ord

Selfäjarna

av Lotten Bergman den 29 maj 2015

Jag har ett litet hål i min allmänbildning. I detta hål saknas all information om Povel Ramels ”Selfäjarna”. Det handlar om 6 minuter och 20 sekunder som (sägs det) är hur roliga som helst. Redan för snart ett år sedan blev jag varse detta hål, men inte förrän nu tar jag tag i saken.

povelframsida


Den här LP:n kunde ju ha varit snyggare.

povelbaksida

Aha, den designades 1979.

Och här står jag moloken och utan tillgång till Povel Ramels samlade verk! Fast … jag har ju själva ljudet – tack Magnus A.!

I tur och ordning nu. ”Selfäjarna” är ett spår på LP-skivan Ragabangzingbom, där Povel Ramel, Nisse Blücker och Casper Hjukström har skapat språkliga mästerverk genom att bara blanda bokstävlarna lite rörligare än vanligt. (Men från början var det bara ett radioprogram som sändes den 24 januari 1951 kl. 21:25–22:00 och som sparades ”på lackskiva och överfördes till magnetband”.)

Här är vad jag har lyckats skrapa fram, och det måste jag nog säga: det är ännu roligare i skrift eftersom det mesta är svårt att tyda på ljudspåret.

  • sårklappa med framlikadeller (klarsoppa med lammfrikadeller)
  • pattsoppa med könkakor (köttsoppa med pannkakor)
  • patronklimmon
  • nykräkta koftor med dicke myll
  • tokladskjorta med gräspad vidde
  • fansaksgröt
  • barberad flamcembert
  • När man sitter med avecen lägger man på Månsongsschaneten av Hedwig van Båtluven.
  • Gillar man inte klassiskt kan man ta Bruvestaforsens as med Kallarbo Julle.

Så här presenterades programmet i Röster i Radio 1951:

Föreningen För Flugighetens Främjande presenterar Ragabangzingbom.
En kusimalisk stödiorarning kroven och skimponerad av Remel Pavol.
Vedmerkande: Brotta Birg, Sasanna Rumel, Birbro Rallhemsdotter-Vrak, Ravel Pomel, Ljurtin Mang, Fellar Gunnenius, Wid Bengtner fledmera samt Killan ”Jong” Ahansson och hans ratmiska ryvarbönd.
För rigén svarar Reland Oiworth.

Och tjolahopp, vad man omedelbart måste associera till Robban Broberg:

Såja. Hålet är halvfullt och fnissen käckt på svaj.

{ 53 kommentarer }

The Nudge Theory är svåröversatt

av Lotten Bergman den 15 mars 2015

Sedan två veckor håller jag på att översätta en bok som handlar om nudging, som inte har något bra namn på svenska än. Anglofilerna som bestämde att det skulle heta nudging borde ha tänkt på oss svenskar och kallat det pointing eller pushing så att jag lätt hade kunnat övertala författarna att det borde heta ”petning” … nej, fasen, det låter som petting. Puschning … nej, det låter som en berusad pussning. Ah. De skulle ha kallat det prodding!

– Till den här kampanjen föreslår vi en stillsam pråddning.

Nåväl. Nu kommer jag att kalla det växelvis nudging, puffande och knuffande och så får ni känna efter vilket som är bäst.

Nej, Monty Pythons är helt fel sorts nudging.

Olika sorters puffar som vi stöter på i olika valsituationer kan vara

  1. miljömärkning på äggkartong
  2. informativ skylt om tandborstningens fördelar
  3. i förväg ikryssat valalternativ på en sajt
  4. målade fotsteg på marken – som leder dig till en papperskorg
  5. mindre tallrikar på frukostbuffé.

Det hela går alltså ut på att lura oss människor (att puffa oss i ”rätt” riktning) och få oss att göra ett val som vi kanske inte hade tänkt göra alldeles nyss – men utan att för den skull tvinga oss. Bara puffa lite. Vi kan fortfarande välja att

  1. köpa ägg som fjäderlösa burhöns har klämt ut på löpande band
  2. inte tro på tandtroll och skratta åt tandtrådens påstått magiska kraft
  3. totalvägra alla i förhand gjorda val och konsekvent välja nåt annat – om inte på grund av övertygelse så i protest
  4. ignorera fotstegen och ta med ciggen till soptunnan hemma
  5. be om en pizzatallrik eller hämta påfyllning av bacon 317 gånger.
puffar

Fel sorts puffar.

Teorin lyder ungefär ”eftersom det bor en snål latmask i nästan alla och vi gör det som är billigast och enklast för oss, behöver vi hjälp på traven, så lyssna nu på oss”. Om man ska få familjen Bergman att köpa 13 liter ekologisk mjölk i veckan istället för den sort som just nu är billigast, måste vi knuffas till ekologiska hyllan på något sätt.

mjolk_pris

Nej, den här informationen knuffar mig ingenvart. Utom till affären med tidsmaskiner, kanske.

Nudgarna är alltså beskrivande – inte befallande. Förbud sägs göra oss alla till obstinata treåringar som vill göra tvärtom, medan information får oss att tänka efter och fatta ”rätt” beslut.

Förhoppningsvis.

godisforbidden

frukt_godis

Godisförbud eller frukt som tydligen är godis?

Men funkar det och är detta det nya svarta inom övertalningsbranschen? Nej, säger jättemånga negativa forskare (som dock är bra mycket färre än alla som har forskat fram ett helt annat och mer positivt resultat) och en av dem heter Robert Sugden. Han kritiserar nudge-branschen för att man hela tiden antar att de som designar valalternativen och informationen vill allas väl och att de är allvetande och osjälviska varelser som bara tänker på välbefinnandet hos dem de puffar. Jo tjenare.

Samtidigt så är hans namn Sugden. Som är ett anagram av nudges.

fiamedknuff

Helt fel knuff, den där Fia med.

Jag vet i alla fall vad som funkar. HUMOR! Kolla här två informativa skyltar som faktiskt förbjuder stöld och djurmatning. (Forskarna kan kanske kalla den här sortens roliga puffknuffnudgar för fungies?)

ballarbollar

Nej, den funkar inte att översätta.

please be safe

Funkar! Anamma! Ta idén!

Poke på er!

{ 101 kommentarer }

Ålderdomsskröplighet …?

av Lotten Bergman den 19 februari 2015

Nehej, nu ska ni inte alls få en redogörelse för mina tre blånaglar, knävlarna, den trassliga axeln eller det förvirrade minnet! (Fast nu fick ni visst det ändå.)

Det är nämligen så att jag har ramlat över information om vad som händer i SAOL:s nya (den 14:e) upplaga som kommer om ungefär två månader.

(Läsekretsen reser sig upp från sin krumma position, slänger hatten och datorn i vädret och utbrister i ett tjoho och som på en given signal applåderar alla långsamt och sedan unisont, precis som i amerikanska filmer.)

Varför? Jo för alla är ni så nyfikna på vad som händer! Här kommer första scoopet! Några ord som åker ut  är:

  • alltbehärskande
  • alu-jobb
  • amalekit
  • bandstation
  • bastionssystem
  • bejakning
  • dispaschkostnad
  • inmalningstvång
  • lagutskott
  • muskötkula
  • planminister
  • själsart
  • tingsfrid

Och kan ni tänka er – även ålderdomsskröplighet försvinner ur listan!

Om ändå själva skröpligheten också kunde försvinna. Till upplaga 12 försvann förbrytarfysionomi, vilket måste vara ett av de allra bästa orden någonsin. Om själva fysionomin 1998 inte längre var så utpräglad att den kunde påtalas, eller om det kanske inte är sådant som man ska kalla vid ord, kan man ju diskutera. Till upplaga 13 ströks boudoirstämning, vilket kanske kan sägas vara forna tiders fredagsmys?

tjuvar

Typiskt exempel på förbrytarfysionomi.

Till upplaga 13 (alltså den som kom 2006) raderades 5 000 ord och 10 000 nya stoppades in. De raderade är förstås inte förbjudna att användas. Till den här upplagan kommer 9 000 att ”utmönstras” (tas bort) medan 13 000 stoppas in. Kanske några av de här?

  • app
  • barista
  • burkini
  • chicklit
  • flyttstajla
  • snosa
  • stalka
  • wiki
  • bloggosfär
  • budgetstup
  • e-cigarett
  • förstelärare
  • förtidsrösta
  • kollektomat
  • landsbygdsminister
  • myrsteg
  • regnbågsfamilj
  • rutavdrag
  • selfie
  • skajpa
  • solsäker
  • twittra
  • vobba
  • överklassafari
  • hen

Flera av dessa vet jag med säkerhet kommer med. Vissa chansar jag på. (Klicka på pdf-länken till höger på den här sidan om ni vill kolla in fler tänkbara nyinstoppningsord.)

Tror ni (liksom jag) att de tre alternativen av det engelska ”e-mail” kommer att reduceras till två?

  • e-brev
  • e-post
  • mejl

Några lite obehagliga ord får stå kvar, men med tillägget ”starkt nedsättande”. De var säkerligen nedsättande även förut, men nu finns det bevis på att så är fallet.

  • hagga
  • oäkting
  • svartskalle

alderdomsskroplighet

Ååååh, vad detta är roligt!

Nu, för säkerhets skull och eftersom jag vet att det ju är förvirrande för många, ska jag länka till mina husgudar:

SAOL – Svenska Akademiens ordlista som kommer ut med ojämna mellanrum sedan 1874

SAOB – Svenska Akademiens ordbok, som sedan 1893 utkommer i begränsade bokstavsintervall och som just nu är på bokstaven V

SO – Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, som inte finns digitaliserad. annat än som en av de sökningsbara verken i Litteraturbanken 

svenska_fotbollforbundet_ordbok

En av de fantastiskt trevliga faktarutorna i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

Annan information i ämnet
7 000 ord ska bort ur SAOL (försök att ignorera de irriterande punkterna i sifferuppgifterna)

SAOL och tidens flykt

Alla_upplagor_saol

Denna bild sägs föreställa alla hittills utkomna upplagor av SAOL – men den som i så fall är från 1986 (tredje från höger) förbryllar stort. Så ser min inte ut!

{ 43 kommentarer }

Ordlära och matematik

av Lotten Bergman den 15 juli 2014

Jag går ju omkring i min lilla bubbla av lycka och tror att jag frälser världen på alla de sätt – särskilt de fem barnen, som ju förstås har fått den bästa av barndomar och en allmänbildning som spretar såpass att den kan förvirra vem som helst.

Idag ska jag berätta om Fjortonåringen, vår lilla (1,77 m) konstnär som sitter och ritar mest hela dagarna. Hon är en mästare på att prokrastinera och kan sitta i morgonrock och fantisera om Pokémon fastän hon vet att det är superviktigt att hon om sju minuter ska kliva på bussen. I skolan är hon klädd i så färgglada kläder som möjligt och omaka skor. I våras sa hon lite förstrött en dag att hon var uttagen till skollaget i matte-SM (för niondeklassare!) och att finalen skulle gå i Malmö om ett par dagar. Eller en vecka. Eller kanske två.

Efter tävlingen ringde hon hem och berättade att det hade gått ganska bra för tremannalaget.

– Ja, faktiskt bättre än vi trodde, för vi vann.

moasmatte

Vi häpnade och hurrade och kan inte sluta prata om bedriften. Och detta är enda bildbeviset.

Igår var vi ute och handlade med min kusin Ann, och inne på Akademibokhandeln sa Fjortonåringen:

– Vad är en pseudonym?

Inne på Hemtex sa hon:

– Vad är en tablett? Vad är en löpare?

Inne på Cervera sa hon:

– Vad är en melitta?

Men vad gör väl det när hon utan problem kan lösa sådana här uppgifter?

Skärmavbild 2014-07-15 kl. 10.44.51

 

{ 83 kommentarer }

”Hon är lite inom parentes”

april 22, 2014

Det som sägs i rubriken lärde jag mig 1989, när jag läste en doktorsavhandling från pärm till pärm – vilket var första och hittills sista gången jag gjorde det. Jag har inte alls något emot att läsa doktorsavhandlingar, men numera faller de så sällan i mitt knä och disputationer har jag inte uppskattat sedan jag […]

Läs hela alltet →

Ett förvirrande språk med konstiga ord som inte heter som de ju borde

april 6, 2014

Häromdagen ryckte kommentatorsbåsets Hyttfogden till under läsningen av morgontidningen. I en bilaga som hette”Företagsbilen” stod det inte som det borde så här: Nej. Ett nytt ord var uppfunnet och hela artikelns innehåll byggde på det nya ordet: ”Skönhetstaxerad. Smaka på det ordet. Skönhet, som är så fint, och sedan ordet taxerad. Det finns få folkslag […]

Läs hela alltet →

Felsäg: älgskog, fälgkors, dagvild och insatsnyckel

februari 18, 2014

En av mina förtjusande radiokolleger går från dimma till klarhet – under bara de senaste veckorna har han förstått att han i alla år har gått omkring och sagt ”fel”. Fast bara ibland. Att jag sätter ordet fel inom citattecken här ovan är en eftergift till de språkpoliskänsliga som tror att jag här kommer med […]

Läs hela alltet →

Be-toningar och torr tvätt

februari 7, 2014

Jag tänkte samla ihop ord som betonas konstigt eller annorlunda eller på ett sätt som man inte förväntar sig eftersom jag tycker mig märka att betoningen är den nya särskrivningen. Om man lyssnar på radions nyhetssändningar låter det ofta så här numera: – Det är STOR brist på LÄRARvikarier i KRINGELBODAS SKOLOR. På TRULLSKOLAN fick […]

Läs hela alltet →

Nyorden 2013

december 28, 2013

Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som brukar skapa ganska mycket uppmärksamhet eftersom någon blir arg, irriterad, upprörd eller på stämningshumör (hej Google: ogooglingsbar). Nyorden i svenskan är lite extra roliga om man jämför med andra språk (tycker jag dårå utan att för den skull kränka andra språk som kan vara […]

Läs hela alltet →

– Haru käkat karbonpapper, eller?

september 11, 2013

Imorrn ska jag som vanligt prata om ordspråk, talesätt och etymologier i radion. Det är inte så att materialet börjar sina, men jag försöker variera mig lite. Jag letar än här, än där. Så hamnade jag i ett forum där man diskuterar uttryck och försöker härleda dem. En fråga löd: – När min pappa tycker […]

Läs hela alltet →