språk

Det däringa chattspråket – hur ser det egentligen ut?

by Lotten Bergman on 5 november 2016

Har ni hört att Apple nyligen fick emojiskaparna att ta bort pistolen och ersätta den med en vattenpistol?

emojipistolFör även om vapen i the 2nd amendment är en rättighet, är det inte det i sms. Här har ni mina två favorit-emojisar:

Basketball and Hoop on Apple iOS 10.0Pile of Poo on Apple iOS 10.0

Den till höger är en bajshög, men jag trodde länge att det var en glad mums-mums. Med emojisarna kan man uttrycka så mycket finurligt – men ingen ska komma och påstå att det är ett särskilt snabbt eller tydligt sätt att kommunicera. Jag blev t.ex. väldigt bekymrad när spanjoren plötsligt utan förklaring berättade att han satt och grät …

tearsofjoy

… eftersom det ju är tårar av glädje och han bara var jättejätteglad.

Det fanns faktiskt en tid när mina två äldsta barn inte behärskade chatt-språket utan bara stavade allt korrekt och till och med använde versaler och skiljetecken. Så kunde vi ju inte ha det. Vi satte oss därför ned och pluggade in detta:

sms_chatt_2015

Denna lista tillverkade jag nog runt 2001.

De tre yngre barnen hänger nu över axeln på mig och läser och fnyser att listan är omodern och att det syns att en vuxen har gjort den. Och så får jag mig en lektion i sms-språket anno 2016. Så här ser det ut i Kik-appen i deras telefoner. (Anonymiserat.)


1. Kollektivtrafik eller ej

Hallå vilka tar bussen t stan imorgon
Int jaag
Vene om jag kmr ha gäster annars får jag skjuts ovh då kan vi ge dig skjuts
Ahaa,, taaaack
Lungt
Säg t imorgon om ni kan så vet jag om jag ska t bussen oså
Allt för west lorre människor
HAHAHHAHAHAHA
Skit fult asså
Lorre
EYyyyyy ta inte mitt ord
Hahahah oki vad ska jag säga då
Walla venne
Haha
Dåså
Jani ses imån

(Replikskiftet avslutas med fyra emoji-händer som kan betyda hårdrock eller djävulshorn och en emojigubbe som blinkar med ett öga och lyfter andra ögonbrynet, vilket ju fysiskt sett är en bedrift.)

west lorre människor = de som bor i västra L. (ett bostadsområde)

walla = alltså (lite irriterat)

vene/venne/vne = vet inte

jani = kära du


2. Ack, den ljuva ungdomen

Walla längta inte till gymnasiet
Hahah
Dör
Walla vi går i nian och vill sova
Hahah
Abow
Jag går i 8an o vill dränka mig
Lak du har bars börjat
Walla jag längtar tbx till 8an
Habibi
Jag har haft 5 prov denhär veckan [pistolemoji]

(Replikskiftet avslutas med fyra emojigubbar som skrattar så mycket att de gråter, precis som den lite längre upp i inlägget.)

abow = gu vad jobbigt

lak = alltså, lite mindre irriterat än walla


3. En språkpolis i vardande

Välkommen 01or
01:or
Tack vardu var tvungen o lägga kolon haha
Ja
Korrekt svenska tho

tho = det engelska though (ett ord som ju verkligen behöver en stavningsreform)


Det intressanta är att när engelska ord och uttryck slängs in, är de till 98 % rättstavade enligt min egen högst vetenskapliga undersökning. Men så här ser det ut när en av mina engelskspråkiga kompisar skriver:

I wanted to change the all thing uno… so ima still c if I can pull it off. Lemme know if u have any questions.
Bcz sometimes u just trynna work with good pple whatever But will c if things can be resolved. What way will be best 4u coz ino u busy.

Det är bara att läsa högt, så blir allt glasklart. Precis som man gör med 1700-talssvenskan, ni vet.

lenngren

Ur Anna Maria Lenngrens ”Djurgårds-Nöjen” (1776).

{ 44 comments }

När jag grälar med pussmun

by Lotten Bergman on 1 november 2016

Nittonåringen har under två veckor stånkat lite över ett nageltrång på ett ringfinger. Vi har hällt sprit på, vi har pratat förstånd med fingret och vi har försökt med besvärjelser samt en och annan magisk plåsterlapp med hemliga medikamenter inbyggda.

bandage

Ungefär så här.

Vi har förstås också försökt få en tid på vårdcentralen, men det är tammetusan inte lätt i dessa återuppringningstider. Men i slutet av förra veckan fick vi äntligen tid hos en läkare! Heureka!

Läkaren tog av förbandet och sa oj. Den blå-lila svullnaden och det vita fnaset samt allt gult var, var tydligen imponerande. Och så sa han ordagrant:

– Ybladr hufg puss kjnei pfr drään jkrus puss klmcäriy dräään lkori inte drääään lskorp nvpsju allt puss.

Nittonåringen tittade på mig och sa med blicken:

– Det där begrep jag faktiskt inte ett jota av. Mamma, kan du översätta så att jag vet om det handlar om amputation eller nåt annat?

Jag tittade på läkaren och väntade på en förklarande fortsättning som aldrig kom. Jag sa:

– Va? Förlåt … vasaru?
– Puss lskrog kjslirim dräään frer puss oklm drään.
– Menar du att du behöver tömma [dräään] fingret på var [puss]?
– Ja.
– Oj, okej.
– Ett ögonblick.

Läkaren gick iväg och kom strax tillbaka med en snygg, utskriven A4 som han gav till Nittonåringen.

– Då blir det operation på tisdag.
– VAAAAAAAAAA??????

Det som inte hade framgått under vårt lilla samtal, var att läkaren skrev ut antibiotika – men om det inte blev bättre på fyra dagar, skulle han skära upp och tömma fingret på det gula klegget, som ju heter var och inte puss. Jag ringde naturligtvis till chefen för vårdcentralen och berättade om vår upplevelse. Jag fick veta att chefen å det bestämdaste hade rått läkaren att be om språkhjälp vid förbistring.

Well.

Idag var vi där igen. Och när läkaren för tredje gången sa PUSS, fick jag för mig att jag skulle språksplaina lite.

– På svenska säger vi inte puss, vi säger var, sa jag, och tänkte att vi borde uppfinna ett bättre ord för var eftersom var ju i dagens svenska även kan betyda t.ex. ”vart”.
– Nej. Puss är samma sak på svenska som på engelska! sa läkaren (som nu artikulerade så att jag hörde bättre).
– Nej, puss är det här, sa jag och pussade med munnen så att jag såg ut som Angelia Jolie.

joliepuss

– Nej. I mina remisser skriver jag puss. Min handledare säger att det heter puss.
– Men det gör det inte, sa jag och kände att jag ville gnissla tänder (vilket inte är att rekommendera i kombination med artikulation).
– Jo, sa läkaren.
– Nej.
– Jooo, sa läkaren.
– Nej. Du måste lyssna på mig nu. Det här är puss (Angelina Jolie igen), på engelska heter det pus [uttal pass] och jag som har svenska som modersmål vet det.
– Min handledare är också svensk.
– Men om han säger att du ska säga puss till dina patienter, har han fel!

angry-young-woman-gesturing-hand-to-stop-talking-cut-out-will-take-your-head-off-isolated-gray-background-63637067Här råkade jag titta på Nittonåringen som höll på att döden dö. Förmodligen hade han under några minuter försökt fånga min blick med diskreta blinkningar och huvudskakningar. Nu satt han och drog hela handen över sin egen strupe. Jag stängde munnen.

Plåster sattes på finger. Ordination om fortsatt medicinering gavs. Artigheter utbyttes, och sedan åkte vi hem.

Pusset i fingret är på tillbakagång och dränet behöver inte göras. Jag spikar inte längre om spellande och writande utan ska övergå till att drajva andra pipel från vettet genom att starta en motståndsrörelse underground och sedan förmodligen gå i bankrupt.

babbelfink_oversattningsmaskin

{ 50 comments }

Dedemepidemin: de & dem & dom

by Lotten Bergman on 25 oktober 2016

Det pågår sedan ett par decennier en diskussion om de och dem samt dom. Jag har skrivit om det flera gånger och den förvirrande dedemepidemin sprider sig nu vidare.

de_dem_dom

I lördags publicerade SvD en text av svenskläraren Henrik Birkebo. Han har kämpat för att lära ut de och dem, men finner nu slaget förlorat och vill införa dom över hela linjen från januari 2017. (Eller vill och vill, det är kanske bara ett rop på hjälp.)

Själv säger jag alltid att

  • jag, han, hon, vi är samma slags ord som de (som uttalas dom)
  • mig, honom, henne, oss är samma slags ord som dem (som uttalas dom)
  • om det är helt omöjligt att förstå detta, är det bättre att skriva dom än att skriva fel.

Men om man bestämmer sig för att skriva talspråkligt (hej fopoll, kasjunöt och påmmfritt) kan det i vissa fall gå hur smidigt som helst – men i andra fall ställa helt nya krav på skribenterna. De som skriver måste kanske tänka efter och omformulera sig för att det plötsligt går inflation i dommandet så att meningarna blir alldeles för svårlästa.

”Att läsa en text ska vara som att dricka ett glas vatten, inte som att käka taggtråd.”
©Lotten Bergman

Igår mejlade jag vår bank med en fråga. Svaret jag fick löd:

”Om de har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dem vänta på de innan dem kan öppna något konto.”

[Här tar jag på mig livrem, hängslen och fallskärm när jag markerar citatet med 1) indrag 2) citattecken 3) kursiv stil så att ni verkligen ska förstå att det inte är jag som uttrycker mig så.]

Det är alltså tre fel i en enda mening från en bank, som ju måste se på språket som ansiktet utåt precis som loggan, lokalerna och leendena. Nu bestämmer vi plötsligt att det är den 1 januari 2017 och att dom ska införas med militär precision.

”Om dom har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dom vänta på dom innan dom kan öppna något konto.”

Och dääär blev dom-bägaren full. Välj nu mellan att skriva om meningen eller att använda de och dem korrekt, säger jag med rynkad panna.

sprak

Vi fortsätter med tanken att vi skippar de och dem och bara tillåter dom. Vi säger att det nu är år 2023 och vi ska lära de små skolbarnen skillnaden mellan they och them i engelskan.

They and them are both pronouns, i.e. words which are used in place of nouns or noun groups. They and them are always used in place of plural nouns or noun groups in the third person. However, the fundamental difference between the two in grammatical terms is that they is a subject pronoun, and them is an object pronoun.
– Oh dear.

{ 113 comments }

We all shout like band ’o pirates this day!

by Lotten Bergman on 19 september 2016

Jomen. Så är det. Ni vet. Hänna piratdagen idag, jå.

Och fantamig om inte norrbottniskan (såsom jag känner den) är vårt piratspråk! Ni vet, korthugget, mörkröstat och gärna brutalärligt samt enbent? Så:

poul_stroyer

 

heathermills

Ceci n’est pas une pirate. Det är Heather Mills.

En gång för länge sedan blev Julius Caesar tillfångatagen av dåtidens pirater. Han svor och domderade (sägs det) och var inte alls rädd eller respektfull (sägs det) utan hötte med näven och krävde att få bli ilandsatt.

– Och när ni har befriat mig kommer jag att korsfästa er hela bunten! ryade han, vilket man väl måste säga var dumdristigt eftersom piraterna kanske då inte skulle vilja frige honom.

Det måste ha varit den lite förvirrade Johnny Depp-sortens pirater.

errol-flynn-captain-blood_10x6

Eller kanske var de glada som Errol Flynn?

För de släppte Caesar, som höll sitt löfte och på några dagar letade upp piraterna och korsfäste dem hela bunten. (Sägs det.) Om Robert Louis Stevenson hade antecknat vad de sa till Caesar där de hängde, hade det förmodligen sett ut så här:

– Now, look you here, bloody Caesar, we’re within half a plank of death, and, what’s a long sight worse, of torture! Aaaarr!

Vårt rövarspråk har ju inte mycket med ”prata som en engelskspråkig pirat-språket”att göra, utan var mer som Kalle Blomkvists rövarspråk. Om Caesars pirater på ett anakronistiskt sätt hade varit vikingar som talade (sjö)rövarspråket, hade de sagt:

– Ohohoy hohelollol cocaesosaror! Sosloläpoppop noneror osossos sosnonälollola rorarora kokejojsosarorenon! Vovi hoharor onontot i sospopikokhohålolenon!

Men nu till sjörövarflaggan as we all know it:

jolly-roger

Jolly Roger!

Nu skulle man ju kunna tro att den kallas för ”Jolly Roger” eftersom det är ett välkänt faktum att franska pirater ju hade en röd flagga som de kallade ”jolie rogue” (fin och röd liksom).

redpirateflag

Den här flaggan betyder ”vi ska slåss till sista blodsdroppen”.

Men si … det är bara en skröna. Scientific American skriver inte kort, men korrekt om hur allt står till egentligen. Ni som istället vill fokusera på att under hela dagen skriva Arrr och matey samt ’tis, kan leka här i rövarspråksöversättningsavdelningen.

piratkvinna

Själv ska jag leta efter vettiga bilder på tjejpirater eftersom alla som jag hittills har hittat har för små kläder och inte särskilt foträta skor.

{ 33 comments }

Svårt uttal på svenska

april 20, 2016

Svenska ord är ibland svåra att uttala, ja. Och på svenska har vi en intonation som är galet svår att lära sig och sje-tje-ljuden ska vi inte tala om. Svenska är på samma gång ett klingande vackert språk med ett oändligt antal ord eftersom vi kan göra sammansättningar precis hur vi vill, t.ex. tangentbordspanik flaggstångsspricka […]

Läs hela alltet →

Sakprosan i Börssalen

mars 16, 2016

Förutom väldigt långa (gärna svettiga) män, tycker jag ju om Börssalen i Svenska Akademiens lokaler i Stockholm. En gång var jag där och jobbade med salig Lennart Hellsing, en annan gång var jag där på seminarium. Jag uppför mig då som amerikaner som plötsligt får träffa presidenten eller som när en sexåring får syn på […]

Läs hela alltet →

Hyperkorrektion är ju … kul

mars 1, 2016

Jag har några ord som jag trots mitt kall som språkpolis måste fokusera ordentligt på så att de blir rättstavade. Hjärnan snurrar till det och associerar vilt och fel och till slut vet jag varken ut eller in. sockar–sockor–socker? fordrar–fodrar–vidarebefordrar? ärtor–ärter–ärtrör? Men så blir det ändå ofta fel trots att jag tänker efter. Om jag […]

Läs hela alltet →

Terminologicentrum … IGEN! Men för i helvete!

februari 22, 2016

– Hej, kapten Haddock! Jag behöver några svordomar. – Igen? Vad är det nu då, anfäkta och a… – Mitt älskade, fina TNC med Rikstermbanken har fått på tafsen igen. – Apsvansade analfabeter, blindstyren, blåkullatomtar, deghögar, eländiga kryp, fega ynkryggar, gargantuaner, groteska grottmänniskor, gråsuggor och dreglande paddor, huggormars avföda, kanapéer och konjakskransar som sysslar med lekstugefasoner! […]

Läs hela alltet →

Koleriskt rytande: skriv bättre svenska, förihelskotta!

januari 27, 2016

Jag fick tips om en text som … hur ska man skriva för att inte göra skribenten ledsen …? Äh. Det är en text som har ett synnerligen viktigt budskap, men som suger hästballe vad gäller formuleringskonsten. Här är en länk till texten, men ni behöver inte klicka än. Först ska jag nämligen spränga den […]

Läs hela alltet →

Krulliga eller raka bokstäver i Belgrad?

januari 17, 2016

Jag har ett hål i hjärnan där ordet ”Belgrad” egentligen ska sitta. Varje gång jag ska säga eller skriva ”Belgrad”, måste jag först tänka: ”Det är inte Belgien, men nästan, alltså Belg…rad!” Vi får se hur det går om jag någonsin åker till Bolgorod. Det forna Jugoslavien är komplicerat att beskriva vad gäller precis allt. Språk, kynne, […]

Läs hela alltet →