tåg

Tankar på ett tåg mot Lund

av Lotten Bergman den 26 augusti 2014

Det är så lätt att klaga – särskilt eftersom det finns så rasande mycket att klaga på. Därför ska jag inte klaga nu, utan bara fundera lite. (Skillnaden är hårfin.)

regnregnregn

Det regnade jättemycket vid mitt byte i Linköping. Så är det. Ja.

I Linköping satt en tiggare på perrongen, och säga vad man vill om oss svenskar – att vi ”är snåla och inte ger pengar till tiggare” är komplett, alldeles, totalt och helt tokigt enligt min kanske inte riktigt empiriska undersökning med blott en deltagare. (Läs nu inte in något i denna min korta historia annat än just det jag beskriver.)

Under de 12 minuter som jag väntade på perrongen, gick 17 personer (18 med mig) fram och lade ner en tia eller två i mannens pappersmugg. (Jag kan inte vara helt säker på om det var tior, men de ”lät” som tior. Och om man ger pengar så ger man väl inte en eller två kronor?) Mannen sade glatt och förvånat tack till alla givare och tog meddetsamma upp slantarna ur muggen och lade dem i en redan välfylld ficka på jackärmen så att det bara var 3–4 slantar (halvtomma tunnor skramlar bättre, gammalt djungelordspråk) kvar i muggen. Efter ett tag blev ärmfickan full, så då började han fylla andra ärmen. Som Karl Alfred-muskler, liksom. Slutledning: ”vi” är faktiskt inte så snåla som det sägs.

Apropå Linköping så är det numera där vi lantisar byter tåg, vilket är jättekonstigt.

Kolla här. Eskilstuna–Norrköping åker man sekrutt-tåg utan bestämda platser och med många stopp. Men när man kommer till Norrköping (se karta) ska jag inte gå av utan fortsätta att åka sekruttåg i en halvtimme trots att mitt fintåg (nåja) inkommer till Norrköping ungefär 20 minuter senare.

http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=112&a=55657&l=sv

Istället ska jag tuffa vidare till Linköping (se karta nu då!) där jag har mindre marginal (åtta minuter) till det tåg som jag ju kunde ha klivit på i Norrköping. Förklara det, den som kan! (Och nej, det går inte att vara rebell och byta i Norrköping ändå, för det får man inte. Och inte i Katrineholm eller Flen [sedär, en karta här ovan!], för fintåget stannar inte där.)

Lösningen är förstås att beställa två biljetter:

  1. Eskilstuna–Norrköping
  2. Norrköping– Lund

På tåget klev jag i helt fel ände eftersom jag inte hade ögonen med mig (eller förståndet så att jag tolkade anvisningarna fel) så att jag inne i tåget fick gå från näst sista vagnen till den näst första. Under denna promenad tappade jag räkningen (nej, jag borde verkligen inte få resa utan förkläde), och kunde inte hitta rätt eftersom det ingenstans står i vilken vagn man befinner sig.

hemligt vagnsnummer

Vagn 4? Eller 5? Kanske 6?

När jag gick genom tåget tänkte jag stilla att det här nog blir en tuff resa. Det var proppfullt med barn, väskor, vagnar, golfbagar och äggmackor. Ljudnivån var sådär att jag började fundera på stavningen av decibel.

bagsbagsbags

”Placera inte väskorna i gången” funkar här lika bra som andra uppmaningar, t.ex. ”beträd ej gräsmattan” eller ”ät inte socker”.

Men skåda! När jag väl kom fram till det som jag tror är min vagn såg det ut så här:

tomvagn

Nästan tomt! Lyxpyx!

Mycket lyckat. Hittills har ingen kollat min biljett, så jag vet ännu inte om jag sitter på rätt plats. (Ssssschhhhh, jag låtsas sova!) Men varför sprider SJ:s datoriserade platsgenerator inte ut alla andraklasspassagerare så att det blir bättre resmiljö för alla?

klotter

Inne på tågtoan har en graffittiartist fått utlopp för sin kreativitet.

Det mest lyckade idag är ändå att jag äntligen har förstått vad detta betyder:

”Även när du har använt din surfpott surfar du gratis!”

På fintågen finns det ju numera gratis internet som faktiskt oftast funkar som det ska. När man sätter igång datorn, dyker detta mystiska meddelande upp, och först nu förstår jag hur det hänger ihop. Man har en pott med snabbsurf. När den är slut, surfar man långsammare, men det är fortfarande gratis.

Snart är jag framme i Lund! (Dock har mitt middagssällskap glömt bort mig, så jag måste hitta nån annan att leka med. Eller kanske äta ensam? Hur ska det gå, hur ska det gå?)

Uppdatering
Kom på att jag ju måste tala om hur det gick med mig och min kvällsmat. Först gick jag ett varv runt Lund (Klostergatan, Lilla FIskaregatan, Stortorget, Borulfsplatsen, Mårtenstorget, Akademiska Föreningen och biblo och förbi stationen igen). Hela tiden spanade jag efter gamla farbröder och tanter som jag kände i Lund för 30 år sedan, och som säkerligen skulle vilja äta med mig. Sedan valde jag mellan ensam-sushi med öl i ombyggda saluhallen och en ensam-fisksoppa med vin på Klostergatan. Och därefter åkte jag upp till Delphi och Tjugotvååringens och Tjugoåringens gemensamma studentlägenhet, där jag helt ensam tryckte i mig detta:

kaviar_egg

Ljummet te i termos, två hårdkokta ägg, kaviar.

Men hu så trist det var. Gäsp. Läsa lite bok. Rapa ägg. Klia sig på stortån. Men plötsligt sa det plingplong i mobilen – Tjugotvååringen bjöd in mig till nollningen.

Skärmavbild 2014-08-26 kl. 22.05.25

erikordf

För när man är kemisektionens ordförande får man faktiskt ta med sig mamma till skolan.

korv

Och där fick jag äta korv! Tillsammans med 150 andra personer! Inte ett dugg ensam!

{ 18 kommentarer }

Tåget som gick för tidigt

av Lotten Bergman den 15 juni 2014

De senaste dygnen har varit fyllda av åtaganden, händelser, ting och snubbeltrådar – ungefär som när man ska hacka hasselnötter: hack, rull, pjiong, flupp, trill, näää. För att göra trettiosju långa historier till en kort, hoppar jag över nästan allt och fokuserar på ett missat tåg.

Igår var jag nämligen på ett hejdundrande födelsedags- och bröllopskalas i Nacka. Först glömde jag att kliva av bussen dit, men det gör jag ganska ofta och det brukar bara resultera i trevliga promenader och nya upplevelser – till exempel …

setterwallska_villan

Setterwallska villan, som verkade så öde att jag vågade mig fram för att ta en bild på ytterdörren från 1896.

Väl framme på festen hälsade alla så väluppfostrat på varandra. Jag lade som vanligt fullt fokus på mitt eget namn och ett trevligt handslag och inte alls på de andra gästernas namn. Midsommarlöfte: eliminera denna ovana, Lotten.

Sedan var det en väldigt mystisk, polsk välkomstdrink som inte skämdes för sitt ursprung, om man så säger.

villkommendringen

Man ser det inte på bilden, men alkoholhalten är faktiskt 100 %. Jomen.

Sedan pratade jag non stop i kanske en timme med fantastiska människor och så höll jag ett tal och så tittade jag på klockan, som till min stora förvåning var inte ungefär 20:32, som jag trodde.

– Satan, vårt tåg går om 11 minuter! sa jag till en kompis som skulle ta samma tåg.
– Va? sa hon.
– Klockan är 23:14!
– Va?
– Om vi tar en taxi … näe. Om vi … Hm. Kansk…
– VAAA?

Det är för oss fullständigt obegripligt hur vi kunde vara så klantiga. Jag hade ju till och med köpt biljett! Jag ville verkligen vakna hemma! Jag hade inte alls lust att sova på en soffa!

– Tåget gick helt enkelt för tidigt, sa jag uppgivet.
– Ja. Ett par timmar för tidigt. Men. Vi kan kanske sova på en soffa i nåt hörn här?

Kvällen slutade inte alls i en soffa … Det nygifta paret upplät nämligen så chevalereskt sin äktenskapliga säng till två klantiga tidsoptimister som sov kort, men intensivt efter att tillsammans med ett gäng andra gäster klockan 03 ha försökt ta en vacker bild på utsikten från 13:e våningen. Alla använde min kamera och alla ändrade inställningarna på den så att kameran drabbades av akut identitetskris.

utsikt_nacka

En av 100 kassa bilder på utsikten.

När vi hade sovit en finsängen en stund, trippade vi i arla morgonstund med skorna i händerna ut ur den solbelysta lägenheten med musiken fortfarande spelande. Andra gäster låg i soffor och bänkar och tre män snarkade ute på balkongen.

Se, det var ett party, det!

blommorcentralen

Hela Centralen var denna söndagmorgon pyntad i gult och blått. Även blommorna mellan spåren var nationalistiska.

paperrongen

Kaffe och croissant, sittplats i solen på perrongen, bleka ben och svarta ringar under ögonen.

Tolv timmar senare än planerat var jag hemma igen, iklädd gårdagens inte längre så fräscha festkläder. När jag blir rik och berömd ska jag köpa mig ett privattåg som jag kan anropa och kalla fram när jag så behöver. Som John Travolta ska jag förresten också skaffa loklicens och köra tåget själv. Tuuuuut!

{ 110 kommentarer }

Kontaktledningarna är det nya svarta

juni 12, 2014

Det här med att åka tåg är ju så mysigt. Sverige far förbi och är hur vackert som helst. Jag skulle vara i Göteborg vid halv fem. Vissa saker skulle göras, människor träffas och en fika fikas. Strax innan jag klev på tåget i Eskilstuna vid ettsnåret, kollade jag i SJ-appen och fann tyvärr att något […]

Read the full article →

Idag: Luleå tur och retur

maj 20, 2014

På grund av omständigheter och anledningar samt bafatt, kunde jag inte åka till Luleå igår och sova över, äta hotellfrukost och leka vid min barndoms stenar som jag brukar. Istället gick jag upp 04:30, tog ett tåg kl 05:16 och flög klockan halv nio. Massa väntetid hann jag med också. Men på resan hann jag ju […]

Read the full article →

På tåget

mars 8, 2014

– Huäääääääääärk! Ack, så bekant. Det var ju precis det ljudet som jag hörde igår vid midnatt. På tåget. Killen som kräktes då skrek efter hulkningen: Nu – drygt 12 timmar senare – låg det uppkräkta inte i mittgången utan inne på toa. – Huäääääääääärk! Jag satt precis utanför toan och lyssnade och fick det stora […]

Read the full article →

På väg till Härnösand blev jag niad

oktober 1, 2013

Imorrn bitti ska jag föreläsa i Härnösand. Då måste jag åka hemifrån kl 10 på förmiddagen dagen före. Om jag hade kört bil hade det tagit drygt fem timmar bara … men då hade jag ju inte fått uppleva X3000 igen! Eller den här underbara hemresan med massa byten imorrn!   X3000 kommer jag nog […]

Read the full article →

Att det är fullt på tåget beror på att det saknas platser, förstår ni!

juni 14, 2013

Jag sitter på tåget mot Stockholm och vi har fått veta att det är trångt eftersom tåget saknar plats för alla. Det tycker jag är jättekul – som när förseningen beror på att tåget kom in sent. SJ har beställt extrabussar som ska ansluta längs vägen och personalen beklagar verkligen tusen gånger om och berättar […]

Read the full article →

Jag har förstått att One Direction visst är i Sverige

maj 8, 2013

I en halv evighet satt jag i eftermiddags på ett tåg som skulle ta mig från Göteborg till Eskilstuna med byte i Linköping. Eftersom det brann i Södertälje och all världens kontaktledningar (eller om det bara var en) trillade ner, fick tåget ”ta en annan väg”. Från sj.se: Det var något nytt! Det blev alltså […]

Read the full article →

Resan ner från Sollefteå gick inte lika bra

april 19, 2013

Om man är lite kinkig, alltså. Först fick jag en estetisk chock när jag gick in i Sollefteås vansinnigt vackra stationshus – som inte motsvarade mina förväntningar alls. Så inleddes resan – med buss till Kramfors. Det var sedan byten här och där och skakiga bussar och regniga vägar och illaluktande hundar samt en och annan avstängd […]

Read the full article →

Idag föreläser jag i Göteborg

mars 19, 2013

Jag åker tåg till västkusten idag. Eller åker och åker – vi står stilla i Töreboda just nu på grund av anledningar och orsaker. På tåget händer det inte mycket. Jo vänta, mannen bredvid mig torkar av sina halvmeterlånga skor ideligen. Han tar en servett och slickar på den, och så gnuggar han så att […]

Read the full article →