mode

Modebloggen: syfilis

av Lotten Bergman den 23 april 2015

Vi prenumererar fortfarande – i perioder – på papperstidningar. Om kassan är skral, säger vi upp dem alla (utom Illustrerad vetenskap, för den köper Orangeluvan åt oss). Lokaltidningen måste vi ha för att läsa om barnens och spanjorens bedrifter på basketplanerna och de stockholmska ”rikstidningarna” har vi för att … [jag kommer inte riktigt på någon orsak, så ni får hitta på en själva].

En av tidningarna är ”Världens historia”, där det senaste numret har en fantastiskt intressant artikel som handlar om hur syfilis skapade ett mode. Jag är lite extra intresserad av syfilis eftersom jag har en förfader … nej, vi låter 12-åriga Lotten berätta denna pärla till släkthistoria. Så här står det i min dagbok från julafton 1976, när min farbror berättade om lifvet och nyttiga ting att veta:

”Sedan berättade han om en gammal släkting som var veterinär, men blev biten av en ko och fick stelkramp och dog. Flera år senare visade det sig att han hade dött av syfilis, som är en snoppsjukdom.”

Om man inte behandlas för syfilis, får man under de två första åren sår både här och där. Såren i ansiktet är förstås besvärande, men i slutet av 1400-talet sminkade man helt sonika över blemmorna och blåsorna och klistrade på falska födelsemärken på det som inte kunde döljas med vitt puder. Håravfallet dolde man med stora, lockiga mittbene-peruker som ingen någonsin fick lust att sätta upp i hästsvans eller fläta.

peruk_syfilis

Peruker, bleka ansikten och moucher.

Men de allra besvärligaste utslagen satt ju i skrevet: rinnande var, stank, smärta och bedrövligheter. För att den sjuke skulle kunna röra sig bland folk fick hela klabbet packas in i stora bandage och plåster. Hur döljer man detta paket?

blygdkapseln

– Vaffan tittarupå?

Jo, man framhäver det!

Blygdkapseln uppstod alltså för att det var svårt att dölja bänglet i brallan. Henrik VIII av England (1491–1547), han som gifte sig med sex släktingar, var den som gjorde kapseln till en innegrej bland adeln. Vad fruarna (eller andra kvinnor för den delen) ansåg om detta i våra ögon absurda mode, förtäljer inte historien.

Så … här står jag nu och säger att puder, peruker, smink och framhävande av de ädla delarna är absurt? Vad kommer man att säga om vårt moderna mode någon gång i framtiden (när ingen längre kan läsa bokstäver och man på runskriftsvis får chansa lite) när man gör utgrävningar och hittar Damernas Värld från 1957, Vecko-Revyn från 1986, Amelia från 1995 och en och annan blogg från 2015?

Kanske resonerar man i framtiden så här om bilderna nedan!

damernasvarld_1957

1. Damernas Värld 1957: ”Nariga och fläckiga händer gömdes i handskar medan tyget i klänningen med hjälp av flytande kristaller faktiskt anpassade sig som en kameleont efter just utslagen. Den blev helt enkelt prickig.”

innvrevynnr29_1986_lenaph

2. Vecko-Revyn 1986: ”Kvinnor blottade gärna naveln eftersom den var en klassmarkör ungefär som kastmärket i Indien.”

amelia_1998

3. Amelia 1995: ”Män bar kjol under denna tid och kvinnor nästan inga kläder alls eftersom deras ben var för alltid fastlåsta av armarna och benkläder därför inte gick på dem.”

Louis-Vuittondyrbag

4. Modeblogg 2015: ”Louis-Vuittons telefonsladdsryggsäck skapades till de korkskruvslockiga 1500-talsperukernas ära när människor med kontorsjobbsrelaterad muskelbrist inte längre orkade hålla i sina mobiltelefoner.”

Inga_Tidblad_1944

Vecko-Revyn 1944: ”Men ojojoj. Ack. Inga Tidblad i vitt puder, stor peruk och mouche mådde kanske inte så bra?”

{ 86 kommentarer }

Till salu: Greta Garbos gabardinbrallor

av Lotten Bergman den 21 mars 2015

Bukowskis är ett kul plejs. Särskilt om man inte har råd att köpa ens en synål där, för då kan man fantisera. Jag brukar tänka att pryttlarna och sakerna och mojängerna kostar ungefär en tiondel av utropspriset, för om det hade varit på det viset hade jag … inte heller haft råd. Och det gör inget! Det är som att gå in på Hemnet och söka på hus som kostar under 200 000 kr men som har minst sju rum. Omgivningen tror att jag vill flytta – men jag vill ju bara fantisera.

Och nu kom det fantastiska nyheter! En man tog fel på Greta Garbos gamla gabardinbrallor och en sportbil och kom hem med en hög med Garbogrejer och nu vill han sälja dem.

Skärmavbild 2015-03-21 kl. 22.32.56Det som inte framgår av den här texten, är att Greta Garbo inte gick omkring och var särskilt flashig under 1950-, 1960- och 1970-talen. Det var säck och aska samt bekvämlighet som prioriterades.

garbo 1951

Garbo som 46-åring 1951.

garbo73

Garbo i samma tröja som ovan, fast 1973.

Alla som tänker ”ska hon säga som går i jeans och hoodie” eller ”det behagas visst kastas sten i glashus” har helt rätt. Jag hoppas verkligen att ingen tar fel på mina kläder och en helikopter och säljer mina slitna raggsockor till högstbjudande år 2083.

Garbo66

Greta Garbo i shorts och en färgglad blus 1966.

garbo1958

Poplinrock från 1958! Utropspriset är femtusen kronor  … ingen? Ingen intresserad?

Men så var det ju inte när Greta var yngre. Hon var hur läcker som helst och tyckte tydligen om att köpa loss sina filmkläder och använda hemma när hon städade. Det verkar ju himla praktiskt.

greta-garbo-2

Greta påminner här mycket om en maträtt som heter ”pigs in a blanket”.

 

{ 76 kommentarer }

Tillbaka till framtiden: 2015

av Lotten Bergman den 1 januari 2015

I oktober händer det saker i filmbranschen eftersom Tillbaka till framtiden II utspelar sig just i oktober 2015.

Alla Tillbaka till framtiden-fans är ganska stillsamt fascinerade över det som stämmer i filmen jämfört med dagens verklighet: att vi tittar på 3D-filmer, har jättebreda tv-apparater med videokonferenser (Skype) på väggarna, att vi har små handdatorer samt att vi är väldigt fokuserade på att ha koll på telefonen hela tiden.

Men vet ni vad som sägs i filmen som är helt bortitok? Jo, att faxen är det bästa sättet om man vill kommunicera snabbt. Tihi och fniss samt fnitter. Oj, vad jag har faxat i mina dar (på Nationalencyklopedin till ungefär 1998), men ojojoj, vad jag inte faxar längre. Faktum är att jag trodde att faxvärlden var utdöd och att faxmaskinernas kyrkogård var full, tills jag förstod att det fortfarande finns branscher där faxen styr allt.

Å andra sidan brukar jag ha fel inom fackområden där jag helt enkelt inte vet vad jag talar om. Igår försökte jag delta i en diskussion om vilket bryne som är bäst.

– Jag brukar skära tomater med gaffel – för de är vassare än våra knivar.

De tre som lyssnade på mig skakade på huvudet eller lade det medlidsamt på sniskan. Och fortsatte prata om diamantbryne, striglar och kalcedon.

Eller när jag i lördags försökte förstå hur ett löpband egentligen funkar och till sist förstod att en skruv har fyra olika mått och att jag faktiskt inte alls behöver förstå hur ett löpband funkar utan bara ställa mig på det, trycka på en knapp och springa. [tråkkollaps]

Men det var inte det jag skulle berätta. Jag tänkte bara visa upp dubbelslipsen som Marty har på sig 2015 eftersom det faktiskt är dags att skapa nya modetrender.

dubbelslips

Martys dubbelslips i Solensrike-stajl.

När såg vi något nytt senast? Dog modeinnovationerna ut med platåträskorna? I brist på fantasi skulle jag (som bekant) gärna köra en repris med axelvaddar och vårhattar på alla och envar. Och polisonger! (Men bara för att både ordet och håret är roligt. Inte för att det är snyggt.)

Nu har jag googlat lite och förstått att det varken blir polisonger eller platåträskor 2015. Det blir … genomskinliga kläder. Åh, så förtjusande.

transparent

Kejsarens nya kläder.

Nej, då ikläder jag mig hellre en soffbokhylla. Den här har söstra mi Orangeluvan hittat på auktion (men inte köpt):

soffbokhylla

Soffbokhylla med spegel och allt!

Tillbaka till dåtiden!

{ 45 kommentarer }

Slutet är nära

av Lotten Bergman den 20 augusti 2014

Igår var nog början på slutet. Hjärnan har liksom kokat över och brunnit upp.

brains

Tänk. Min hjärna ser ut precis som fårhjärna.

Först glömde jag att jag inte skulle till radion för att prata om etymologier och kom inte på det förrän jag var på väg ut ur huset. Fine, det var bara att gå in igen och äta frukost nr 2 och försöka komma ihåg att det är på freeeedag jag ska dit.

Sedan somnade jag mitt i en textredigering. Ploff, bara, låg jag där och sov. Snark, snark på alla felstavningar.

passandeillustratiobara

Därefter åkte jag till Coop istället för till återvinningscentralen. Väl på återvinningscentralen slängde jag förvånande nog precis det som skulle slängas, för att några sekunder senare köra iväg med bakluckan vidöppen utan en tanke på att det kanske skulle vara lämpligt att stänga den eller ens att det drog lite i nacken.

Sedan handlade jag mat och pratade med så många bekanta att handlingen som skulle ha tagit ungefär 20 minuter tog över en timme, varför jag stressade lite under betalningen (barn väntade på mig) och glömde betalkortet i betalningsmojen. Jag körde iväg med bilen (med stängd lucka!) till ett helt annat handlingsplejs och parkerade utan att se det jättesnett när jag trodde att jag hade parkerat vinkelrätt.

– FAAAAN, sa jag där jag stod i en klädbutikskassa för att köpa en underskön, alldeles randig kappa på rea för 99 kr och betalkortet ju inte var på plats i plånkan.
– PLING PLONG! sa det i mobilen när tjejen i mataffärskassan (basketkompis) nästan samtidigt skrev till mig på Facebook att hon hade betalkortet hos sig i mataffären.

stoltkappinnehavarinna

Modebloggen levererar igen.

Om det ska fortsätta så här, kommer jag att om tio år trä gummistövlarna på öronen, stå på huvudet när jag äter och köra cykel i dikena samt lägga mig i sängen hos grannen.

Spännande!

{ 62 kommentarer }

En långpromenad upp på Ditchling Beacon

augusti 1, 2014

Jag är alltså i södra England och hälsar på kusin Ann. Hon har bott här i 29 år och undervisat tusen och en britter i konsten att tala svenska; ni anar inte hur stor andel av världens ambassadpersonal går omkring och kan prata svenska bara för att hon har lärt dem allt hon kan. Dock […]

Läs hela alltet →

Fotbolls-VM: modetrender komma och gå

juni 21, 2014

Det är ett faktum att vi i nuet klär oss i precis det som vi har fått för oss är snyggt. Det är också ett faktum att vi om tio år gapande kommer att titta på gamla bilder och skämmas oss halvt ihjäl eftersom platåträskor, pälshattar, nättröjor, hängselklänningar och läderbrallor eller för den delen renässanskragar […]

Läs hela alltet →

Lite tidsfördriv, bara

april 9, 2014

Jag har ju gett mig den på att genomföra #blogg100-utmaningen som innebär ett inlägg per dag i 100 dagar, vilket är lätt som en plätt inkentinken. Men det är ju så förbaskat irriterande att bli tvungen att klippa av diskussionerna som pågår i kommentatorsbåsen och som liksom inte känns färdiga. Mitt i utländska frukostdetaljer, ordgåtor, […]

Läs hela alltet →

Skor! Skor! Skor!

april 4, 2013

När jag blir stor, ska jag bli det som Rebecca Shawcross är: the Shoe Heritage Officer vid Northamptons museer. Jag förstår inte ens vad titeln betyder, men att hon är betydelsefull är självklart. Jag vill alltså vara en synnerligen viktig skokännare som har tillåtelse att samla på skor. Rebecca Shawcross letar efter skor och kuriosa om fynden, hon […]

Läs hela alltet →

Det är dags att köpa ny vårhatt

mars 12, 2013

Kylan biter sig fast som hade den käkar som har låst sig. Vi kan ignorera den, skälla på den eller utmana den på en fajt. Vi väljer det senare … och köper en vårhatt. (Nogräknade läsare kan protestera mot att våren inte är här på riktigt enligt exakta och meteorologiska uträkningar samt att hattmodet inte […]

Läs hela alltet →

Modeord – men inte A-linje, jumper och getingmidja

februari 27, 2013

Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Implementering. Imp… Om man säger  implementering flera gånger i rad, tappar ordet faktiskt även den lilla skärva av betydelse som det hade nyss. Implementering. Pleminterering. Mentipletering. Plutiomentering! Det är ett ovanligt seglivat modeord, implementering. Jag har länge försökt ta död på det som en irriterande fluga, vilket i sammanhanget är synnerligen […]

Läs hela alltet →