ord

Ordlära och matematik

av Lotten Bergman den 15 juli 2014

Jag går ju omkring i min lilla bubbla av lycka och tror att jag frälser världen på alla de sätt – särskilt de fem barnen, som ju förstås har fått den bästa av barndomar och en allmänbildning som spretar såpass att den kan förvirra vem som helst.

Idag ska jag berätta om Fjortonåringen, vår lilla (1,77 m) konstnär som sitter och ritar mest hela dagarna. Hon är en mästare på att prokrastinera och kan sitta i morgonrock och fantisera om Pokémon fastän hon vet att det är superviktigt att hon om sju minuter ska kliva på bussen. I skolan är hon klädd i så färgglada kläder som möjligt och omaka skor. I våras sa hon lite förstrött en dag att hon var uttagen till skollaget i matte-SM (för niondeklassare!) och att finalen skulle gå i Malmö om ett par dagar. Eller en vecka. Eller kanske två.

Efter tävlingen ringde hon hem och berättade att det hade gått ganska bra för tremannalaget.

– Ja, faktiskt bättre än vi trodde, för vi vann.

moasmatte

Vi häpnade och hurrade och kan inte sluta prata om bedriften. Och detta är enda bildbeviset.

Igår var vi ute och handlade med min kusin Ann, och inne på Akademibokhandeln sa Fjortonåringen:

– Vad är en pseudonym?

Inne på Hemtex sa hon:

– Vad är en tablett? Vad är en löpare?

Inne på Cervera sa hon:

– Vad är en melitta?

Men vad gör väl det när hon utan problem kan lösa sådana här uppgifter?

Skärmavbild 2014-07-15 kl. 10.44.51

 

{ 82 kommentarer }

”Hon är lite inom parentes”

av Lotten Bergman den 22 april 2014

Det som sägs i rubriken lärde jag mig 1989, när jag läste en doktorsavhandling från pärm till pärm – vilket var första och hittills sista gången jag gjorde det. Jag har inte alls något emot att läsa doktorsavhandlingar, men numera faller de så sällan i mitt knä och disputationer har jag inte uppskattat sedan jag var kransflicka åt pappa 1971. (Bildbevis finns, jag vet bara inte var. Ska leta.)

Skärmavbild 2014-04-23 kl. 07.52.57

Just uttrycket ”hon är lite inom parentes” är idag det absolut enda jag minns av min läsning av Gunilla Byrmans ”Graviditetsuttryck i svenskan”, men ujujuj vad jag har kunnat dra fram det uttrycket många gånger (i alla fall fem) i mitt liv.

demi_lite_inom_parentes

I avhandlingen analyseras uttrycken med avseende på referens, fraseologi och bildspråk och dessutom kontrolleras variationen inom juridiska, religiösa och medicinska texter från medeltid till 1989. Och som om inte detta skulle räcka till en avhandling redovisas även attityder till uttrycken med olika referens, fraseologi och bildspråk samt med varierad tidsmässig och rumslig förankring.

Och tänk att jag en dag 1988 lyfte ett pekfinger mot UB1 i Lund och sa ”Jag vill disputera i språkhistoria!” samt att min djefla man tre år in i en forskningstjänst ropte WTF och hoppade av. Jag har elva nära vänner som också har halva doktorsavhandingar och en farlig massa släktingars färdiga, publicerade och dedikerade exemplar här hemma i hyllorna. Men de är inte lästa.

Lyss nu till några av graviditetsuttrycken! De präglas ofta av skam, skuld, olämplighet och en okänd fader.

  • det har blivit annorlunda med henne
  • hon ska ha arvingar
  • hon ska välta bakugnen (när hon ligger i barnsäng eftersom en gravid kvinna påminner om en bakugn)
  • hon är olätt med barn (hon är alltså tung)
  • hon känner barnsjukan (värkar före förlossningen så sent som 1959)
  • hon går besvärligt
  • hon är bistucken/ stucken av en amerikansk mygga (som ju är stor)
  • han har blåst upp henne
  • hon är blåsur (inte längre oskuld – som en halvsur mjölk)
  • hon har (förstås) svalt en boll
  • hon ska resa till Borgå
  • det har brunnit vid för henne
  • hon är bucklig
  • hon är i schavott (skampåle)
  • hon är på smällen (spricker snart med ett rejält pang)
  • hon kommer att stjälpa
  • hon är stor som en vintermössa
  • hon är stucken av byxormen (ska jag väl inte behöva förklara)
  • hon är svårfotad (har inte med lättfotad att göra och är inte ens tvärtom utan handlar bara om att hon har svårt att gå så gravid som hon är)
  • hon har stort taskgatt (där taskgatten var en ficka i kjolen som ser större ut när kjolen buktar ut pga. magen)
  • hon är på trissan (rund som en bulle eller jojo)
  • hon har tröskat råg med ryggen så att rågen grodde
  • hon bär buken i fånget (magen i famnen)
  • hon kan bita sig i buken
  • hon har fått bulbstäv (bulb = lök, och det handlar om den lökformade utbyggnaden på förstäven på krigsfartyg)
  • han har rist byxorna över henne (det krävdes nämligen inte mer för att hon skulle bli gravid)
  • hon väntar främmande
  • hon har på sig niomånadersförklädet
  • hon har dragit niten i fyrtioveckorslotteriet
  • hon har förätit sig på de nya kaschurerna (som var den enda potatissort som odlades i Sverige på 1890-talet)
  • han har hittat hyskan (man trodde att en hyska och en hake hängande på sängkammardörren skulle göra paret bakom dörren mer fertilt)
  • hon är konvex
  • han ska kalka kyrkan/lappa kyrktaket (han fick böta på så sätt om han gjorde en kvinna gravid innan de var gifta)
  • han har monterat gengasaggregat på henne (de satt framtill på somliga bilar under andra världskriget)

Förutom alla uttryck kan man i den här avhandlingen lära sig att man förr kunde bli gravid om man åt för mycket långfil, att många unga kvinnor ”åkte till Tyskland” samt att männen gängar, knackar, doppar veken, knaltar, pirrar, pjättar och ställer till det.

Förmodligen långfil och inget annat.

Förmodligen långfil och inget annat.

{ 62 kommentarer }

Häromdagen ryckte kommentatorsbåsets Hyttfogden till under läsningen av morgontidningen. I en bilaga som hette”Företagsbilen” stod det inte som det borde så här:

Nej. Ett nytt ord var uppfunnet och hela artikelns innehåll byggde på det nya ordet:

”Skönhetstaxerad. Smaka på det ordet. Skönhet, som är så fint, och sedan ordet taxerad. Det finns få folkslag som är så glada i att sänka sin taxering som vi svenskar.”

Men varför stanna där? Vi kan väl hitta på fler ord? Se på några av orden från Högskoleprovet häromdagen – om Uppdragsmedia får bestämma kan det se ut så här:

  • Blaten har nu fått konkurrens av oblaten, som fungerar likadant fast tvärt om.
  • Infria, påfria, avfria och isfria – frihet åt alla!
  • Algebra kommer förstås att ta över algeuselt nu när skolan ska ta sig i kratern.
  • Rektorn förorättade avslutningsceremonin.
  • Lågorna slukade huset som en löpeld.

Eller …?

{ 66 kommentarer }

Felsäg: älgskog, fälgkors, dagvild och insatsnyckel

av Lotten Bergman den 18 februari 2014

Grodskog?

Grodskog?

En av mina förtjusande radiokolleger går från dimma till klarhet – under bara de senaste veckorna har han förstått att han i alla år har gått omkring och sagt ”fel”. Fast bara ibland.

Att jag sätter ordet fel inom citattecken här ovan är en eftergift till de språkpoliskänsliga som

  • tror att jag här kommer med pekpinnar och elakheter
  • anser att man får säga och skriva som man vill
  • är övertygade att alla ändå ju fattar vad man menar.

Strunta nu i om det är fel eller rätt och se så intressant hjärnan är som försöker finna logik i de ologiska uttrycken. Många felhörningar som har blivit felsägningar har ju för tusen hackor utvecklats till etablerade ord och uttryck! (Exempel: ”ont krut förgås inte så lätt”, som egentligen betyder ”ogräs är svårt att bli av med”. Eller ordagrant unkraut vergeht nicht, ’ogräs dör ej’.)

Men älgskog – finns inte det som ord? Jodå, men inte med kopulering inbakat. Eller vänta, vad står det egentligen i Hemsöborna (1914)?

Då pastor Norström kom hem till sin gumma, hade hon tänt ljus och satt
orolig och väntade inne i kammaren.

— Nå, vad har du fått nu? frågade hon, utan att söka dölja sin nyfikenhet.
— Ja, om jag det kunde säga allt, svarade pastorn, som i minnet såg alla bordets läckerheter. Jo, det var njurkalvstek och sparris, och…
— Att du har smort kråset, det förstår jag nog, medan jag suttit hemma …
— Du! Ja, är du pastor du, och har älgskog, du? Kanske du, som inte jagat, skulle ha varit med på jaktmiddan, va?
— Nej, naturligtvis inte! Det är naturligt!
— Ja, det är naturligt, att den som inte har pastorat och älgstånd inte skall vara med på älgmiddag. Förstår du det, Carolina. Men nu ska vi se på vad jag har i fickan här för något!

Mhm. Strindberg, Strindberg, Strindberg.

insektsnycklar

När jag var liten sa jag spolalätt och sugarätt istället för toalett och cigarrett, men någonstans på vägen blev jag kanske rättad eller lärde mig att artikulera för att jag läste orden. Men är det så himla noga?

Jo. Ja. Jaaa.

Tänk på alla som inte har svenska som modersmål och som försöker lära sig inte bara våra knäppa prepositioner och en stol men ett bord utan även ord som svenskarna envisas med att säga på olika sätt fastän de har samma dialekt. Vi är ju snart lika krångliga som yviga fransmän och sluddrande danskar!

Här kommer nu några exempel — jag fyller på listan om det dyker upp andra i kommentatorsbåset nu när det är dimma i OS och vi kan fokusera på andra ting.

älgskog – älskog (älska & håg som i lust)
fällkors – fälgkors (även de hopfällbara)
badsäng – bassäng
kokt stryk – ett kok stryk
handburgare – hamburgare (som i Hamburg, inte ham)
spolalätt – toalett
sugarätt – cigarrett
dagvild – dagvill (som i vilse)
farlig korv – falukorv (som i Falun)
insektsnyckel, insatsnyckel – insexnyckel (som i sex kanter)

Fel — men vansinnigt roligt! Om man vill läsa mer i ämnet, kallas ett sådant här ordfel oftast för folketymologi.

I NE exemplifieras med franskans feuilleton, som betyder ”litet blad”, vilket vi i Sverige struntade i och helt enkelt kallade ”följetong” eftersom det är något som följer på något annat. Även om det inte är en tång som kommer i släptåg.

Men visst ser det ut som en insekt?

Men visst ser det ut som en insekt?

Lite släkt med folketymologier är hyperkorrektioner (sådant som kan verka korrekt men är fel), där man kan sortera in allt som vi uttalar fel för att vi … eh, vill. Entrecôte ska uttalas med ett ekivokt T på slutet [angtrekååt] och bordslampa ska skrivas med S oavsett vilka associationer detta må skapa. Kanske hör även överanvändandet av ”dem” hit – jag har förstått att många tror att ”dom är talspråk för det som ska stavas dem”.

Fotnot:
Jadå. Jag vet att det inte heter ”tusen hackor”.

Uppdatering efter bidrag i kommentatorsbåset:
Anticristus – en akvariefisk som heter Ancistrus
nötter – not i plural
musikiker – istället för musiker
insättsnyckel – ännu en variant på insexnyckel
sextant – med synnerligen felaktig betydelse
stilleben – helt fel betoning (som jag och mitt dekolletage)
paraflug – paraply
föööreviga – fel betoning på föreeeeviga
Anna-Lisa– analyser
tung-grott – tungrott

Och så lite poesi från Niklas:
När oktanten kommer hem spänner hon loss spännernas spännen och avokar oket innan hon spelar en trudelutt på sin okarina.

Uppdatering igen för nu har vi snöat in på sådant som baaaarnen hittar på eller sånt som man som vuxen inte kan sluta säga fel på:
falmskärm
dektektiv
tisppukong
Rövluvan
Stanniol (Statoil)
X2-tuffetåg (X2000-tåg)
sgabetti
biddelitek, böjletek och bubbletek
vätemjöl
inmorfation
garberob, gabberob
pennrässare
tondörstämma
Honk (hockeymålvakt)

(Det finns mer i båset.)

{ 127 kommentarer }

Be-toningar och torr tvätt

februari 7, 2014

Jag tänkte samla ihop ord som betonas konstigt eller annorlunda eller på ett sätt som man inte förväntar sig eftersom jag tycker mig märka att betoningen är den nya särskrivningen. Om man lyssnar på radions nyhetssändningar låter det ofta så här numera: – Det är STOR brist på LÄRARvikarier i KRINGELBODAS SKOLOR. På TRULLSKOLAN fick […]

Läs hela alltet →

Nyorden 2013

december 28, 2013

Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som brukar skapa ganska mycket uppmärksamhet eftersom någon blir arg, irriterad, upprörd eller på stämningshumör (hej Google: ogooglingsbar). Nyorden i svenskan är lite extra roliga om man jämför med andra språk (tycker jag dårå utan att för den skull kränka andra språk som kan vara […]

Läs hela alltet →

– Haru käkat karbonpapper, eller?

september 11, 2013

Imorrn ska jag som vanligt prata om ordspråk, talesätt och etymologier i radion. Det är inte så att materialet börjar sina, men jag försöker variera mig lite. Jag letar än här, än där. Så hamnade jag i ett forum där man diskuterar uttryck och försöker härleda dem. En fråga löd: – När min pappa tycker […]

Läs hela alltet →

Gräsänka och gräsänkling?

maj 30, 2013

Igår utredde jag för ett radioprat varifrån ordet ”gräsänka” kommer. Inte för att ordet används särskilt ofta, utan för att det ju är ett underligt ord. Gräs? Änka? I vilken betydelse? Och så trallade jag tillsammans med Povel Ramel ”Jag ska köpa nya fiskar, för dom gamla har tatt slut”. The Gräsänkling Blues börjar efter […]

Läs hela alltet →

Frisyr som jag inte har haft

maj 23, 2013

Jag har hört talas om hur man på 1960-talet ploppade in franskbrödbullar i hårknuten för att få den att se större ut. Och hur de som inte skötte sina frallor kunde ses med småmulor på axlarna. Men jag har liksom inte upplevt det eller ens begripit hur det funkar. Förrän häromdagen på en tågperrong, när […]

Läs hela alltet →

Modeord – men inte A-linje, jumper och getingmidja

februari 27, 2013

Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Imp… Om man säger  implementering flera gånger i rad, tappar ordet faktiskt även den lilla skärva av betydelse som det hade nyss. Implementering. Pleminterering. Mentipletering. Plutiomentering! Det är ett ovanligt seglivat modeord, implementering. Jag har länge försökt ta död på det som en irriterande fluga, vilket i sammanhanget är synnerligen […]

Läs hela alltet →