sjuk

Dagen försvann i en dimma

av Lotten Bergman den 26 juni 2015

Jag klev upp på morgonen, stånkade av smärta i en kollapsad hälkudde (synnerligen intressant åkomma, men den tar vi en annan dag), fann barnen och deras kusin Stina i köket och satte mig att äta frukost i ett par, tre timmar.

Man får det när man har korrläst färdigt och är nöjd med sig själv. Jättevitt bröd och jättesockrig marmelad åt jag också. Frukosten gled över i en förvirrad lunch, där husets invånare sprang ut och in, åt och borstade tänderna och letade cykellås och skor på ett väldigt charmigt sätt.

– Heter det gula bygellåset Karl XII?
– Nej, det svarta. Tar du den svartorangemålade cykeln?
– Nej, den gröna.
– Sticker till tandläkarn nu!
– Var är de gröna jogginskorna?
– Åker till optikern, tillbaka i eftermiddag!
– Får jag åka och panta dom här flaskorna?
– Var är de röda jogginskorna?
– Ja, men ta min cykel, din är hos optikern.
– ÄRE NÅN SOM VILL HA KAFFE? försökte kusin Stina i den allmänna röran.

Och då fick jag in nåt i vänster öga. Glimten, tummen, ett grand, nageln, bjälken och flisan var det inte, men ont gjorde det. Jag sköljde lite med vatten, fick höra att det var bättre med linsvätska, sköljde lite mer och lade mig ner på köksgolvet för att pysslas om av doktor Bergman, doktor Bergman och doktor Bergman – men blott en av dem läser till läkare (kusin Stina).

– Eh. Vi har inte läst ögon än, sa kusin Stina.
– Ajaj. Kolla där under vänstra ögat.
– Men Lotten, vi har inte läst ögon än …
– Har ni läst om knän och hälar, så kan vi kanske ta dem istället?

Föreslog jag och knep, rullade samt himlade med ögonen.

När man inte kan titta, blir man ju helt felfokuserad. Med blott ett öga har man inget djupseende och inget tålamod med knäppa äkta djefla män heller. Som kommer och ska vrida ögonlocket ur led!

eyelidinsideout

– Vänta, jag ska vända ögonlocket utåin, sa min make och husbonde.
– Va?
– Man tar två tändstickor så här och så bänder man ögonlocket ööööver så att det flärp…
– AAAAAJ! Du drar ju av mig de få ögonfransar jag har!
– Ssschhh.
– TÄNDSTICKOR I ÖGONLOCKET? SLÄPP!
– Ssscchhh, man bara gröp…
– JAG ÄR VÄL INTE MR BEAN HELLER!

mrbean_matches

Skrek jag och gick och lade mig att blunda och lyssna på de dumma sommarpratarna som inte förstår att de ska prata om sånt som intresserar mig. Sedan ringde jag till 1177, som sa att jag skulle köpa en salva. Sedan somnade jag, ilsken över tingens beskaffelse och den förmodade hjärntumören som hade krupit in i ögat. (Man har ju inte korrläst en bok om neurokirurgi utan att lära sig nåt, liksom.)

Nu, drygt tio timmar senare har jag enögt lyckats tillaga en lax, dricka spanjorens hemmagjorda sangria, spela sällskapsspel och borsta tänderna. Det vänstra ögat kan jag se med, men inte titta med så … nu funderar jag på morgondagens outfit.

lefteyeont_lotten

Det är nåt med män och deras vänsterögon.

{ 102 kommentarer }

HOST!

av Lotten Bergman den 18 april 2015

”Hosta uppstår genom retning av irritationsreceptorer i de centrala luftrören. Retningen medför via en reflex över hostcentrum en sammandragning av luftrören, inandning och stängning av stämbandsspringan, följt av kraftig, plötslig utandning. Luftflödet i luftvägarna kan uppnå orkanstyrka.”

(Källa: ne.se.)

cough

Modern version av ”duck and cover”.

När man som jag just nu är lite ämlig, snorig, hostig och trött, är det svårt att tänka sig att ens hoppa ens en decimeter för att nå till den lilla helikoptern som har hamnat ovanpå en bokhylla. Eller vispa grädde. Eller hämta tidningen i brevlådan. Eller kliva ur sängen. Tänk er då att jag idag var tvungen att vara i baskethallar mellan 09 och 14. Och att jag dessutom var tvungen att slutredigera översättningen av nudgingboken samtidigt. I baskethallen. Under matcherna.

– Vem är den hostande tanten med datorn, hon som sitter och surar i hörnet där borta?
– Jo mitt barn, det är den famösa Lotten Bergman.
– Men är det inte hon som brukar hoppa och skutta omkring och prata med alla och skratta jättemycket?
– Ja. Men nu är hon ju över femtio, så man får väl förstå. Tiden tar ut sin rätt.

Så hade replikerna förmodligen gått om mitt liv hade skrivits av en manusförfattare i svensk television.

– Oj vad hon hostar. Är det tbc?
– Ja, förmodligen. Hon ska visst läggas in på sanatorium.
– Det låter bra. Kreativiteten flödar på sanatorierna, har jag hört.

(Fortfarande svenskt tv-seriemanus.)

Så där satt jag förstås och led och redigerade i hörnet. Men hu, så svårt det är att tänka med snoran full i hjärna. Eller nåt. I texten som skulle redigeras stod det:

”När information används som nudge kopplas den ofta till någon form av återkoppling till – och påtryckningar från sociala normer – en strävan efter socialt godkännande.”

Hm. Jag tar bort tankstrecken. Sätter in parenteser. Ändrar några prepositioner. Tar bort några ord. Letar efter synonymer. Aaah.

”När information används som hosta kopplas den ofta underbasket på (och jordnötsmörsmacka från sociala termer) en puff efter socialt festande.”

Perfekt. Nu ska jag bara se till att inte hosta upp hela lungpaketet. Det gör man genom att tala förstånd med hjärnan som tror att den måste hosta fastän den istället hade kunnat plantera om blommor eller hoppa ifatt små helikoptrar.

Tydligen ska jag äta bikarbonat med honung eller slå ut hostreflexen med lite morfin som jag ju har i bakfickan. Sedan ska jag skära upp en gul lök, strössla över lite anis och fänkål och sedan lägga allt under sängen och sova med en kall, blöt handduk som är virad runt halsen.

hosta

– Håll för munnen!

Är det ett gott tecken att det nu har börjat rinna en liten snorbäck ur näsan? (Den som ändå hade underbett.)

{ 62 kommentarer }

Ahttjo, nys, host – prosit!

av Lotten Bergman den 7 februari 2015

Snor, snörvel och slem på er, grevar och baroner!

Det är förkylt. Det var då själva sjuttsicken. Förbaskat. Men det är väl bara att trampa vidare?

– Nej. Om man har ont i halsen ska man inte höja pulsen.
– Nej. Du måste vila för att kroppens anti…
– Håll dig varm och stilla och ät tio pepparkor…
– Är inte det när man mår illa?
– Tio pepparkakor?
– Whisky. Det är det enda som hjälper.
– Snickasnack. Michael Jordan gjorde 38 poäng när han var magsjuk 1997.
– Exakt. Vill man så kan man.
– Hjärtmuskelinflammation. Jag säger bara det. Hjärtmuskelinflammation.
– Justin Bieber kräktes på scen en gång. The show must go on.

Som när Björn Borg – mannen med is i magen – sträckte en magmuskel och med kylsprej lyckades spela ändå? Hm.

Jag minns så innerligt väl hur Björn Borg sprejade och sprejade på magen, men kan inte hitta bildbevis. Att googla Björn Borg + spray är hopplöst eftersom man bara får reklam för massa deodoranter. Kan någon av er hitta en bild eller filmsnutt på magsprejandet?

I brist på magbild, får ni istället en filmsnutt från 1977 där man diskuterar hur pass bra han är, den där unge Borg. Tennisoraklet Hellberg dyker upp efter ungefär 2,30 minuter.

Nu ska jag snyta mig lite.

{ 54 kommentarer }

Nu är vi sjuka båda två, bloggen och jag

av Lotten Bergman den 7 september 2014

Bloggen förlorade styrfart och utseende samt haltade i tre långa dagar. Det berodde på en uppdatering av WordPress till 4.0, som inte var kompatibel med Thesis nuvarande version. (Det där behöver ni inte förstå, men de som sitter i samma sits uppskattar informationen.) Det ni ser nu är en vänstertung version, en hybrid mellan den sjuka och den friska. Så får det helt enkelt se ut tills systemutvecklarna tar sig i kragen.

keep_calm_and_code_on_zip_hoody

Själv nös jag i tre timmar och började sedan hosta och snörvla som i en film om medeltiden. Nu ligger jag till sängs med en toapapperrulle, medikamenter, näsdroppssprej och datorn. Hostan låter som när man försöker starta en bil från 1973 och mina ögon rinner som Meryl Streeps. Husets spanjor (som nu talar svenska)  kommer in i min sjukstuga och talar om att jag inte alls är sjuk.

– När man kräks och har feber, då är man sjuk. Du är bara lite förkyld. I Spanien blir man faktiskt inte förkyld, bara sjuk.

Ska han säga, den där förbaskade 20-årige elitidrottsmannen. Han har ingen aning om hur sjuk man kan känna sig som  50-årig fembarnsmor! Fast … vänta … nu mår jag minsann lite bättre. Host, harkel och snyt. Feber har jag definitivt inte. Lite vänstertung känner jag mig allt, men det här ska nog gå över, ska ni se.

londonplaguepits

Om det förstås inte är the beginning of the end.

Medan jag ligger här och funderar på om jag ska åka och se en eller två basketmatcher med eller utan munskydd, tycker jag att ni ska kolla på den här informativa filmen från 1945.

Förbaskat. Jag äger ingen tygnäsduk.

{ 46 kommentarer }

Lårbenshalsen nästa?

mars 21, 2013

I förmiddags var jag hos min personliga sjukgymnast (släng er i väggen, alla ni som har PT), vilket är som det ska vara en gång i veckan sedan knäoperationen i januari. För jag är inte som andra patienter (sade hon stolt). Jag har skött mig och gjort mina övningar med bravur, motionscyklat mig svettig i […]

Läs hela alltet →

Lite sjukt är det här

juni 11, 2011

Jag som aldrig är sjuk, har feber sedan igår. Det är lika underligt som det varma vädret – på barnens skolavslutningar brukar jag ju vara frisk medan regnet och haglet öser ner. Nu är jag sjuk och ämlig och det är lika varmt ute som på min panna. Men jag lyckades få barnen att posera […]

Läs hela alltet →

Ett helt vanligt blogginlägg om ögat from hell

december 4, 2010

Hela dagen igår gick jag omkring och kisade som en liten skumögd mullvad på midsommarafton. Det ska fan bli gammal, tänkte jag och kände på den ömmande foten, klämde lite på knäna, gnuggade de värkande tinningarna och spärrade upp ögonen som en berusad gris. Men samtidigt kan man ju som gamling med hedern i behåll […]

Läs hela alltet →

Dessutom är fjärrkontrollen borta

januari 16, 2010

Men maken till sur tillvaro har jag då inte varit med om på länge. Precis allt är fel. För det första är jag förkyldast och sjukast i precis hela världen. Sedan i tisdags. Det är inte så att jag har gjort som vanligt och jobbat arslet av mig och föreläst med vikande stämma samt hållit […]

Läs hela alltet →

7k

januari 12, 2010

Jag ser att många i dagarna publicerar BBC:s klassikerboklista ”The Big Read” med statistik över vilka de har läst och inte. (Oj, kolla, det finns två listor som cirkulerar!) Men hur många av de här har ni läst då? Fem söker en skatt Fem på nya äventyrFem på rymmarstråtFem på smugglarjaktFem på tjuvjaktFem räddar en […]

Läs hela alltet →

UVI

oktober 26, 2009

Jag kan numera inte bara skryta med blåmärken och plötsliga fall i tunnelbanan. I lördags trillade jag ihop i en liten frossig hög och somnade med femton täcken bara för att vakna två timmar senare med 100 graders feber. Ingen hosta, men huvud- och träningsvärk lade sig på alla andra symptom som nålar på en […]

Läs hela alltet →