SJ

Hej SJ! Kan jag få hjälpa till?

av Lotten Bergman den 31 augusti 2014

Idag skulle jag bara åka tåg från Lund till Eskilstuna kl 09:23, med byte i Linköping vid tolvsnåret och det skulle gå så bra så. Det är inte vinter, det är bara en normal söndag – och även om det regnar i Skåne så kunde jag inte tänka mig att det skulle finnas några problem.

installda_tagfaaan

Well. Klockan sju i morse kom ett sms från SJ, som talade om att ersättningsbuss skulle ersätta tåget på sträckan Linköping–Eskilstuna. Det var ju vänligt av SJ att tala om det, men jag gav upp ett primalskrik och svor mig upp ur sängen.

Jag hatar ersättningsbussarna så intensivt man kan hata ett dött ting.

Det är trångt, det är irriterat, det är fullt av väskor, det är busschaufförer som inte kan svara på frågor och det är illamående och det är varmt och det är 700 stopp på vägen. Ersättningsbussarna är alltså inte något jag kan rekommendera.

Jag satte mig i ottan vid datorn och kollade om jag skulle kunna byta min ombokningsbara biljett till en senare avgång, men si det skulle i så fall ha kostat mig uppåt 1 500 kr. Det var bara att bita ihop, leta efter ett surt äpple och go with the flow.

Väl på tåget ville jag ha lite mer information:

– Biljetterna tack!
– Hej! Jag undrar hur det kommer sig att det är ersättningsbuss från Linköping.
– Va? Jaså? Är det? Det var ju intressant, det vet jag ingenting om.
– Skulle du kunna kolla om det finns någon möjlighet att byta till tåg mot Örebro eller om jag ska åka till Södertälje Syd och by…
– Nejnej, åk inte till Stockholm, de har jätteproblem med ombyggnationer och spåränd… Men okej, jag kollar!

Fast två och en halv timme senare hade jag fortfarande inte fått besked. Då sa det dingdong i högtalarna:

– Vi ankommer om ett par minuter till Linköping. För er som ska ta er vidare mot Eskilstuna, Västerås och Sala, står en ersättningsbuss och väntar på plats D2.

Ingen förklaring, ingen förvarning, grrrrrrrrrrr. Resenärer som inte hade fått plingeliplong i mobilen fick alltså två minuters förvarning trots att SJ hade bokat bussen redan klockan sju.

Kom ihåg detta nu när ni läser vidare: SJ visste redan i ottan att X antal passagerare (varav en, skulle det visa sig, var Måns Zelmerlöw) skulle behöva forslas på en buss vid lunchtid.

Vi klev av tåget, spanade efter tydliga skyltar med D2, såg inga, irrade runt både norrut och söderut, alla släpande runt på stort bagage eftersom man när man åker tåg faktiskt ofta har just det: stort och otympligt bagage.

ersattningsbuss_nanannanstans

Men ack. Kan ni tänka er. Bussen var för liten! Förmodligen hade den krympt för det kan ju faktiskt inte vara så att SJ när de beställer ersättningsbuss inte har koll på exakt antal människor som behöver få plats. (Datorer, ni vet.)

Det var upploppsstämning och ilskna tjut, det var irriterat, det var fullt av väskor … och busschauffören kunde förstås inte svara på några frågor över huvud taget. ”Jag kör bara bussen” tror jag är ett mantra som de av SJ har fått order att upprepa – istället för att ge busschaufförerna all nödvändig information som man väl kan leta fram på 5–6 timmar.

– Skandal!
– HUR FAN PLANERAR SJ?
– Hallåååå, vi får inte plats.
– Ja, jag kan faktiskt inte köra med folk stående i mittgången. Ni måste gå av.

Som den hjälte jag (sällan) är, reste jag på mig och erbjöd min plats till någon som hade mer bråttom eftersom jag just idag inte hade bråttom och behövde bättra på min karma. Och det var då jag såg Måns. Han satt längst fram i bussen och såg ytterst sammanbiten ut.

mnszelmerlw

Lite så här.

– Heeeeej, du är ju alldeles fantastiskt begåvad, och …

Tänkte jag säga. Men jag hann inte ens komma till Hejet eftersom stämningen blev hätsk och jag var tvungen att kliva av för att inte bli nedtrampad. Vi sex som blev avslängda samlade oss till rådslag.

– Is this common here in Sweden? sa en britt.
– Mitt hjärta … sa en kvinna från Katrineholm och sneglade på sin make.
– Mitt hjärta … sa en man från Katrineholm och sneglade på sin hustru.
– Nu missar jag alla mina anslutningar! sa en man från Falun.
– … … … sa en tystlåten man från Eslöv som ju inte var särskilt pratsam.
– KOM! Vi går till Resebutiken! sa jag och stegade iväg med packning och randig regnkappa.

Men det fanns ju ingen Resebutik. Den hade förstås stängt. Men vi kunde ju kontakta sj.se om vi var intresserade av att köpa biljetter, talade en fin skylt om.

valdigtstangt

Falumannen kom (efter att ha börjat på plats 13 i kön) fram till SJ och kunde snabbt boka om sina biljetter för att sedan slå sig ner med en öl. Britten och den tyste satte sig att dricka drinkar. (Ja, det finns alkohol men inte tåg eller service på stationen i Linköping.) Jag och det pensionerade paret med hjärtproblem satte oss att invänta mitt SJ-samtal. De köpte en kaffe till mig medan jag väntade och väntade – och äntligen kom fram. Jag förklarade problemet för en trevligt bekymrad kille, som sa ”vänta, jag måste kolla”.

Och försvann. Efter 13 minuter sa det bara pip-pip. Jag tittade på ”luren” som man gör i amerikanska filmer.

bild

Jag ringde upp igen, hamnade i lång kö igen och lyssnade till ”det är många som ringer till oss just nu, men vi tar emot ditt samtal så fort vi hinner men har du tänkt på att du kan beställa biljetter på sj.se och om du laddar ner SJ-appen underlä…” en miljard gånger. (Lätt överdrift.)

Killen som svarade andra gången sa att det bästa nog var att vi helt enkelt tog tåget som skulle gå två timmar senare. Och att vi inte behövde beställa nya biljetter – vilket bara tog ytterligare 19 minuter att få reda på. Men så bra!

Så tog vi oss till slut hem.

Kära SJ. Jag förstår att det eftersatta underhållet av spåren och i kontaktledningarna samt de satans koppartjuvarna orsakar avbrott i trafiken. Men jag har några förslag som skulle göra oss resenärer mindre gnälliga.

  • Informera om ersättningsbussar i ett så tidigt skede som möjligt så att vi listiga resenärer kan ändra resväg om vi har möjlighet.
  • Se till att skyltning till ersättningsbussarna är övertydlig och att hållplatsen inte ligger 500 meter bort eftersom tågresenärer kan ha stor packning (och hjärtbesvär).
  • Ha en speciell SJ-telefon på alla stationer – om det till äventyrs skulle finnas resenärer som de facto inte har telefon och som pga. SJ inte kan ta sig till sin destination fastän det är SJ som de har anlitat i just detta syfte.
  • Anställ fler till kundservice. Jag har aldrig varit med om ett könummer under tio.
  • Anlita mig, snälla, snälla rara! Jag kan göra underverk när det gäller information!

Nu ska vi se om jag lyckas få tillbaka pengarna också; SJ har talat om att jag inte ska sluta vänta på deras svar:Skärmavbild 2014-09-01 kl. 00.09.59

Uppdatering
Ah. Glömde! Jag fick ju väldigt klargörande Twitter-svar från SJ:

Skärmavbild 2014-09-01 kl. 00.05.03

 

 

Uppdatering igen:
SJ är mästare på att förklara varför det blir fel när det blir fel!

Skärmavbild 2014-09-02 kl. 12.42.45– Jahaaaaaa! SOA! Naturligtvis, nu förstår jag!

 

{ 57 kommentarer }

Jag och SJ

av Lotten Bergman den 12 december 2012

(Det kommer en ny julkalenderlucka senare i förmiddag.)

Igår var jag på galej tills jag skulle ta 22:55-tåget hemåt. På Centralen kom Rapport fram och ställde några frågor och jag pratade på ett tag, och hamnade sedan i alla morgonnyhetssändningar med det extremt kloka, välformulerade och ovanliga uttalandet ”Ja, jag kommer att fortsätta att vara beroende av tågen, men också av informationen”. (Mitt uttalande föregicks av en lång drapa om svårfunnen information, men de kan ju inte fylla hela sändningen av ett inslag med mig, vilt gestikulerande, spottande och fräsande.)

Men det är väl bra att SJ gör nåt. Om de inte kan köra tågen, är det enda vettiga beslutet att ställa in dem eftersom tåg som inte kan köras ju inte kan … köras. Om SJ ställer in varannan avgång och sedan kör med dubbelt så långa tåg lite mer sällan under en begränsad tid är ju även det okej. Uppdatering: Men så är inte fallet. Niklas förklarade  för mig i en kommentar att SJ ställer in tåg och kör sedan för att kompensera detta de andra avgångarna med extra korta tåg. Eller extra gamla tåg. Slut på uppdatering.

Men det är så vansinnigt svårt att få information! SJ-appen är ganska bra … när den funkar. Men ack så många gånger det inte står något om inställda eller försenade tåg. Min gångna helg såg ut så här:

  1. Lördag kl. 18:08 till Stockholm inställt (ingen förklaring, ingen notering i appen).
  2. Söndag kl. 10:07 till Stockholm inställt (ingen förklaring, ingen notering i appen).
  3. Söndag kl. 14:44 till Eskilstuna inställt (ingen förklaring, ingen notering i appen).

Just den där eftermiddagsturen i söndags ersattes med en buss som tog sig till Eskilstuna på tre timmar – en sträcka som med tåg tar en timme. Ja, jag är fortfarande arg.

Se här nu till vänster hur det såg ut fortfarande klockan 16:05 i appen: avgången 14:44 är heeeeelt normal.

Vi ger oss iväg till Stockholm (som alltså ligger en timme bort) med ibland tre timmars marginal, vi bokar in oss på hotell (som inte ens har bacon!) för att vara säkra på att inte komma för sent till morgonföreläsningarna och vi missar basketmatcher, julmiddagar, släktkalas och inkomster för att … för att … ja … varför?

Men om man ser lite positivt på det hela, så får man bloggvirke, prata med intressanta människor, uppleva okända stationers spårsopa mitt i natten och ibland även lära sig hur en Stentofon ser ut.

Vid Cityterminalens bussplats 15 finns ett eluttag som funkar!

Vid Cityterminalens bussplats 15 finns ett eluttag som funkar!

{ 17 kommentarer }

Hej SJ, jag ska bara tala om en sak …

av Lotten Bergman den 4 september 2012

… apropå denna nyhet idag:

Jaha och jaså, ni säger att ni ska sluta sälja biljetter på tågen för att

  • biljettförsäljningen ombord är krånglig
  • biljettförsäljningen ombord är tidskrävande
  • biljettförsäljningen ombord utgör blott 1 % av de sålda biljetterna.

Härmed meddelas: jag slutar härmed att köpa biljetter på perrongen. Det beror på att

  • biljettförsäljningen på perrongen är krånglig
  • biljettförsäljningen på perrongen är tidskrävande
  • biljettförsäljningen på perrongen till trots, så går inte tågen när de ska och kommer följaktligen inte heller fram när de ska, vilket för mig som resenär är vansinnigt krångligt och tidskrävande.
Slut på meddelandet.
Fotnot
Jag är jättesur på detta. Inte för att jag prompt vill köpa svindyra biljetter på tågen utan för att det är ett sådant vansinnigt dumt sätt att resonera.
 
GÖR BILJETTFÖRSÄLJNINGEN OMBORD SMIDIGARE DÅ!
Blärk.
Och när ni ändå håller på, kan ju perrongapparaterna få på moppo de också. Jävla skitsystem till dumma maskiner, det är vad ni har, SJ.
Uppdatering
Det är ju inte så att jag är helt obevandrad inom tekniska framsteg. Även jag vet att mobil.sj.se finns och att man där kan köpa biljetter som (i bästa fall) hamnar i mobilen. Men vad gör man om detta sker? (Idag kl. 10:19.)
Timeout måste man faktiskt begära i förväg och dessutom måste domarn godkänna den.

{ 109 kommentarer }

Sjukt hos SJ – ännu en gång

av Lotten Bergman den 15 november 2011

Idag skulle jag föreläsa inför en farlig massa människor i Stockholm klockan halv ett. Det tar en timme till Stockholm med tåg, varför tiotåget är lagom att ta för då har man tid med tågmöten, trasiga dörrar, sliriga bromsar, lövhalka, solkurvor och annat som SJ:s tåg ju råkar ut för ideligen och hela tiden.

Precis när jag och alla andra passagerare hade satt oss ner, tagit fram datorerna, placerat jackan som skydd för det alltför varma eller alltför kalla fläktsystemet vid fönstret, knastrade det till i högtalaren.

– Tåget är tyvärr inställt eftersom lokföraren har blivit sjuk. Bussar är beställda.

Stillastående tåg.

Stillastående tåg.

Jag räknade snabbt: först väntan, sedan två timmars bussresa aaaaaaaaah, nej. Det kommer att gå åt pepparn. Och ungefär som när jag som sexåring ropade MAMMA! så fort Broder Jakob lekte bil med mina dockor, gick jag med bestämda steg in i biljettförsäljningslokalen trots att jag visste att de där mammorna där inne bara kommer att säga ”ni får lösa konflikten på egen hand – strunta i dockan”.

– Bussen kommer. Men vi vet inte när. Nej, vi vet inte när. Men den kommer. Ja, bussen är beställd. De kommer snart. Nej, vi vet inte när. Jag vet bara att den kommer. Nej, jag vet inte när.

(Det var alltså inte bara jag som ställde Frågan.)

– Jag kör bil till Stockholm! Någon som vill åka med? sa en tjej plötsligt och vinkade till mig att hänga på.

Stillastående tåg.

Stillastående tåg.

Vips, var vi framme i Stockholm och vips, var vi två såta vänner. Vi skrattade och babblade och hade så vansinnigt kul att jag, när jag ramlade ur bilen utanför WTC vid Centralen, kände att jag egentligen vill följa med henne istället för att jobba.

Trots att jag ju har fått en ny kompis (tack!), måste jag upprepa min önskan till SJ: uppfinn jourhavande lokförare. Det här systemet funkar tyvärr ungefär som kläder utan sömmar, som böcker utan bokstäver … och som föreläsningslokaler utan föreläsare.

Stillastående tåg.

Stillastående tåg.

{ 27 kommentarer }

Tågbiljetter utan resa

april 18, 2011

Sextonåringen skulle ha åkt på en nöjestripp till Göteborg på onsdag. Men på grund av komplicerade och oförutsedda samt osannolikt sorgliga anledningar kan hon inte åka. Det handlar bara om knappt 400 kronor, vilket hon kan leva med. Men för mig är det irriterande att vi sitter på tågbiljetter som vi inte kan använda och […]

Läs hela alltet →

På spaning efter det plommonstop som flytt

april 30, 2010

Rubriken här har Översättarhelena hittat på — men det måste lyftas upp ur kommentatorsbåsets mörker nu när plommonstopet ju är så borta, så borta. Först måste jag klargöra för nytillkomna tittare: jag har i min ägo min morfars plommonstop från förra sekelskiftet. Plommonstopet är numera sprucket, slitet och faktiskt om jag ska vara ärlig … […]

Läs hela alltet →

Om tåg och kalsonger (inte vulkanmoln)

april 16, 2010

Jag tror att just fredagar är bra dagar att skriva långa inlägg om allt och ingenting. Först åkte jag med ett av dessa tåg som enligt SJ är olönsamma. Det är bara det att det alltid är proppfullt. Förutom då i första klass, som tar upp säkert 40 % av tåget. (Tips: när tåget är […]

Läs hela alltet →

Jag gillar verkligen snövintern 2010 (uppdat.)

februari 23, 2010

Jag funderar på om det finns en enda människa i Sverige som inte är påverkad av vädret och inställda kommunikationer. Och besvarar denna retoriska fråga till mig själv med ett rungande ja eftersom man är rätt van vid väder i norra Sverige. Väder söderut göre sig icke besvär om det inte kommer i lagoma mängder. […]

Läs hela alltet →

Intervju med SJ:s twittrare (uppdat.)

februari 16, 2010

Ursäkta allt prat om sociala medier i den här bloggen som ju ska handla mest om mögel och stukade kroppsdelar samt illasinnade legobitar. Men jag måste, för försörjningens skull, allmänbilda mig (och i förlängningen även andra) i ämnet. (För er som lider av twitteraversion eller bara allmänt ointresse: grundkursen som räcker till kafferastsprat kommer nästa […]

Läs hela alltet →

Glöm ingenting på tåget! (uppdat.)

februari 1, 2010

Jo, så säger de ofta i högtalarna vid stationsuppehållen. Dumt av mig då att i onsdags inte lyda och faktiskt glömma kvar en hel rullväska som dessutom var full med de böcker som jag släpar med mig på föreläsningarna, bl.a.: Svenska skrivregler SAOL 7 st Skriv för webben Grallimatik Språkläran Bevingade ord Att skriva i […]

Läs hela alltet →