Språkpolis

En kort, en lång: divis och tankstreck

av Lotten Bergman den 8 maj 2014

Det här har jag skrivit om flera gånger tidigare här på språkpolissajten. Men nu får jag ju så många frågor i ämnet, så vi tar det igen. Observera att det här är överkurs: få bryr sig om längden idag. Den lär ju inte ha någon vidare betydelse.

Definition:
- är ett vanligt bindestreck.
– är ett låångt tankstreck.

Det långa strecket (–) är ett kärt barn som kallas pratminus, tankstreck, talstreck och minustecken. På datorer som inte heter Mac skriver man ett långt streck med hjälp av ctrl plus minustecknet på det numeriska tangentbordet. Om detta inte funkar skriver du bara två bindestreck efter varandra; ibland gör datorn eller skrivaren faktiskt om det till ett långt streck utan att man ens behöver be om det. Malinka tipsar från kommentatorsbåset: ”Om det inte inte funkar, pröva alt plus 0150 [siffrorna på det numeriska tangentbordet].” På Mac-datorer trycker man ner alt & bindestreckstangenten.

Det korta strecket (-) heter antingen bindestreck eller divis och ni vet ju att det sitter bredvid punkttangenten på alla svenska tangentbord.

• Det superjättelånga strecket som man använder i engelskan struntar vi i just nu. (Om sajten languagecop.org finns, kan vi ju tipsa dem.)

Det korta bindestrecket används utan mellanslag runtenom vid

• radbrytning:
protes-
tant

• sammansatta ord:
moss-stickning

• dubbelnamn:
Åsa-Nisse

Det långa används vid massa olika tillfällen:

• Vid repliker har du tankstreck med mellanslag efter, som i

– Sopprot! röt han ilsket.
— Ankskit! svarade hon lite mer litterärt.

• Tankstrecket är långt med mellanslag på båda sidor, som i

Det roligaste i filmen är — anser jag — när Johnny Depp trillar ner i en djup grop.

• När det långa strecket betyder ”till” utan mellanslag på sidorna, som i

Sträckan Lund–Stockholm är ok med sömnpiller i kroppen.

Mötet varade bara 17:00–17:04 eftersom Lotten somnade redan 17:03.

Engelskan har två typer av tankstreck. De brukar kallas em dash och en dash eftersom deras längd motsvarar den typografiska bredden av ”m” respektive ”n”. (Om jag nu får förenkla det hela ohyggligt mycket.)

{ 44 kommentarer }

De stora versalerna och de små gemenernas röra

av Lotten Bergman den 6 december 2013

(Detta är inte ett vanligt blogginlägg utan ett Språkpolisinlägg under fliken ”Språkpolis”. Detta talar jag om bara för att rss-läsare inte gör skillnad på det ena eller det andra. Well, inte heller jag gör det, när jag nu tänker efter.)

Det kom ett mejl! (Det gör det förvisso hela tiden, men i alla fall.)

Hej Språkpolisen! (Eller Hej språkpolisen?)

Jag har några funderingar. Ska arbetsförmedlingen och försäkringskassan skrivas med inledande versal?

Med vänlig hälsning
AnnaCarin

Det beror på! (Trist svar, va?)

Det handlar om om man pratar om Arbetsförmedlingen eller arbetsförmedlingen … känner ni någon skillnad? (Det här är inte helt lätt, så ta ett djupt andetag och fokusera nu.)

Det ska vara stor bokstav (versal) på centrala myndigheter, statliga bolag, domstolar, organisationer med mera. Med andra ord tycker jag att det ska vara stor bostav på allt sådant som jag aldrig kommer i kontakt med.

Exempel:
Apoteket (Apoteket AB)
Arbetsförmedlingen – alltså centralmyndigheten
Försvarsmakten – alltså myndigheten
Försäkringskassan – alltså myndigheten
Kronofogden – alltså myndigheten (men ”kronofogde” skrivs med liten bokstav)
Posten, Posten AB – alltså företaget
Tullverket – alltså myndigheten

Meeeen myndigheter som inte är unika (regionala myndigheter, domstolar och nämnder) skrivs med liten bokstav. Och här måste jag säga att det känns som om jag ibland kommer i kontakt med dessa instanser. (Den komihågregeln funkar dock förmodligen bara på mig.)

Exempel:
hovrätten (men ”Svea hovrätt”)
tingsrätten
länsstyrelsen
arbetsförmedlingen – alltså verksamheten och de lokala kontoren nere i stan
försvarsmakten – i mer allmän betydelse, den där som krymper så väldigt
försäkringskassan – alltså kontoren nere i stan och den allmänna verksamheten som alla skäller på
posten – i mer allmän betydelse och det där lilla kontoret som är inklämt bredvid köttdisken på Ica
tullen – i mer allmän betydelse, ni vet de där som gör konstiga beslag ibland

Med andra ord måste man när man ska skriva dessa instanser släppa tangentbordet en liten stund, titta ut på vädret, snurra ett varv på kontorsstolen och komma på om det som man ska skriva är unikt eller ej.

I nästa kapitel ska vi utreda ordet unikt.

/Lotten

{ 10 kommentarer }

Engelsk särskrivning i svensk text?

januari 8, 2013

Hej Språkpolisen! Jag hade en fundering hur det är när man blandar svenska och engelska ord i meningar. För engelska ord särskrivs rätt mycket och det ser lite fel ut i ”svensk text”. Två ord som jag undrar just över är Home styling och Home staging. Sätts dessa två ord ihop när det hamnar i svenskt […]

Read the full article →

Jäm- eller jämn-?

november 26, 2012

Det svåra med jäm- och jämn-ord är att man inte hör skillnaden i talet. Ju fler gånger vi hör jämt där det egentligen stavas jämnt, desto svårare blir det när det kommer till stavningen. Men man kan ju försöka förklara lite? Jämt alltid betyder ’alltid’. Jämnt är en böjning av jämn, som vi ju vet betyder […]

Read the full article →

Språkpolisen uppmanar: Lär er det fett 7kt 3vliga nyspråket för att det är ql <3

maj 31, 2012

Jag använder som bekant inte smajlisar (smileysar för er som är på det viset) och chattar aldrig. Det är inte ett medvetet beslut eller en religiös övertygelse, men jag kan inte begripa när jag uttrycker mig så otydligt att en förstärkning behövs stöter aldrig på chattar och söker definitivt inte upp dem. Men med detta […]

Read the full article →

Prepositioner framför månader?

januari 4, 2012

Hej Lotten! God fortsättning efter julhelgen! Här kommer en fundering: ibland dikteras det ” [---] i början på november”. Jag vill skriva och säga ”[---] i början av november”. Vilket är att föredra? Bästa hälsningar från Birgitta, läkarsekreterare   Hm. Hm … tänkte jag, och sa sedan högt till mig själv: – Båda sätten används huller om […]

Read the full article →

Språkpolisfråga: repliker

oktober 28, 2011

Här går man omkring och ojar sig över den svenska skolan som inte fokuserar på semikolon i tillräckligt hög grad. Och så kommer denna fråga: Hej Lotten! Jag håller på att hjälpa en grannes nioåriga dotter med svenskläxan. Varken hennes morsa eller jag är helt säkra och kan inte förklara varför det ska vara. Läxan […]

Read the full article →

Årets julklapp förstås!

oktober 24, 2011

Att SvD har en språkblogg som skrivs av Ylva Byrman är bra. Men nu måste vi på Språkpolisbloggen ju berömma inte bara detta faktum utan att Språkbloggen har det synnerligen goda omdömet att inte rekommendera sådant som iPad, wok, iPhone och joggingskor när ni ska ut och köpa julklappar. Hon förstår vad som är viktigt i […]

Read the full article →

De och dem revisited

oktober 8, 2011

Frågan om de och dem har dykt upp i mängder de senaste dagarna — som en dedemepidemi. Men jag blir inte deppad: det är bara kul att få svara! Att vi nu har blivit osäkra (även jag tvekar ibland) beror på att vi läser felaktigt skrivna meningar varje dag och att vi aldrig någonsin uttalar […]

Read the full article →

Läsarfråga: Noll?

juni 9, 2011

Hej, hittade språkpolisens goa blogg mest eftersom jag sökte förtvivlat efter ett svar. Frågan har jag ganska klart för mig, nämligen: – Om det t.ex. heter en människa och flera människor, varför heter det då noll människor? Snabba följdfrågan blir ju såklart, vad heter detta numerus som säger att det är färre än en? Med […]

Read the full article →