusive installationshjälp. Och de två första ska förstås vara SAOL och SO.

SAOL. *lycklig suck*

SO. *lycklig suck*

När man ändå är igång, är det roligt att introducera de inte redan frälsta i det under som heter Swish. Det är plötsligt så kul att betala sina skulder.

5.
Gå ut och köp en gammal klänning på second hand. Gärna den anskrämligaste som står att finna, för den är säkert modern nu.

Den här kan man köpa på nätet (Jensens) för 890 kr. *ryyys*

Själv önskar jag mig bara handgjorda teckningar och skrivalster av barnen samt en tågluff av min dyre make och husbonde. Och en ost eller två. Samt nya knän och basketskor som matchar dem. Och en bil med finurlig registreringsskylt.

Fast mest vill jag faktiskt bara ha roligt.

Uppdatering!
Årets julklapp är tydligen en parkeringsplats för mobiltelefoner. Pffft. Så fånigt. Köp inte den. (Kul att länken visar att artikelns ursprungliga rubrik inte alls var ”Årets julklapp blev mobillådan” utan ”Tågresan tippas bli årets julklapp”. Ni ser, jag ligger i framkant – jag som vill ha en tågluff.)

Uppdatering II!
Kolla vilken fin telefonkatalogsbild jag nyss fick från Flinn i UB i Lund.

Man känner nästan dammdoften!

Share
/27 Comments/by

Sverige–Färöarna (rapport från onödig EM-kvalsmatch)

Idag lirar Sverige mot Färöarna på nationalarenan i Solna, där man fastnar i garaget och inte kommer hem förrän mittinatten – och det pallar man kanske bara en gång i halvåret eller så. Vi är EM-klara och kan förlora den här matchen precis hur mycket vi vill och därmed glädja horderna med färöiska fans som kommer att inta den kanske inte riktigt fulla arenan.

– Så varför skulle jag bry mig om att simultanrapportera den här matchen?

Bafatt, förstås.

Färöarna är med i fotbollssammanhang på ungefär premisser som t.ex. England är det. Färöarna ingår egentligen i Danmark och England ingår egentligen i Storbritannien.

Coachen Janne Andersson har blivit spritt språngande galen och bytt ut tio  av spelarna från förra matchens startelva och ÄNDÅ inte satt in tokstollen Guidetti. Vabaha? (Jag rynkar pannan och skakar på huvudet och slår mig för nyss nämnda panna och får ont både här och där av denna motoriska bedrift.)

Tills vi hörs ikväll vid avspark 20:45 kan ni glädjas med Zlatan här i klippet nedan, som ska åka hem till Italien (?) igen. (Zlatan har varit lite dum och anklagat Janne Andersson för att vara rasist. Men ”Zlatan är ändå Zlatan”.) Stäng gärna av ljudet, för de är inte så varierat fyndiga, di amerikanska kommentatorerna.

Startelvan är mig lika bekant som Ukrainas curlinglandslag!

målkis
Kristoffer Nordfeldt

glidtacklande backar
Riccardo Gagliolo, Filip Helander, Pontus Jansson, Marcus Danielson

mittfältet kom i kläm
Ken Sema, Kristoffer Olsson, Mattias Svanberg, Muamer Tanković

målpottorna
Sebastian Andersson, Alexander Isak

Jag måste läsa på lite. Av startelvans elva lirare är fyra födda i Skåne, så coachen är helt klart mutad. Föräldrarna till fyra spelare är från andra länder, så coachen är helt klart mutad.

Alexander Isak: Eritrea
Ken Sema: Kongo-Kinshasa
Muamer Tanković: Bosnien
Riccardo Gagliolo: halvitalienare som kan prata lite svenska. Hoppas Guidetti hjälper honom tillrätta.

Minst sex spelare är dessutom 190 cm eller längre, så  coachen är helt klart mutad.

Marcus Danielson är i brist på Sebastian Larsson Eskilstunas bidrag på planen. Dessutom är han 192 cm.
Kristoffer Nordfeldt är 13 cm kortare än förstemålisen Olsen, så hur han ska nå upp till ribban är en gåta.
Mattias Svanberg är son till trestegshoppare och en hockeyspelare, så han kanske skulle kunna vara målis?
Kristoffer Olsson och Muamer Tanković är polare sedan 10-årsåldern.
Filip Helander och Sebastian Andersson är någorlunda långa – 192 respektive 190 cm.
Pontus Jansson (kapten idag och 196 cm lång) förärades en egen sång av Leeds hejarklack:

Pontus Jansson is magic, he wears a magic hat.
If you throw a brick at him, he’ll head that fucker back. 

Nu har vi sjungit & skrålat nationalsång och tittat på fem kilometer reklamavbrott. Inledningsvis är jag lite splittrad eftersom jag har den här matchen på tv:n och slutminuterna i Jämtland–Djurgården på datorn.

Fopoll å basket.

‘1
Pfuitt! Och Färöarna anfaller! HJÄLP!

‘4
Det är lugnt. På  bänken sitter målis-Olsen, Johnsson, Lustig, Nilsson Lindelöf, Granqvist, Bengtsson, Larsson, Berg, Forsberg, Guidetti, Kulusevski & Quaison.

‘6
Stackars Sebastian Andersson knockas i näsan och ser i kors. Han reser sig upp och lägger näsborrarna rätt och sprintar lite lätt framåt. Alltså får Guidetti inte komma in än.

’10
Eskilstuna-Danielson (ett s) får tag i bollen och lobbar upp den på 372 inlägg mot målet. Alla svenskar duttar och duttar med bollen som om de höll på med potatistryck tills bollen for bortitok.

’13
Nu har jag lärt mig att Alexander Isak är farligare ju närmare mål han är.

[paus]

Jahaja.

Nu kommer sprejen fram! Frispark!

’15
”Sprejen” är alltså raklödder som domaren har i ett miniräknarhölster. För att visa spelarna var de ska stå vid en frispark räcker det nämligen inte med att peka och säga ”där”. Domaren måste rita ett vitt streck på gräset och väsa ”kliver ni över linjen är ni dödens”.

’18

AAAJ!

’19
Kommer ni ihåg Pontus Wernbloom som jag beskrev som ”livsfarlig”? Han blev oftast inbytt i mitten av andra halvlek och mosade sedan motståndarna på löpande band som vore han en asfaltvält. Nu är den nya Pontus (Jansson) lite likadan. Och så ser han livsfarlig ut.

Här har Pontus Jansson precis dragit ut sin hand ut motspelarens högra öga. 

Stackarn fick gå ut och fixa lite. ”Jaså, han torkar sig i ögat med en liten tegelsten” sa tv-kommentatorn.

’24
Tiden stannade nästan. Eller om det var hjärtat. Färöarna anföll som Barcelona och fick iväg ett hårt skott. Vår lille målis gjorde vad han skulle!

’26
Plötsligt fick Sverige första målchansen och PANG! Danielson passar fram till Sebbe Andersson och så leder vi med 1-0!

Ett noll! (Suddig tv-bild, ja.)

’31
Hihi, det är lite som när pojkar i 13-årsåldern lirar basket. Muamer Tanković fick bollen och man såg lång väg att han skrek åt sig själv inne i huvudet:

– JAG HAR DEN! JAG TAR DEN! JAG DRIBBLAR FRAM TILL MÅLET! JAG  SKJUUUUUTER OCH GÖR MÅÅL NUUU!

(Nej, det blev inte mål. Men självförtroendet var det inget fel på.)

’39
Nu ligger Färöarnas målmaskin Clement Olsen ner för att Filip Helander knuffade omkull honom som man gör i MMA. Ajajajaj. Han får ett stort bandage och tv-kommentatorn konstaterar lugnt:

– Det måste ha gått hål på honom.

Hål och hål.

Jag tycker det ser ut lite som om han behövde en värmande mössa, jag. Minns ni Butcher?

’44
Nu är alla grabbarna jätteirriterade! Kolla här på kramen som Svanberg får av Hendriksson:

Zooma och upprörs!

Svanberg tog sig loss utan åthävor, och då föll färöingen som en fura! (Och vrickade nog foten lite.)

Och vi fick ett gult kort! Och då blev svenska bänken skogstokig och då fick Nilsson-Lindelöf gult kort, där han sitter i täckjacka utanför händelsernas centrum! Och då skakade alla i hela Solna samtidigt på sitt huvud så det fladdrade i gardinerna på VIP-läktaren!

’45

– PFUIIITT!

Paus. I min halvtidsanalys säger jag nu att mittfältet kom i kläm, att ljumskarna har känningar, bollen rullar och alla med bandage syns mer än de andra, särskilt snett inåt bakåt. Men allra mest syns herr Butcher från 1989.

Så här ska ett bandage se ut.

’48
Alla i hela världen – utom alla på Färöarna – är överens om att det gula kortet på Svanberg var en felbedömning. Men att filmningen av Hendriksson var finfin.

’53
Tydligen har jag heeeelt fel som vill ha in Guidetti på planen bara för att han är rolig. Istället borde jag ju hoppas att den där Dejan Kulusevski ska komma in, för han är visst något i hästväg. Ojoj, född 2000! Va? Men kan man ens knyta skorna själv då?

’56
Helander och vår målis missförstår varandra och bollen samt allt annat och bjuder Färöarna på öppet mål. Helander förvandlas till Glenn Hysén (1989 igen) och rensar sådär som bara de allra mest uppoffrande kan. Jag vet vem som vinner blåmärkesligan imorrn.

’59
Hoppsan, nu filmar de visst igen. Pontus Jansson nickar mot mål mellan två färöingar som faller som de bowlingkäglor de faktiskt ser ut som.

Färöingar.

’64
Tjosan vad kul! Sverige byter in både John Guidetti & Dejan Kulusevski in! Hurra! Kulusevski har tydligen ända till denna sekund kunnat välja mellan att spela för Sverige eller Bosnien. Nu i denna sekund  valde han för all framtid Sverige.

’71
Bollen far mellan svenskarna och bowlingkäglorna och ingen vet riktigt vad som händer, och en svensk provar en halv cykelspark medan en annan gör en piruett som på Operans stora scen och pang tjoff och  pling i nätet så skjuter Svanberg ett långskott som dundrar rakt in i mål! (Eller. Rakt och rakt. Den studsade visst lite grann på en färöing.) Vi leder med 2–0! 

Jättebra anfallssystem!

’80
GUIDETTI NICKAR BOLLEN I MÅÅÅÅÅL! Han blir tokig av glädje! Nilsson-Lindelöf springer in på planen och kramas! Alla kramas! Han har ingen speltid i sitt klubblag och nu får han lira och göra mål!!!  Vi leder med 3-0!

Nånstans därinne är Guidetti.

’82
Åh vad jag är glad. Nu får vi höra en  rolig intervju efter matchen. Guidetti pratar svenska med en underlig sociolekt från både Italien och Stockholms förorter. Och är kul. Hihi.

Kolla vad jag lyckades fotografera reprisen på tv bra! 1. Bollen är på väg mot mig. Den är stenhård. 2. Jag hoppar nu och hoppas på det bästa. 3. Nä satan, jag måste blunda, det här kommer att kännas! 4. Jag siktar diiiiit!

’92
PFUIIIITTTT!  Ni ser, det här var ju inte alls trist! Vinst med 3-0 och massa krockar och trill och lite blod samt en vansinnigt cool nick!

Share
/34 Comments/by

Sverige–Rumänien (EM-kval på bortaplan)

Den här bilden på Sveriges nydesignade landslagströjor spreds idag all over internet.

Jag analyserade situationen en stund och kom de möjliga alternativen att

  • de dansar line dance
  • de försöker lugna ner två som grälar
  • de har fått posera på ett underligt sätt
  • tröjorna är inklistrade på en underlig sekvens, fotograferad i en tidigare spelad match.

Men det roliga i kråksången är att Rumänien nu deklarerar att de (vilka nu ”de” är) är kränkta. Det är nämligen så att det är Sveriges EM-tröjor och Sverige är inte alls klart för VM innan de har spelat mot Rumänien. Spelarna har fått svara på kränkthetsfrågor och stå till svars för Adidas förolämpning.

Sandlådenivå upphöjt till två!

Strax före matchen:

Vi får se hur alla spelare står under läktaren och kliar sig på pungen. Håhåjaja. Har de inte Zlatankalsonger? (Lite inom parentes kan jag inte rekommendera Zlatantrosor. Tyget är tunt och stumt samt sladdrigt och kryper in i därför inte avsedda hålor.)

Åh, lite 70-talsfeeling över de där överdragskläderna va?

Åhå! Nationalsångstävlingen är avgjord! På förstaplats har vi Sverige! Vi sjöng SÅ mycket bättre än rumänerna! 1–0!

Fakta:
Om Sverige vinner, är vi med i EM-slutspelet 2020. Om det blir oavgjort måste vi bara vinna mot Färöarna för att gå till EM. Om vi däremot förlorar mot Rumänien, måste vi gå baklänges runt en blodig ek i motljus på nyårsafton.

Matchstart!

01′
Vi är omkullsparkade! Alla som heter Svensson ligger ner i oerhörda smärtor!

’03
Förvirringen är total. Rumänien är knallgula och Sverige mörkblåa medan de tre domarna ser ut som Barbapapa. Tre i tv-soffan hejar omedvetet på Rumänien.

’07
Kommentatorerna är helt överens om att några av de 22 på planen är vältränade. Vi häpnar.

’10
Vi har ju helt glömt bort att konstatera att förstaelvan ser ut precis som vanligt.

Målis-Olsen

Ruffiga backarna Lustig – Lindelöf – Granen – Bengtsson

Mittfältssprintarna Eskilstuna-Larsson – Olsson – Dagis-Ekdal – Dagis-Forsberg

De förmodade målspottarna Berg & Quaison

’13
Båda lagen kastar sig som volleybollspelare och balettdansörer samt konståkare medan Sveriges coach Andersson pratar med en grönklädd funktionär om

a) kvällsmaten
b) sidlinjernas placering
c) vädret
d) det faktum att Sebastian Larsson ligger femma vad gäller antalet spelade landskamper sedan tidernas begynnelse.

’17
Dagisligans härförare Emil Forsberg passar till ickemålgöraren Berg som … GÖR  MÅL på en nick! Vi jublar! Vi leder med ett mål! 

Ni fattar?

Vad kul: vi får se Olsen jubla alldeles ensam i målgården. Gulle.

’19
Nu bryter de nog matchen. Det går av knallskott på södra läktaren. Det får inte ske.

’20
Okej, pfuh. Här i Rumänien säger speakern “ni får inte smälla av knallskott” och så spelar man vidare. Kommentatorerna konstaterar lugnt att “det brinner i alla fall inga bengaliska eldar”.

’22
– Det där var ett embryo till kontring.

Säger kommentatorn och vi skrattar rått här i sofforna. (För det handlade ju om motståndarna. Hade han sagt så om Sverige hade vi förstås buat.)

’30
Emil Forsberg (en i den där dagisligan som nyss debuterade i landslaget men på ett mystiskt sätt närmar sig 30-årsåldern) spelar helt fantastiskt.

’35
Äldste sonen Erik ringer och vill diskutera julmat.

– Jag har gjort ett Excel-ark med försl…
– HJÄÄÄLP! Det är mååål!
– Va?
– Sverige mot Rumänien!
– I vilken sport?

Jädra ätteläggar till dålig uppfostran.

Vi leder med två mål!

MÅL! Quaison!!! Men varför är bilderna så suddiga? tänker allmänheten. (Svar: Jag fotograferar tv:n och måste vara superdupernoga med att bilderna blir suddiga och dåliga så att ingen jurist på TT tror att jag har snott bilden och ska betala för den.)

’40
Domaren är tydligen hela 42 år gammal. Nästan död, vad det verkar. Vi som sprätter omkring och är födda på 60-talet ber att få protestera mot åldersdiskrimineringen, onda knän and what not.

’41
Rumänien gör nästan mål. Fast inte. Alla svenskar på läktaren tar sig åt hjärtat. Kommentatorerna ser jordens undergång i ögonvrån. Coach Janne ser ut som om han nyss klev upp på Kebnekajse.

’44
Apropå hur folk ser ut, så ser unge Lindelöf ut som en simhoppare, nyss uppstigen ut bassängen. Man undrar om det är lite varmt och därför svettigt i Rumänien. Raskt undrar man om det är dags att åka till Rumänien för lite värme. Strax därefter funderar man på om Rumänien ligger i närheten. Sedan får man skäll för sina bristande geografikunskaper.

’45
PFIOIITTTTTTT! Kissa och snusa! Hämta glassen!

’46
Jag och tv-kommentatorerna har ju helt glömt bort att nämna att rumänen Hagi på planen är son till Hagi som lirade mot Sverige den där famösa sommarn 1994. (Jag satt hemma och ammade framför tv:n och tänkte att livet helt enkelt inte kunde bli bättre. Men när man ammar är man som bekant lite kokobäng.)

Den yngre Hagi – den äldre Hagi.

‘50
Rumänien spelar ett sanslöst bra passningsspel där bollen verkligen går som vore den radiostyrd. Vi skriker och tjoar och blir nervösa och rumänerna fortsätter att spela kina-schack tills en av dem bestämmer sig för att skjuta bollen halvvägs till månen ungefär tio meter ovanför ribban.

’56
Det spelas fopoll. Asså det händer inte mer än det vanliga. Rumänien sätter in nya spelare, medan Sverige bara låter bli att sätta in min favvo – galningen Guidetti.

’57
LARSSON LIGGER! HAN VRIDER SIG I SMÄRTOR! HELA ESKILSTUNA STÅR I LÅGOR! VAD HAR HÄNT?

’58
Larsson får frispark. Allt är lugnt.

’61
Den rumänske coachen far som en guttaperkaboll längsmed sidlinjen. Han slajdar som vore han en basketspelare i försvar. Han är skitförbannad. Jag  läser på läpparna:

– Dar scoate-i dracu din lotul tău!

Då ger sig förstedomaren på vår Janne Andersson och säger åt honom att hålla tyst!

’65
Liksom i kommentatorsbåset, är vi förvirrade över att Puskas dels spelar, dels verkar ha gått över till Rumänen från Ungern.

En George Pușcaș från Rumänien.

En Ferenc Puskás från Ungern.

’68
Ack. Eskilstunasonen Sebbe Larsson låg inte och tuggade gräs på låtsas. Han haltar verklihigeheeen uhuuuut från planen och är skadad! Snyft!

Men fjärdedomaren fattar fel och vill byta ut nån annan! Dramatiken är total! (Nej. Inte alls. Det är bara vi i Eskilstuna som vill ha vår pojk’ kvar på planen. Bytet sker efter nummerkorrigering och vi anar att det här går nog bra trots allt.)

’74
Spanjoren  här i soffan konstaterar lugnt att Spanien leder mot Malta med 6–0. På en gräsplan.

’77
Berg har ont och … och … och … byter! Alexander Isak, nyss 20 år fyllda, kommer in på planen som änna Zlatan 2001!!!

’81
Vi svenskar må vara trista och buffliga samt tystlåtna. Men vår coach är klädd i kostym medan rumänske coachen skuttar runt i en östtysk träningsoverall från 1974. Och nu måste domaren prata med speakern igen för att be honom hyssja den rumänska publiken, som tydligen skanderar rasistiska slagord.

’84
Vår målis Olsen maskar. Det handlar inte om nätets maskor utan om att han rör sig långsamt som en mask för att klockan ska gå snabbare och matchen ta slut innan han släpper in några mål. Gäsp, vad det är trist att titta på. I basket har lagen som leder stort under sista matchminuten börjat med något så underligt som att sluta lira. ”För att visa respekt för det förlorande laget” säger de när man frågar vad de håller på med.

– Spela tiden ut! Maska inte! SPRIIIING! ropar jag.

’87
Den rumänska publiken gör jättekonstiga ljud när Alexander Isak har bollen. Jag tror inte mina öron. Nu kastar de in en golfboll och annat skräp på planen – nästan på honom. En rumänsk spelare knäar sedan stackars Isak, som faller som en hundraårig fura. Det här är verkligen inte kul.

(Rolandhino1 [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)]

Alexander Isak. [CC BY-SA 4.0]

’94
Pfuiiiitt! SLUT! Nu är vi i EM! Vi är jätteglada och tjoar och dansar i vardagsrummet, hoppar i sofforna och hänger i lamporna!

(Det gör vi inte alls. Min djefla man har somnat, spanjoren pratar med sin bror i telefon och resten har satt sig runt det obegripligt engagerande pusselbordet.)

Efter matchen:
Di svenske på planen är jätteglada! Janne Andersson nästan gråter av lättnad och glädje!

Jag ville jag vore med i ett landslag.

Jag tänker som en ömmande mor att nu måste spelarna nog ta hand om sig och se till att de kommer helskinnade till hotellet eftersom läktarfolket borde kamma sig och skaffa sig folkvett.

Jättecoolt!
Nu, tio minuter efter matchslut är sex svenskar ute på planen och skojlirar och bollar med varandra och skjuter samt gör ruscher eftersom de inte byttes in. Hoppas att de får credd och chans att hänga med på EM.

Här går EM. Tror ni att de tar tåget mellan matcherna, eller?

Share
/25 Comments/by

Trumpen och hans drogmissbruk (eller?)

Nu händer det ju saker i USA: presidenten ska kanske ”impeachas” – det pågår en  riksrättsutredning där politikerna frågar runt och ber folk vittna om brott har begåtts eller ej.

Trumpen har sedan han svors in i januari 2017 hunnit med så många galenskaper att de nästan inte går att koka ner till en tiopunktslista. Numera skriver komikerna i USA listor som heter ”Trumps tio knäppaste uttalanden under gårdagen” och ”Trumps femtusen galnaste tweets”.

Förutom att han hotar världsfreden (som om det vore fred i världen just nu?) på olika sätt, är han så oerhört konstig. Han sluddrar och snorar, han går vilse framför sin egen helikopter, han är ibland helt manisk och ibland så långsam att belackarna säger att han ju måste vara bakis.

Men … han dricker ju inte alkohol.

För några veckor sedan gick Twitter i spinn efter att en kille plötsligt hade tittat närmare på en bild som Donald Trump själv lade ut våren 2016 – innan karln blev president. Vad jag  kan se, har det inte slagits upp stort i nyheterna här i Sverige.

Detta var innan han släppte planen på att bygga en mur för att hålla den mexikanska maten, förlåt, den mexikanska befolkningen borta.

Om man zoomar in (vilket JRehling och andra twittrare har gjort på ett förnämligt sätt), är det en formidabel guldgruva, detta foto.

En tidning med ex-frun Marla Maples i bikini när hon var 22 år gammal.

I bakgrunden har han enbart bilder på sig själv, om än i sällskap av andra. Vid vänstra armbågen (fyrkantig ruta) står ett konstigt foto som ingen riktigt har kunnat förklara, men jag tycker att det ser ut som en ögonblicksbild av ”just grab them by the pussy”.

Två fina fejk-Oscars i fönstret (två pilar), och så den största förvåningen. Lådan vid den feta pilen.

Den där utdragna lådan är full av mediciner som kan förklara muntorrheten, de stora pupillerna, sluddret, och de allmänna galenskaperna. Men inte förrän nu har någon lagt märke till det. Sudafed är ett preparat med pseudoefedrin, men det är inte klassat som narkotika. Men man blir speedad och pupillerna utvidgas om man krossar tabletterna och snortar smulorna som kokain.

Bilden är inte photoshoppad, även om det ser ut precis som när jag på 1970-talet trollade bort röda ögon på mina fotografier genom att måla med en tuschpenna på dem.

Andra bieffekter av just denna medicin är hallucinationer – kanske undviker Trumpen hägringar när han börjar irra runt efter sina konstiga presskonferenser som alltid hålls skrikande bredvid en helikopter?

Hur som helst är detta en befogad fråga just nu:

– Varför talar man inte om detta i större utsträckning? Varför tror folk att han sluddrar pga. dåligt löstandsklister när han tydligen inte ens har löständer?

Tänk om det är en listig plan. När han ställs inför riksrätt säger de bara ”nämen kolla, han är ju galen” och så får han gå hem och spela golf igen.

Nixon var kanske när allt kommer omkring ingenting jämfört med detta stolleri.

Share
/43 Comments/by