språk

Alla vi som älskar TNC är fly förbannade!

av Lotten Bergman den 28 oktober 2014

Först måste vi kanske fastslå att jag är apolitisk, så att vi har det ur vägen: jag går inte något partis ärende och hyser djup aversion mot allt käbbel som de håller på i sin stora politiska sandlåda. Okej, moving on.

  • Socialdemokraterna lovade Riksidrottsförbundet ett tillskott på 272 miljoner kronor under valrörelsen. Det blev till slut i budgeten 0 kr. (Anser jag att idrottsrörelsen är en del av kulturen? Japp.)
  • Regeringen ska lägga ner de svenska medelhavsinstituten till 2017. Detta har skapat stor ilska och kallades av Carl Bildt för talibanfasoner.
  • Regeringen har utan förklaring beslutat att minska det i sammanhanget yttepyttiga anslaget till Terminologicentrum (TNC)  med 4 miljoner kronor. Av anslaget återstår då hela 273 000 kr.

Vad är det som händer? Ska allt av kulturellt värde bort? Vad ända in i glödheta har regeringen för baktankar? Hur kan de gnälla på museibiljetter och nedlagda bibliotek samtidigt som de stryper oss på andra fronter?

Vad är då TNC för skräp och vad ska de göra med sina 4 miljoner kronor?

Det handlar om terminologi, vilket förstås är ett svårt ord när man inte bryr sig om det.

planka_brada

Planka–bräda? Bräda–planka? Eller blott brädor? Kanske plankor?

I språklagen – som är en lag – står det:

”Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”

Vabaha? Svensk terminologi? Ahaaa – det som Terminologicentrum pysslar med! Alltså sådant som gör att man t.ex. kan jämföra olika sorters statistik (man ser alltså till att använda gemensamma termer) och dessutom jämföra olika företeelser inom olika fackområden i olika länder eftersom TNC har en Rikstermbank med översättningar av fackord till  så många olika språk att jag inte kan räkna dem alla. (Uppdatering: Det är 27 språk!)

moppsvabb

Mopp & svabb? Svabbmopp? Samma lika?

Redan salig Tage Danielsson (Grallimatik – struntpratets fysiologi och teknik, 1966) var inne på det här med att det är viktigt att ha gemensam terminologi som underlättar kommunikationen.

”Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse — särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm—Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen.”

blackpenna

Är alla kulspetspennor bläckpennor och tvärt om?

Istället för att hitta på uttryck som ”erfarenhetsbas för semantiska lösningar” (ergo ordbok) eller säga ”åtsittande aftonklänning med svarta tofsar” (när man menar tur- och returbiljett Stockholm—Malmö) eller be om en planka och då få en bräda, kan man bry sig om terminologin och på så sätt förenkla kommunikationen!

Biotermgruppen, Optiktermgruppen, Datatermgruppen och Termgruppen för byggd miljö kan se sig i fjärran efter hjälp med ord, uttryck och översättingar! Hu så sorgligt!

Framtidsvision:

– Hörru, ska vi verkligen säga rullgardinsmeny? Skanner eller bildläsare?
– Spela roll, alla fattar ända vad man menar.

– Är det någon skillnad mellan oligopeptider och polypeptider?
– Mäh, jag tror att det är många, ba. Eller några. Gäsp.

– Min optiker pratade idag om axeldistans. Vad är det?
– Vänta, jag kan kolla i min ordlista här. Aha, ”avstånd mellan de optiska axlarna på okularsidan hos ett binokulärt optiskt instrument”. Fast den är inte faktakontrollerad sedan TNC lades ner, så man vet ju aldrig.

Skärmavbild 2014-10-28 kl. 17.45.08

 

Fotnot:
Här kan ni läsa min gamla kärleksförklaring till fantastiska Rikstermbanken, som alla borde använda ideligen och hela tiden.
Namninsamling, startad 29/10.

Uppdatering
Henrik Nilsson på TNC delar med sig av ord som man kan behöva definiera eftersom de kanske inte är synonymer:

skräp-smuts
staty-skulptur
vaniljsocker-vanillinsocker
maskin-apparat-verktyg-instrument
tråd-kabel-ledning-sladd
papper-kartong
kräm-salva-pasta
samarbeta-samverka-samordna-samråda
altan-terrass-balkong
grus-sand
skruv-bult
berg-bergart-jord
byggnad-byggnadsverk
dokument-handling
information-data
folie-film
gryta-kastrull-karott
föreskrift-författning-direktiv-lag
granskning-besiktning-kontroll
indikator-detektor
innovation-uppfinning

{ 103 kommentarer }

Är undertecknad en alltför petig språkpolis?

av Lotten Bergman den 6 oktober 2014

Språket (språken) utvecklas, stöps om, får ny kostym och en brokig samling nya ord. Och som jag älskar detta faktum!

KASJUNÖT! JOS! MEJL! KOLJE! LÖJTNANT! BYRÅ! HUTCH! 

Men ibland när det blir fel, blir jag svart i synen och vill slänga tallrikar omkring mig. Särskilt när jag förväntar mig mer. (Liksom. Fan vet ju vad jag förväntar mig och dessutom är det ju näppeligen mina förväntningar som ska styra världen.)

I regeringsförklaringen sa Stefan Löfven (som borde ha flugskit på e:et) häromdagen:

”Alla ska ha rätt och möjlighet att utöva kultur, oavsett deras bild av livet.”

Min pappa (dito språkpolis, sånt här går i arv serni) hörde statsministern säga det i direktsändning medan jag läste det här och båda vet vi ju att det inte är politikerna själva som skriver sina tal utan deras talskrivare. (Hade talskrivaren skrivit detta hade det kanske kunnat stå ”utan sina talskrivare”?)

Nu är frågan: är jag onödigt petig och ogin samt sur? Ska vi slopa skillnaden mellan sina och deras som vi kanske är på väg att slopa skillnaden mellan

  • före och innan (nääää)
  • de och dem (ja, för tusan hakar: skriv dom)
  • mig och jag (och alla andra upptänkliga pronomina i olika positioner, va)
  • kycklinglever och kyckling lever?
ungdommmmar

Fp 1.

Val-upptakt

Fp 2.

Fotnot
Vilket av mina sju versala, feta ord ovan ska enligt Brasses modell bort?

Uppdatering
Kommentatören LarsW gjorde mig uppmärksam på vad Språkrådet (som tyvärr har gömts bakom Institutet för språk och folkminnen) har skrivit om Löfvens fnuttkapning. Jag håller inte alls med, men så här står det:

Varför Löfven utan accent?

Man kan tycka att Löfvén med accent skulle ge tydligare vägledning till uttalet. Men är det så?

Statsministern efter valet 2014, Stefan Löfven, skriver sitt efternamn utan accent över e. Skapar inte det osäkerhet om huruvida betoningen i namnet ska ligga på ö eller e? Eftersom betoningen faktiskt ligger på e, borde han inte ha accent över e för att visa det?

Det kan man tycka, och visst hade accent gett mer otvetydig information om namnets uttal. Men att använda accent för att vägleda till rätt uttal och betoning är egentligen bara nödvändigt om människor annars skulle bli osäkra på hur namnet utläses. Det finns knappast någon sådan risk för osäkerhet om uttalet av Löfven.

På samma sätt klarar vi oss bra utan accent i baner och maner, och vi klarar oss till och med utan accent i betydligt vanligare ord som banan och fasan, trots att dessa har homografer i orden bana(n) och fasa(n) i bestämd form.

Man kan konstatera att många efternamn med betonat slut på -en normalt har accent (Lindén, Norén med flera). Det kunde därför finnas skäl även för bärare av efternamnet Löfven att ansluta sig till det mönstret. I praktiken tycks dock flertalet av de personer som bär namnet stava sig utan accent.

Hmmmm. Näe.

Uppdatering med gåtans lösning!
Man ska egentligen säga ”Stefan Löven” med samma obetonade e som i Edith Södergrans diktrader:

Det viskar ännu länge mellan granarna,
det suckar ännu länge uti löven,
ännu länge glida skuggor mellan de dystra stammarna.

Det är än en gång LarsW som har hittat en länk där statsministern reder ut uttalet och fnutteriet! (Vilket inte stämmer med vad han sade förut, men jaja.)

– När jag växte upp och det kom brev från myndigheter, så var det med en accent. Så jag har ju trott att det hette ”Lövén”. Sedan när jag träffade min biologiska mor och bror, så sade de att jag egentligen heter ”Löven”, berättar S-ledaren.

Gissa hur jag kommer att uttala hans namn i fortsättningen.

{ 152 kommentarer }

Teleskopord och ett jähättestort kattdjur!

augusti 7, 2014

Ett teleskop är ju ett sånthärnt (se bilden här alldeles till vänster) – något (t.ex. kikare) som kan fällas in i sig själv som änna daggmask. (Uppdatering! Protesterna haglar i båset: daggmaskar kan faktiskt inte fällas in i sig själva och ordet teleskop kommer ju från grekiskans teleskopos, ‘fjärrseende’, alltså en anordning som gör det möjligt […]

Read the full article →

Vi har investerat i en … vaddå?

april 11, 2014

Efter 14 års slitage var det idag dags att investera i en ny. Med hjälp av vår handy-man Uno, valdes en lämplig ut i en reakatalog och så schwipp, schwopp, pang, tving och skrionk så satt den nya på plats. Det är en sån här: ”Produkten kombinerar en formskön och ergonomisk design med en energieffektiv insida. […]

Read the full article →

Ett förvirrande språk med konstiga ord som inte heter som de ju borde

april 6, 2014

Häromdagen ryckte kommentatorsbåsets Hyttfogden till under läsningen av morgontidningen. I en bilaga som hette”Företagsbilen” stod det inte som det borde så här: Nej. Ett nytt ord var uppfunnet och hela artikelns innehåll byggde på det nya ordet: ”Skönhetstaxerad. Smaka på det ordet. Skönhet, som är så fint, och sedan ordet taxerad. Det finns få folkslag […]

Read the full article →

Bibeln, nubbevisor, fredagskonst och dito kreativitet

mars 27, 2014

Nu blire jobbigt. Ni kan helt enkelt inte sova/jobba/mysa utan måste hänga här och skriva. Vi har (som information till alla som håller sig från kommentatorsbåset eftersom orsaker och anledningar står i vägen) snöat in lite på bibelspråket. Översättningar och moderniteter och inkompetens och åsikter samt synpunkter och klåpare. Jag kan ytterst få bibelcitat och ber […]

Read the full article →

Förolämpningsnamn

mars 25, 2014

Skitstövel! Jävla Jock! Grobian där! Frimicklare! Laban! Laban kallas faktiskt ‘en lång drasut’ på tyska – av labberig som betyder ‘sladdrig’. (Usch ja: sladdriga, långa män är ju så svåra att hantera.) Grobian kan man kalla någon som är en ouppfostrad drulle  – och som dessutom inte har vett att begripa att det är bättre att […]

Read the full article →

Prestigelös? PRESTIGELÖS? Va?

mars 23, 2014

Jag får (inte tillräckligt) många språkfrågor via mejl. De flesta är intressanta och välskrivna och får mig att säga ”nämen” och ”jaså” samt ”vaffan?” – och jag vill gärna ha fler. Här kommer en av de senaste frågorna: ”Jag har en liten fråga till dig gällande ett ord som används ibland i rekryteringssammanhang och det […]

Read the full article →

Felsäg: älgskog, fälgkors, dagvild och insatsnyckel

februari 18, 2014

En av mina förtjusande radiokolleger går från dimma till klarhet – under bara de senaste veckorna har han förstått att han i alla år har gått omkring och sagt ”fel”. Fast bara ibland. Att jag sätter ordet fel inom citattecken här ovan är en eftergift till de språkpoliskänsliga som tror att jag här kommer med […]

Read the full article →

Läsförståelse och utrikespolitik i en enda röra

januari 17, 2014

Vi har inte längre morgontidning här i huset. Jag saknar tiden när vi hade fyra (DN, SvD och Eskilstuna-Kuriren samt Sydsvenskan eftersom jag skrev kåserier i den) och jag saknar tiden när jag trots fem barn mellan 0 och 10 år hann läsa tidningen mellan jobben. Så … hur hänger jag med i nyhetsflödet nuförtiden? Sanningen […]

Read the full article →