ord

Häromdagen ryckte kommentatorsbåsets Hyttfogden till under läsningen av morgontidningen. I en bilaga som hette”Företagsbilen” stod det inte som det borde så här:

Nej. Ett nytt ord var uppfunnet och hela artikelns innehåll byggde på det nya ordet:

”Skönhetstaxerad. Smaka på det ordet. Skönhet, som är så fint, och sedan ordet taxerad. Det finns få folkslag som är så glada i att sänka sin taxering som vi svenskar.”

Men varför stanna där? Vi kan väl hitta på fler ord? Se på några av orden från Högskoleprovet häromdagen – om Uppdragsmedia får bestämma kan det se ut så här:

  • Blaten har nu fått konkurrens av oblaten, som fungerar likadant fast tvärt om.
  • Infria, påfria, avfria och isfria – frihet åt alla!
  • Algebra kommer förstås att ta över algeuselt nu när skolan ska ta sig i kratern.
  • Rektorn förorättade avslutningsceremonin.
  • Lågorna slukade huset som en löpeld.

Eller …?

{ 66 kommentarer }

Felsäg: älgskog, fälgkors, dagvild och insatsnyckel

av Lotten Bergman den 18 februari 2014

Grodskog?

Grodskog?

En av mina förtjusande radiokolleger går från dimma till klarhet – under bara de senaste veckorna har han förstått att han i alla år har gått omkring och sagt ”fel”. Fast bara ibland.

Att jag sätter ordet fel inom citattecken här ovan är en eftergift till de språkpoliskänsliga som

  • tror att jag här kommer med pekpinnar och elakheter
  • anser att man får säga och skriva som man vill
  • är övertygade att alla ändå ju fattar vad man menar.

Strunta nu i om det är fel eller rätt och se så intressant hjärnan är som försöker finna logik i de ologiska uttrycken. Många felhörningar som har blivit felsägningar har ju för tusen hackor utvecklats till etablerade ord och uttryck! (Exempel: ”ont krut förgås inte så lätt”, som egentligen betyder ”ogräs är svårt att bli av med”. Eller ordagrant unkraut vergeht nicht, ’ogräs dör ej’.)

Men älgskog – finns inte det som ord? Jodå, men inte med kopulering inbakat. Eller vänta, vad står det egentligen i Hemsöborna (1914)?

Då pastor Norström kom hem till sin gumma, hade hon tänt ljus och satt
orolig och väntade inne i kammaren.

– Nå, vad har du fått nu? frågade hon, utan att söka dölja sin nyfikenhet.
– Ja, om jag det kunde säga allt, svarade pastorn, som i minnet såg alla bordets läckerheter. Jo, det var njurkalvstek och sparris, och…
– Att du har smort kråset, det förstår jag nog, medan jag suttit hemma …
– Du! Ja, är du pastor du, och har älgskog, du? Kanske du, som inte jagat, skulle ha varit med på jaktmiddan, va?
– Nej, naturligtvis inte! Det är naturligt!
– Ja, det är naturligt, att den som inte har pastorat och älgstånd inte skall vara med på älgmiddag. Förstår du det, Carolina. Men nu ska vi se på vad jag har i fickan här för något!

Mhm. Strindberg, Strindberg, Strindberg.

insektsnycklar

När jag var liten sa jag spolalätt och sugarätt istället för toalett och cigarrett, men någonstans på vägen blev jag kanske rättad eller lärde mig att artikulera för att jag läste orden. Men är det så himla noga?

Jo. Ja. Jaaa.

Tänk på alla som inte har svenska som modersmål och som försöker lära sig inte bara våra knäppa prepositioner och en stol men ett bord utan även ord som svenskarna envisas med att säga på olika sätt fastän de har samma dialekt. Vi är ju snart lika krångliga som yviga fransmän och sluddrande danskar!

Här kommer nu några exempel — jag fyller på listan om det dyker upp andra i kommentatorsbåset nu när det är dimma i OS och vi kan fokusera på andra ting.

älgskog – älskog (älska & håg som i lust)
fällkors – fälgkors (även de hopfällbara)
badsäng – bassäng
kokt stryk – ett kok stryk
handburgare – hamburgare (som i Hamburg, inte ham)
spolalätt – toalett
sugarätt – cigarrett
dagvild – dagvill (som i vilse)
farlig korv – falukorv (som i Falun)
insektsnyckel, insatsnyckel – insexnyckel (som i sex kanter)

Fel — men vansinnigt roligt! Om man vill läsa mer i ämnet, kallas ett sådant här ordfel oftast för folketymologi.

I NE exemplifieras med franskans feuilleton, som betyder ”litet blad”, vilket vi i Sverige struntade i och helt enkelt kallade ”följetong” eftersom det är något som följer på något annat. Även om det inte är en tång som kommer i släptåg.

Men visst ser det ut som en insekt?

Men visst ser det ut som en insekt?

Lite släkt med folketymologier är hyperkorrektioner (sådant som kan verka korrekt men är fel), där man kan sortera in allt som vi uttalar fel för att vi … eh, vill. Entrecôte ska uttalas med ett ekivokt T på slutet [angtrekååt] och bordslampa ska skrivas med S oavsett vilka associationer detta må skapa. Kanske hör även överanvändandet av ”dem” hit – jag har förstått att många tror att ”dom är talspråk för det som ska stavas dem”.

Fotnot:
Jadå. Jag vet att det inte heter ”tusen hackor”.

Uppdatering efter bidrag i kommentatorsbåset:
Anticristus – en akvariefisk som heter Ancistrus
nötter – not i plural
musikiker – istället för musiker
insättsnyckel – ännu en variant på insexnyckel
sextant – med synnerligen felaktig betydelse
stilleben – helt fel betoning (som jag och mitt dekolletage)
paraflug – paraply
föööreviga – fel betoning på föreeeeviga
Anna-Lisa– analyser
tung-grott – tungrott

Och så lite poesi från Niklas:
När oktanten kommer hem spänner hon loss spännernas spännen och avokar oket innan hon spelar en trudelutt på sin okarina.

Uppdatering igen för nu har vi snöat in på sådant som baaaarnen hittar på eller sånt som man som vuxen inte kan sluta säga fel på:
falmskärm
dektektiv
tisppukong
Rövluvan
Stanniol (Statoil)
X2-tuffetåg (X2000-tåg)
sgabetti
biddelitek, böjletek och bubbletek
vätemjöl
inmorfation
garberob, gabberob
pennrässare
tondörstämma
Honk (hockeymålvakt)

(Det finns mer i båset.)

{ 127 kommentarer }

Be-toningar och torr tvätt

februari 7, 2014

Jag tänkte samla ihop ord som betonas konstigt eller annorlunda eller på ett sätt som man inte förväntar sig eftersom jag tycker mig märka att betoningen är den nya särskrivningen. Om man lyssnar på radions nyhetssändningar låter det ofta så här numera: – Det är STOR brist på LÄRARvikarier i KRINGELBODAS SKOLOR. På TRULLSKOLAN fick […]

Read the full article →

Nyorden 2013

december 28, 2013

Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som brukar skapa ganska mycket uppmärksamhet eftersom någon blir arg, irriterad, upprörd eller på stämningshumör (hej Google: ogooglingsbar). Nyorden i svenskan är lite extra roliga om man jämför med andra språk (tycker jag dårå utan att för den skull kränka andra språk som kan vara […]

Read the full article →

– Haru käkat karbonpapper, eller?

september 11, 2013

Imorrn ska jag som vanligt prata om ordspråk, talesätt och etymologier i radion. Det är inte så att materialet börjar sina, men jag försöker variera mig lite. Jag letar än här, än där. Så hamnade jag i ett forum där man diskuterar uttryck och försöker härleda dem. En fråga löd: – När min pappa tycker […]

Read the full article →

Gräsänka och gräsänkling?

maj 30, 2013

Igår utredde jag för ett radioprat varifrån ordet ”gräsänka” kommer. Inte för att ordet används särskilt ofta, utan för att det ju är ett underligt ord. Gräs? Änka? I vilken betydelse? Och så trallade jag tillsammans med Povel Ramel ”Jag ska köpa nya fiskar, för dom gamla har tatt slut”. The Gräsänkling Blues börjar efter […]

Read the full article →

Frisyr som jag inte har haft

maj 23, 2013

Jag har hört talas om hur man på 1960-talet ploppade in franskbrödbullar i hårknuten för att få den att se större ut. Och hur de som inte skötte sina frallor kunde ses med småmulor på axlarna. Men jag har liksom inte upplevt det eller ens begripit hur det funkar. Förrän häromdagen på en tågperrong, när […]

Read the full article →

Modeord – men inte A-linje, jumper och getingmidja

februari 27, 2013

Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Imp… Om man säger  implementering flera gånger i rad, tappar ordet faktiskt även den lilla skärva av betydelse som det hade nyss. Implementering. Pleminterering. Mentipletering. Plutiomentering! Det är ett ovanligt seglivat modeord, implementering. Jag har länge försökt ta död på det som en irriterande fluga, vilket i sammanhanget är synnerligen […]

Read the full article →

Härtill är jag nödd och tvungen …?

mars 7, 2012

Tydligen är alla etymologers favoritord ”brasklapp”. Och då handlar det inte om Thorsten Flincks eventuella skamgrepp, utan om sånt där från förr i tiden. Så här vareva. Det var en gång en biskop i Linköping. Han hette Hans Brask (1464–1538) och var en rättskaffens man. (Att just jag kommer ihåg vem han var, kan ha […]

Read the full article →

När jag nästan satt i Svenska Akademien

april 15, 2011

Igår stod jag här och funderade: Jag tänkte att jag, som alltid snubblar och faller och tappar balansen när jag tänker med öppen mun och stirrande ögon, kanske kunde råka falla med rumpan ner mot sittdynan där. Och provsitta. Bara lite? Sedan drogs jag som av en bokstavsmagnet mot ständige sekreterarens plats. Kanske kunde jag […]

Read the full article →