språk

Ursäkta, men hur skriver ni mejl?

av Lotten Bergman den 10 november 2014

Egentligen vill jag ha rubriken ”Hur fan skriver ni mejl egentligen?”, för si jag är lite upprörd. På stora företag anställda personer har under den senaste månaden skrivit till mig som vore de uppblåsta klantskallar eller brådmogna sjuåringar. Jag har anonymiserat och ändrat så att det inte går att känna igen sig bland exemplen här nere – men ni kan lita på att jag inte överdriver.

abonnemang

Hej Katrin som jag inte känner eller har träffat – du har stavat ordet alldeles korrekt!

fortydliga

Okej. Med mitt långa mejl som var ett svar på ditt mejl ville jag bara berätta om innehållet i föreläsningen nästa vecka. Jag börjar med första punkten och fortsätter förhoppningsvis med den andra och så fortsätter vi så till slutet.

belopp

Jaså det var ju bra att det var okej – även om vi inte har kommit överens om något pris och det de facto är jag som ska skicka fakturan och kanske helst efter att jag har utfört mitt jobb.

mandag okej

Jotack jag mår bra, Peter. Men vem i hela världen är du och vilka är Nisse, Pelle, Kalle, Katinka, Lisa, Nora, K-G, Anders, Fia, Ulla samt Anton – och hur mår de?

Nej, så där svarade jag förstås inte, även om det kliade i fingrarna. Jag är väluppfostrad och biter inte den hand som föder mig. Men jag funderar på att erbjuda en ny kurs: Kortfattad lektion i svensk handelskorrespondens.

  • Inledning och hälsningsfras: skriv bara Hej! 
  • Avslutning: skriv Vänliga hälsningar, Vänlig hälsning, Med vänliga hösthälsningar eller kanske Lycka till! – det spelar ingen roll vilken variant du väljer om du i resten av mejlet (brevet) är trevlig.
  • Mittenparti: Använd versaler och skiljetecken samt blott etablerade förkortningar som ingen missförstår!
  • Glöm inte: Kontaktuppgifter för bövelen!
  • Tänk efter: Skicka inte cc till alla bara för att visa hur duktig du har varit, för de flesta struntar faktiskt i din duktighet.

Se vilken fin bok jag har hittat hemma i bokhyllan!

kortfattad larobok i svensk handelskorrespondens

Visserligen saknas kapitlet ”elektronisk post”, men något ska jag väl kunna lära mig?

Hett tips nu till alla:

tangentfix

Uppdatering!

Nu haver jag ”Kortfattad lärobok i handelskorrespondens” läst och därmed hemfallit åt en lite mer arkaisk språkdräkt. Företagskommunikationens uppgift är enligt boken – om jag moderniserar den lite – två till antalet, nämligen att

  1. inleda och upprätthålla affärsförbindelser och erbjuda varor och tjänster, bekräfta överenskommelser, avisera leveranser och remisser samt att vid eventuella tvister fungera som bevis
  2. på ett värdigt sätt representera företaget.

Det intryck ett brev (ävenså mejl) gör på mottagaren beror på

  1. dess utseende
  2. hur informationen är uppställd
  3. formuleringskonsten.

Boken lägger stor vikt vid maskinskriften, karbonpapperskvaliteten och hur man ska göra för att föra skrivmaskinsvagnen (valsen) åt sidan så att inte raderspånen faller ner bland typerna.

raderspan

Raderspån.

snyggrekvisition

Snygg-rekvisition?

{ 76 kommentarer }

Alla vi som älskar TNC är fly förbannade!

av Lotten Bergman den 28 oktober 2014

Först måste vi kanske fastslå att jag är apolitisk, så att vi har det ur vägen: jag går inte något partis ärende och hyser djup aversion mot allt käbbel som de håller på i sin stora politiska sandlåda. Okej, moving on.

  • Socialdemokraterna lovade Riksidrottsförbundet ett tillskott på 272 miljoner kronor under valrörelsen. Det blev till slut i budgeten 0 kr. (Anser jag att idrottsrörelsen är en del av kulturen? Japp.)
  • Regeringen ska lägga ner de svenska medelhavsinstituten till 2017. Detta har skapat stor ilska och kallades av Carl Bildt för talibanfasoner.
  • Regeringen har utan förklaring beslutat att minska det i sammanhanget yttepyttiga anslaget till Terminologicentrum (TNC)  med 4 miljoner kronor. Av anslaget återstår då hela 273 000 kr.

Vad är det som händer? Ska allt av kulturellt värde bort? Vad ända in i glödheta har regeringen för baktankar? Hur kan de gnälla på museibiljetter och nedlagda bibliotek samtidigt som de stryper oss på andra fronter?

Vad är då TNC för skräp och vad ska de göra med sina 4 miljoner kronor?

Det handlar om terminologi, vilket förstås är ett svårt ord när man inte bryr sig om det.

planka_brada

Planka–bräda? Bräda–planka? Eller blott brädor? Kanske plankor?

I språklagen – som är en lag – står det:

”Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”

Vabaha? Svensk terminologi? Ahaaa – det som Terminologicentrum pysslar med! Alltså sådant som gör att man t.ex. kan jämföra olika sorters statistik (man ser alltså till att använda gemensamma termer) och dessutom jämföra olika företeelser inom olika fackområden i olika länder eftersom TNC har en Rikstermbank med översättningar av fackord till  så många olika språk att jag inte kan räkna dem alla. (Uppdatering: Det är 27 språk!)

moppsvabb

Mopp & svabb? Svabbmopp? Samma lika?

Redan salig Tage Danielsson (Grallimatik – struntpratets fysiologi och teknik, 1966) var inne på det här med att det är viktigt att ha gemensam terminologi som underlättar kommunikationen.

”Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse — särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm—Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen.”

blackpenna

Är alla kulspetspennor bläckpennor och tvärt om?

Istället för att hitta på uttryck som ”erfarenhetsbas för semantiska lösningar” (ergo ordbok) eller säga ”åtsittande aftonklänning med svarta tofsar” (när man menar tur- och returbiljett Stockholm—Malmö) eller be om en planka och då få en bräda, kan man bry sig om terminologin och på så sätt förenkla kommunikationen!

Biotermgruppen, Optiktermgruppen, Datatermgruppen och Termgruppen för byggd miljö kan se sig i fjärran efter hjälp med ord, uttryck och översättingar! Hu så sorgligt!

Framtidsvision:

– Hörru, ska vi verkligen säga rullgardinsmeny? Skanner eller bildläsare?
– Spela roll, alla fattar ända vad man menar.

– Är det någon skillnad mellan oligopeptider och polypeptider?
– Mäh, jag tror att det är många, ba. Eller några. Gäsp.

– Min optiker pratade idag om axeldistans. Vad är det?
– Vänta, jag kan kolla i min ordlista här. Aha, ”avstånd mellan de optiska axlarna på okularsidan hos ett binokulärt optiskt instrument”. Fast den är inte faktakontrollerad sedan TNC lades ner, så man vet ju aldrig.

Skärmavbild 2014-10-28 kl. 17.45.08

 

Fotnot:
Här kan ni läsa min gamla kärleksförklaring till fantastiska Rikstermbanken, som alla borde använda ideligen och hela tiden.
Namninsamling, startad 29/10.

Uppdatering
Henrik Nilsson på TNC delar med sig av ord som man kan behöva definiera eftersom de kanske inte är synonymer:

skräp-smuts
staty-skulptur
vaniljsocker-vanillinsocker
maskin-apparat-verktyg-instrument
tråd-kabel-ledning-sladd
papper-kartong
kräm-salva-pasta
samarbeta-samverka-samordna-samråda
altan-terrass-balkong
grus-sand
skruv-bult
berg-bergart-jord
byggnad-byggnadsverk
dokument-handling
information-data
folie-film
gryta-kastrull-karott
föreskrift-författning-direktiv-lag
granskning-besiktning-kontroll
indikator-detektor
innovation-uppfinning

{ 115 kommentarer }

Är undertecknad en alltför petig språkpolis?

oktober 6, 2014

Språket (språken) utvecklas, stöps om, får ny kostym och en brokig samling nya ord. Och som jag älskar detta faktum! KASJUNÖT! JOS! MEJL! KOLJE! LÖJTNANT! BYRÅ! HUTCH!  Men ibland när det blir fel, blir jag svart i synen och vill slänga tallrikar omkring mig. Särskilt när jag förväntar mig mer. (Liksom. Fan vet ju vad […]

Read the full article →

Teleskopord och ett jähättestort kattdjur!

augusti 7, 2014

Ett teleskop är ju ett sånthärnt (se bilden här alldeles till vänster) – något (t.ex. kikare) som kan fällas in i sig själv som änna daggmask. (Uppdatering! Protesterna haglar i båset: daggmaskar kan faktiskt inte fällas in i sig själva och ordet teleskop kommer ju från grekiskans teleskopos, ‘fjärrseende’, alltså en anordning som gör det möjligt […]

Read the full article →

Vi har investerat i en … vaddå?

april 11, 2014

Efter 14 års slitage var det idag dags att investera i en ny. Med hjälp av vår handy-man Uno, valdes en lämplig ut i en reakatalog och så schwipp, schwopp, pang, tving och skrionk så satt den nya på plats. Det är en sån här: ”Produkten kombinerar en formskön och ergonomisk design med en energieffektiv insida. […]

Read the full article →

Ett förvirrande språk med konstiga ord som inte heter som de ju borde

april 6, 2014

Häromdagen ryckte kommentatorsbåsets Hyttfogden till under läsningen av morgontidningen. I en bilaga som hette”Företagsbilen” stod det inte som det borde så här: Nej. Ett nytt ord var uppfunnet och hela artikelns innehåll byggde på det nya ordet: ”Skönhetstaxerad. Smaka på det ordet. Skönhet, som är så fint, och sedan ordet taxerad. Det finns få folkslag […]

Read the full article →

Bibeln, nubbevisor, fredagskonst och dito kreativitet

mars 27, 2014

Nu blire jobbigt. Ni kan helt enkelt inte sova/jobba/mysa utan måste hänga här och skriva. Vi har (som information till alla som håller sig från kommentatorsbåset eftersom orsaker och anledningar står i vägen) snöat in lite på bibelspråket. Översättningar och moderniteter och inkompetens och åsikter samt synpunkter och klåpare. Jag kan ytterst få bibelcitat och ber […]

Read the full article →

Förolämpningsnamn

mars 25, 2014

Skitstövel! Jävla Jock! Grobian där! Frimicklare! Laban! Laban kallas faktiskt ‘en lång drasut’ på tyska – av labberig som betyder ‘sladdrig’. (Usch ja: sladdriga, långa män är ju så svåra att hantera.) Grobian kan man kalla någon som är en ouppfostrad drulle  – och som dessutom inte har vett att begripa att det är bättre att […]

Read the full article →

Prestigelös? PRESTIGELÖS? Va?

mars 23, 2014

Jag får (inte tillräckligt) många språkfrågor via mejl. De flesta är intressanta och välskrivna och får mig att säga ”nämen” och ”jaså” samt ”vaffan?” – och jag vill gärna ha fler. Här kommer en av de senaste frågorna: ”Jag har en liten fråga till dig gällande ett ord som används ibland i rekryteringssammanhang och det […]

Read the full article →

Felsäg: älgskog, fälgkors, dagvild och insatsnyckel

februari 18, 2014

En av mina förtjusande radiokolleger går från dimma till klarhet – under bara de senaste veckorna har han förstått att han i alla år har gått omkring och sagt ”fel”. Fast bara ibland. Att jag sätter ordet fel inom citattecken här ovan är en eftergift till de språkpoliskänsliga som tror att jag här kommer med […]

Read the full article →