svenska

Det däringa chattspråket – hur ser det egentligen ut?

by Lotten Bergman on 5 november 2016

Har ni hört att Apple nyligen fick emojiskaparna att ta bort pistolen och ersätta den med en vattenpistol?

emojipistolFör även om vapen i the 2nd amendment är en rättighet, är det inte det i sms. Här har ni mina två favorit-emojisar:

Basketball and Hoop on Apple iOS 10.0Pile of Poo on Apple iOS 10.0

Den till höger är en bajshög, men jag trodde länge att det var en glad mums-mums. Med emojisarna kan man uttrycka så mycket finurligt – men ingen ska komma och påstå att det är ett särskilt snabbt eller tydligt sätt att kommunicera. Jag blev t.ex. väldigt bekymrad när spanjoren plötsligt utan förklaring berättade att han satt och grät …

tearsofjoy

… eftersom det ju är tårar av glädje och han bara var jättejätteglad.

Det fanns faktiskt en tid när mina två äldsta barn inte behärskade chatt-språket utan bara stavade allt korrekt och till och med använde versaler och skiljetecken. Så kunde vi ju inte ha det. Vi satte oss därför ned och pluggade in detta:

sms_chatt_2015

Denna lista tillverkade jag nog runt 2001.

De tre yngre barnen hänger nu över axeln på mig och läser och fnyser att listan är omodern och att det syns att en vuxen har gjort den. Och så får jag mig en lektion i sms-språket anno 2016. Så här ser det ut i Kik-appen i deras telefoner. (Anonymiserat.)


1. Kollektivtrafik eller ej

Hallå vilka tar bussen t stan imorgon
Int jaag
Vene om jag kmr ha gäster annars får jag skjuts ovh då kan vi ge dig skjuts
Ahaa,, taaaack
Lungt
Säg t imorgon om ni kan så vet jag om jag ska t bussen oså
Allt för west lorre människor
HAHAHHAHAHAHA
Skit fult asså
Lorre
EYyyyyy ta inte mitt ord
Hahahah oki vad ska jag säga då
Walla venne
Haha
Dåså
Jani ses imån

(Replikskiftet avslutas med fyra emoji-händer som kan betyda hårdrock eller djävulshorn och en emojigubbe som blinkar med ett öga och lyfter andra ögonbrynet, vilket ju fysiskt sett är en bedrift.)

west lorre människor = de som bor i västra L. (ett bostadsområde)

walla = alltså (lite irriterat)

vene/venne/vne = vet inte

jani = kära du


2. Ack, den ljuva ungdomen

Walla längta inte till gymnasiet
Hahah
Dör
Walla vi går i nian och vill sova
Hahah
Abow
Jag går i 8an o vill dränka mig
Lak du har bars börjat
Walla jag längtar tbx till 8an
Habibi
Jag har haft 5 prov denhär veckan [pistolemoji]

(Replikskiftet avslutas med fyra emojigubbar som skrattar så mycket att de gråter, precis som den lite längre upp i inlägget.)

abow = gu vad jobbigt

lak = alltså, lite mindre irriterat än walla


3. En språkpolis i vardande

Välkommen 01or
01:or
Tack vardu var tvungen o lägga kolon haha
Ja
Korrekt svenska tho

tho = det engelska though (ett ord som ju verkligen behöver en stavningsreform)


Det intressanta är att när engelska ord och uttryck slängs in, är de till 98 % rättstavade enligt min egen högst vetenskapliga undersökning. Men så här ser det ut när en av mina engelskspråkiga kompisar skriver:

I wanted to change the all thing uno… so ima still c if I can pull it off. Lemme know if u have any questions.
Bcz sometimes u just trynna work with good pple whatever But will c if things can be resolved. What way will be best 4u coz ino u busy.

Det är bara att läsa högt, så blir allt glasklart. Precis som man gör med 1700-talssvenskan, ni vet.

lenngren

Ur Anna Maria Lenngrens ”Djurgårds-Nöjen” (1776).

{ 44 comments }

När jag grälar med pussmun

by Lotten Bergman on 1 november 2016

Nittonåringen har under två veckor stånkat lite över ett nageltrång på ett ringfinger. Vi har hällt sprit på, vi har pratat förstånd med fingret och vi har försökt med besvärjelser samt en och annan magisk plåsterlapp med hemliga medikamenter inbyggda.

bandage

Ungefär så här.

Vi har förstås också försökt få en tid på vårdcentralen, men det är tammetusan inte lätt i dessa återuppringningstider. Men i slutet av förra veckan fick vi äntligen tid hos en läkare! Heureka!

Läkaren tog av förbandet och sa oj. Den blå-lila svullnaden och det vita fnaset samt allt gult var, var tydligen imponerande. Och så sa han ordagrant:

– Ybladr hufg puss kjnei pfr drään jkrus puss klmcäriy dräään lkori inte drääään lskorp nvpsju allt puss.

Nittonåringen tittade på mig och sa med blicken:

– Det där begrep jag faktiskt inte ett jota av. Mamma, kan du översätta så att jag vet om det handlar om amputation eller nåt annat?

Jag tittade på läkaren och väntade på en förklarande fortsättning som aldrig kom. Jag sa:

– Va? Förlåt … vasaru?
– Puss lskrog kjslirim dräään frer puss oklm drään.
– Menar du att du behöver tömma [dräään] fingret på var [puss]?
– Ja.
– Oj, okej.
– Ett ögonblick.

Läkaren gick iväg och kom strax tillbaka med en snygg, utskriven A4 som han gav till Nittonåringen.

– Då blir det operation på tisdag.
– VAAAAAAAAAA??????

Det som inte hade framgått under vårt lilla samtal, var att läkaren skrev ut antibiotika – men om det inte blev bättre på fyra dagar, skulle han skära upp och tömma fingret på det gula klegget, som ju heter var och inte puss. Jag ringde naturligtvis till chefen för vårdcentralen och berättade om vår upplevelse. Jag fick veta att chefen å det bestämdaste hade rått läkaren att be om språkhjälp vid förbistring.

Well.

Idag var vi där igen. Och när läkaren för tredje gången sa PUSS, fick jag för mig att jag skulle språksplaina lite.

– På svenska säger vi inte puss, vi säger var, sa jag, och tänkte att vi borde uppfinna ett bättre ord för var eftersom var ju i dagens svenska även kan betyda t.ex. ”vart”.
– Nej. Puss är samma sak på svenska som på engelska! sa läkaren (som nu artikulerade så att jag hörde bättre).
– Nej, puss är det här, sa jag och pussade med munnen så att jag såg ut som Angelia Jolie.

joliepuss

– Nej. I mina remisser skriver jag puss. Min handledare säger att det heter puss.
– Men det gör det inte, sa jag och kände att jag ville gnissla tänder (vilket inte är att rekommendera i kombination med artikulation).
– Jo, sa läkaren.
– Nej.
– Jooo, sa läkaren.
– Nej. Du måste lyssna på mig nu. Det här är puss (Angelina Jolie igen), på engelska heter det pus [uttal pass] och jag som har svenska som modersmål vet det.
– Min handledare är också svensk.
– Men om han säger att du ska säga puss till dina patienter, har han fel!

angry-young-woman-gesturing-hand-to-stop-talking-cut-out-will-take-your-head-off-isolated-gray-background-63637067Här råkade jag titta på Nittonåringen som höll på att döden dö. Förmodligen hade han under några minuter försökt fånga min blick med diskreta blinkningar och huvudskakningar. Nu satt han och drog hela handen över sin egen strupe. Jag stängde munnen.

Plåster sattes på finger. Ordination om fortsatt medicinering gavs. Artigheter utbyttes, och sedan åkte vi hem.

Pusset i fingret är på tillbakagång och dränet behöver inte göras. Jag spikar inte längre om spellande och writande utan ska övergå till att drajva andra pipel från vettet genom att starta en motståndsrörelse underground och sedan förmodligen gå i bankrupt.

babbelfink_oversattningsmaskin

{ 50 comments }

Dedemepidemin: de & dem & dom

by Lotten Bergman on 25 oktober 2016

Det pågår sedan ett par decennier en diskussion om de och dem samt dom. Jag har skrivit om det flera gånger och den förvirrande dedemepidemin sprider sig nu vidare.

de_dem_dom

I lördags publicerade SvD en text av svenskläraren Henrik Birkebo. Han har kämpat för att lära ut de och dem, men finner nu slaget förlorat och vill införa dom över hela linjen från januari 2017. (Eller vill och vill, det är kanske bara ett rop på hjälp.)

Själv säger jag alltid att

  • jag, han, hon, vi är samma slags ord som de (som uttalas dom)
  • mig, honom, henne, oss är samma slags ord som dem (som uttalas dom)
  • om det är helt omöjligt att förstå detta, är det bättre att skriva dom än att skriva fel.

Men om man bestämmer sig för att skriva talspråkligt (hej fopoll, kasjunöt och påmmfritt) kan det i vissa fall gå hur smidigt som helst – men i andra fall ställa helt nya krav på skribenterna. De som skriver måste kanske tänka efter och omformulera sig för att det plötsligt går inflation i dommandet så att meningarna blir alldeles för svårlästa.

”Att läsa en text ska vara som att dricka ett glas vatten, inte som att käka taggtråd.”
©Lotten Bergman

Igår mejlade jag vår bank med en fråga. Svaret jag fick löd:

”Om de har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dem vänta på de innan dem kan öppna något konto.”

[Här tar jag på mig livrem, hängslen och fallskärm när jag markerar citatet med 1) indrag 2) citattecken 3) kursiv stil så att ni verkligen ska förstå att det inte är jag som uttrycker mig så.]

Det är alltså tre fel i en enda mening från en bank, som ju måste se på språket som ansiktet utåt precis som loggan, lokalerna och leendena. Nu bestämmer vi plötsligt att det är den 1 januari 2017 och att dom ska införas med militär precision.

”Om dom har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dom vänta på dom innan dom kan öppna något konto.”

Och dääär blev dom-bägaren full. Välj nu mellan att skriva om meningen eller att använda de och dem korrekt, säger jag med rynkad panna.

sprak

Vi fortsätter med tanken att vi skippar de och dem och bara tillåter dom. Vi säger att det nu är år 2023 och vi ska lära de små skolbarnen skillnaden mellan they och them i engelskan.

They and them are both pronouns, i.e. words which are used in place of nouns or noun groups. They and them are always used in place of plural nouns or noun groups in the third person. However, the fundamental difference between the two in grammatical terms is that they is a subject pronoun, and them is an object pronoun.
– Oh dear.

{ 113 comments }

Cheers, O’Glögg!

by Lotten Bergman on 11 oktober 2016

Igår spreds i kommentatorsbåset nyheten att det är slut med glögg som innehåller whisky och rom. Å ja ba:

– Men är det inte vin i glöggen?

Jo, men det finns ju så många olika sorter.

gloggerliglogg

Nummer 4 är smaksatt med rom, nummer 13 med whisky.

Det är EU som krånglar. EU är lite som svenska staten på 70-talet; nya förbud och direktiv hit och dit och rättning i ledet alla, för nu ska det bli ordning på torpet och svenskarna ska inte komma här och tramsa och sabotera whisky och rom så att de smakar kanel och kardemumma som vore de kanelbullar eller nåt! Säger EU.

Men vad ska den där glöggen med whisky eller rom heta om den inte får heta glögg? (Själva drycken är inte förbjuden, men den får inte heta glögg. Och dagis ska heta förskola, kalhygge ska heta föryngringsyta och städare ska heta parkettkosmetolog.)

Förslag från kommentatorsbåset: den där f.d. glöggen kan heta glågg, glägg, glügg eller oglögg medan whiskeyn här i rubriken får heta O’Glögg. Men nu är frågan om EU ska nöja sig med detta?

• Får verkligen ett bord på Ikea heta Norden eftersom Ikea är från Sverige och inte från Danmark, Finland, Island eller Norge?

• Får diskmedlet Yes heta just så trots att Yoko Ono nästan äger det ordet och Yes ju inte ens är ett disk-ho-band?

ono_yes_lennon

Yes:et som fick John Lennon att falla för Yoko Ono.

• Får jag ens heta Lotten, jag som inte ens vinner när det är vinst varje gång?

sverigelotten_wow

Wow. Vilken väldigt ful bild. Wow.

Nu måste jag ut och leta efter kråkbärsglögg – om inte annat för att sedan höra vad kråkorna tycker om namnet.

javlasnyggbild

Hm. Sicken snygg bild. Hm.


This just in! EU:s regler misstolkades! Livsmedelsverket och alla jurister tolkade reglerna som att ”starkvinsglögg inte får förstärkas med annat än druvbaserat destillat”. Jag citerar (men har passat på att korrigera meningen lite enligt svenska skrivregler):

Men detta stämmer alltså inte; spriten ska vara gjord på jordbruksbaserade råvaror – och dit hör även sockerrör, korn och äpplen som ger rom, whisky och calvados.

Read all about it!

{ 54 comments }

Modersmålsundervisning och trallala

september 7, 2016

Jag lyssnade på Språket i P1 (för si ja e så intellektäll) och fick höra en gymnasieelevs oro för att skriftspråket kanske håller på att försvinna. – Nejnejnej, säger expertisen, det gör det inte. Men så sa gymnasieeleven något som  jag ju själv mässar, vart jag mig i världen vänder. Hon sa: – Jag har inte […]

Läs hela alltet →

Svårt uttal på svenska

april 20, 2016

Svenska ord är ibland svåra att uttala, ja. Och på svenska har vi en intonation som är galet svår att lära sig och sje-tje-ljuden ska vi inte tala om. Svenska är på samma gång ett klingande vackert språk med ett oändligt antal ord eftersom vi kan göra sammansättningar precis hur vi vill, t.ex. tangentbordspanik flaggstångsspricka […]

Läs hela alltet →

Sakprosan i Börssalen

mars 16, 2016

Förutom väldigt långa (gärna svettiga) män, tycker jag ju om Börssalen i Svenska Akademiens lokaler i Stockholm. En gång var jag där och jobbade med salig Lennart Hellsing, en annan gång var jag där på seminarium. Jag uppför mig då som amerikaner som plötsligt får träffa presidenten eller som när en sexåring får syn på […]

Läs hela alltet →

Hyperkorrektion är ju … kul

mars 1, 2016

Jag har några ord som jag trots mitt kall som språkpolis måste fokusera ordentligt på så att de blir rättstavade. Hjärnan snurrar till det och associerar vilt och fel och till slut vet jag varken ut eller in. sockar–sockor–socker? fordrar–fodrar–vidarebefordrar? ärtor–ärter–ärtrör? Men så blir det ändå ofta fel trots att jag tänker efter. Om jag […]

Läs hela alltet →

Terminologicentrum … IGEN! Men för i helvete!

februari 22, 2016

– Hej, kapten Haddock! Jag behöver några svordomar. – Igen? Vad är det nu då, anfäkta och a… – Mitt älskade, fina TNC med Rikstermbanken har fått på tafsen igen. – Apsvansade analfabeter, blindstyren, blåkullatomtar, deghögar, eländiga kryp, fega ynkryggar, gargantuaner, groteska grottmänniskor, gråsuggor och dreglande paddor, huggormars avföda, kanapéer och konjakskransar som sysslar med lekstugefasoner! […]

Läs hela alltet →

Koleriskt rytande: skriv bättre svenska, förihelskotta!

januari 27, 2016

Jag fick tips om en text som … hur ska man skriva för att inte göra skribenten ledsen …? Äh. Det är en text som har ett synnerligen viktigt budskap, men som suger hästballe vad gäller formuleringskonsten. Här är en länk till texten, men ni behöver inte klicka än. Först ska jag nämligen spränga den […]

Läs hela alltet →