Språkpolis

aprender-inglesGod dag kära läsare. Jag heter Irene, är spanjorska och är kär i det svenska språket. Trots detta betyder inte det att jag inte har några svårigheter med detta, precis som ni har. Skulle ni gärna vilja veta vad spanjorer och spanjorskor har svårigheter med? Det ska jag gärna berätta:

Första svårigheten som vi finner är naturligtvis genus. Att veta om det heter en språk eller ett språk är svårt för oss. Det är ju inte logiskt och jag har inte funnit några kriterier för att veta vilket genus ord har.  

• Finns det några regler som ni skulle kunna berätta för oss för att veta om det är en eller ett?

Andra svårigheten är kopplad till substantiv också och är pluralis. Det är ju svårt, ett-ord blir vanligtvis samma (ett ord – flera ord) men det finns undantag. Då kommer en-ord: de slutar med a, bygger pluralis form med or (en skola – flera skolor) och internationella en-ord slutar med -er i pluralisform  (en restaurang, flera restauranger) men det finns undantag också (en buss – flera bussar) … Det är förvirrande!

• Finns det några mer regler som man kan tillfoga för att veta pluralisformerna?

Ordföljd har också många regler som man bör följa, men det är lite svårt att tänka att i bisatser kommer satsadverbial före verb.

biffregel

Den konstiga BIFF-regeln. (Wikipedia.)

Man glömmer ofta bort detta när man pratar. Men vi får helt enkelt lära oss placeringen av satsadverbial och att substantiv kommer i första eller tredje position i affirmativa och negativa satser men i andra position i frågor utan frågeord. Då kommer komplement, och vi får lära oss att lokal objekt kommer före temporalobjekt men både kommer efter direkt objekt (’jag dricker juice’, juice är direkt objekt). Uj, det lät inte så svårt i huvudet men när man börjar skriva alla regler så blir det lite krångligt!

• Finns det något som jag har glömt?

Partikelverb är också svårt för det har vi inte på spanska. Vi har inga verb där du kan sätta en preposition efter eller före direkt objekt och som kanske har en andra betydelse beroende på betoning (t.ex. ’hälsa på’ och ’hälsa på’). Då måste man inte bara lära sig vilka verb går tillsammans med vilka prepositioner, utan också betoning och om man får säga ”hälsa mamma på” eller inte.

sj-ljudetMen vi är inte klara med det svenska språket! Nu är det dags att prata om fonologi! Ni har ju det där speciella ljudet (som låter lite som störningar på TV måste jag säga) som man kan finna i ord som sju. Jag menar det där sj-ljudet, som för att göra det svårare, varje område uttalar olika.

Betoning är också en hård nöt att knäcka! Svenska har ju en rörlig betoning, och det betyder att även om betoning vanligtvis ligger på första stavelse, kan det hända att några ord har två stavelser som betonas. Det händer också att man lägger tryck på dubbelkonsonanterna så att det blir en annan betoning. Men jag ska inte klaga! Denna speciella betoning är det som ger svenska det speciella tonfallet som jag älskar och som gör att det låter som om man sjunger när man pratar och att det aldrig låter att ni är arga.

 Uttal och tricks för att lära sig språk

Men det finns några trick för att lära sig vilket språk som helst: ett är att använda internet och sidor som Busuu där man kan lära sig vokabulär gratis. Ett annat är att skaffa en e-mail-vän genom Interpals och det sista är att ha lektioner med Språkakademier som ger lektioner genom Skype.

Hälsningar,

Irene Orovitg Raga

alfabetet


Det här var ju alldeles fantastiskt, så jag ställde några frågor till Irene. Som ser ut så här:

irene alegreHur gammal är du och när kom du till Sverige?

– Jag är 23 (nästan 24 år) och har inte kommit till Sverige än för jag är rädd att jag ska inte överleva vintern :) Jag har varit där under sommaren för att volontära och plugga svenska men jag bor fortfarande i Spanien. Fast jag funderar på att åka till Sverige och plugga fotografi.

Vad jobbar du med?

– Jag sysslar med översättning, jag har studerat på universitet och nu gör jag masteren och letar efter jobb.

Finns det något att säga om oss svenskar som inte har något med just det svenska språket att göra? (Vi vill ju gärna tro att vi är kalla och hårda på utsidan och varma små nallebjörnar på insidan.)

– Jag tror att svenskarna är jättesnälla, speciellt om de ser att du försöker att lära dig deras språk. Jag tror att det stämmer att de inte är så kalla när man känner dem bra, men det är så svårt i början att få svenska vänner … De är trevliga i alla fall, men därför att de inte uttrycker deras känslor inte samma som spanjorer och spanjorska kan jag inte säga om de tycker om mig eller om de är bara artiga.

Lycka till, Irene!

{ 11 kommentarer }

Nytt ord eller fel ord?

av Lotten Bergman den 22 maj 2015

Lotten! Hjälp!

Här kommer nå’t: oömmande – känner du till om det är ett uttryck lokalt för stockholmstrakten?

”Buk: Oömmande”

(Jag skriver oöm.)

//Biggan


Nämen sickna stollar som dikterar (förlåt mig) – ”oömmande” är sannerligen ett påhittat ord (hur vanligt det än kanske är inom läkarskrået)! Och oöm är ett utmärkt ord!

/Lotten Bergman

{ 0 kommentarer }

Frågetecken? på fel ställe

av Lotten Bergman den 22 maj 2015

Hej Lotten!

Jag har en liten fundering om frågetecken ska användas när personen dikterar så här:

”Patienten kommer på remiss från NN med frågeställningen astma.”

Där säger den som dikterar ofta ”frågetecken” efter sista ordet (i det här fallet astma) men ska man sätta ett sådant när det står ordet ”frågeställning”?

Det ordet indikerar ju att det är just en fråga.

Hälsningar

Biggan


 Den som dikterar ”frågetecken” efter en påståendesats är ju lite ute och reser. Frågetecken har man (som du ju vet) bara vid frågor …

Om jag vore du, skulle jag göra om språket till vettig svenska så att det ser ut så här ungefär:

”Patienten kommer på remiss från NN efter misstanke om astma.”

Lycka till med kampen mot frågetecken i krångelmeningar som inte är frågor!

/Lotten Bergman

{ 0 kommentarer }

Språkblandning och en gammal förkortning

av Lotten Bergman den 22 maj 2015

Hej!

Tack för en väldigt bra och rolig föreläsning i måndags på Världskulturmuseet! Jag och min kollega har genast en fråga till dig. 

• Hur skriver man drop-in mottagning? På detta sättet eller på annat sätt?

• Förkortar man utan anmärkning u a eller ua?

/M.H. 


När man blandar engelska och svenska, stoppar man nästan alltid in ett bindestreck när man byter språk. (Det finns förstås undantag.) Det som krånglar till det mest är att man på engelska särskriver så många uttryck, medan vi på svenska så ofta gör sammansättningar – trots att det ibland är engelska ord. Men jag har klara besked! Det heter

drop in-frisering
drop in-kaffe
drop in-mottagning

Så!

När det gäller förkortningen utan anmärkning, så kan man skriva på två sätt:

u.a. (med punkter)
u a (med mellanslag)

Meeeeeen – det är inte (längre) en av de mer etablerade förkortningarna, så man kan inte räkna med att alla förstår den. Tyvärr!

Lycka till!

/Lotten Bergman

{ 2 kommentarer }

Foge-s och mystiska fotbollsregeln

maj 22, 2015

Hej Lotten! Varför har vi ett ”s” i fotbollsklubb när det inte finns i bollklubb? /T.S., Luleå Hej! När det gäller din fråga om foge-s:et i ord, så finns det inget riktigt bra och konsekvent svar på när det finns och inte finns. Forskarna sliter sitt hår och försöker hitta ett mönster — men det […]

Läs hela alltet →

– Briiiifa mej!

maj 22, 2015

Hej Lotten! Dagens fråga är om det engelska ordet brief som i: ”Innan ambassadören skulle träffa inrikesministern bad hon sin sekreterare om en/ett brief innan mötet.” Alltså en kort sammanfattning om vad mötet ska handla om. Används ordet brief svenskan – vad kan man annars lätt säga? /A. Jag har hört många säga ”kan du briefa mig” (uttalat […]

Läs hela alltet →

Uskor är inte fotbeklädnader

maj 22, 2015

Hej! Vi har en liten fråga – är det tillåtet att i en journal förkorta undersköterska och skriva USK/usk, likaså sjuksköterska och skriva SSK/ssk? Vi har en arbetskamrat som säger att det är strängeligen förbjudet. Frågan är väldigt angelägen då våra uskar får sig ett frispel snart. Med vänliga hälsningar /CM, Mölndal Å hugaligen, uskar […]

Läs hela alltet →

Asocial och osocial?

maj 22, 2015

Hej! För det första skulle jag bara vilja säga att vi var på en väldigt underhållande och intressant föreläsning du hade i Luleå tidigare i vinter. Nu har jag en liten fråga som jag hoppas få svar på.  När man säger att någon är osocial, är det korrekt? För mig känns ordet asocial mer riktigt, […]

Läs hela alltet →

Med avseende på … huh?

maj 22, 2015

Hej! Jag sitter här med ett diktat. Läkaren säger:  Planerad uppföljning med avseende på astman….. Jag skulle vilja skriva Planerad uppföljning avseende astman…. Orden med och på känns onödiga. Vad säger du? /GH Det här är lite svårt! Min spontana reaktion var att båda dina alternativ hade samma betydelse, men sedan blev jag lite osäker.  Det fasta uttrycket ”med avseende […]

Läs hela alltet →

Kan palpabla resistenser kännas?

maj 22, 2015

Hej Lotten Dags för en fråga igen! Läkaren dikterar: – Buk: Inga palpabla resistenser känns. Palpera betyder ju att känna. Då tycker jag att det är en slags upprepning att säga känns efter palpabla. Räcker det inte att skriva Inga palpabla resistenser? Hälsningar från Gitta Hej! Nu är det ju så att meningen har fler än […]

Läs hela alltet →