mat

Familjen Bergmans recept på köttfärssås

av Lotten Bergman den 14 januari 2015

Jag har just nu en skrikande Tjugoåring i köket. Hon är inte kompis med fiskgrytan, så då hjälper det väl om man skäller ut den?

– DU ÄR TRÅKIG! TRIST! FUL! SÄG NÅT!

Spanjoren i huset försöker just nu mildra grytilskan genom att hälla ett paket fryst chili i maten, för då brukar det bli bra.

De senaste 20 åren har jag lagat mat 97 % av kvällarna. Det är helt enkelt så att om jag är hemma, är det jag som står vid spisen och föder barn.

litetdjurimaten

– Hovmästarn! Lotten har lagt djur i soppan!

Det här är naturligtvis inte alls rättvist, så jag överlåter med varm hand och i jämställdhetens namn t.ex. firmans momsredovisning till ”nån annan”. (Han vill egentligen inte heller kännas vid debet och kredit eller procenttecken, så jag nämner honom inte vid namn eller alias för då har han liksom inte fått uppdraget på riktigt. Eh, hrrrm.)

lamm

Bä, bä, röda lamm.

Tjugotvååringen har bott i Lund i drygt fyra år och kan numera laga vilken mat som helst – men började inte göra det förrän han blev tvungen och dessutom beordrad eftersom han jobbade i sexmästeriet. Basen i all mat är lök.

– Lök! Mera lök! Hacka mer lök! Stek den långsamt! Åh, vad det luktar gott! Löööök!

Den milda Sjuttonåringen som inte gör väsen av sig, gör det inte heller i köket. På helgerna äter vi aldrig lagad lunch – om inte han tar initiativet.

– Jag kokar lite pasta. Steker korv. Gör fransk tomatsallad. Är det någon annan som vill ha? Är vi bara tolv? Jahaja. Humdidum.

Den nyblivna Femtonåringen säger ja till allt, men kommer inte längre än till jaet.

– Kom och gör sallad!
– Okej!
– Har du tid nu?
– Mhm, jag ska bara …
– Om du först gör sallad kan du …
– Mhm, kommer.
– Vi äter snart, kommer du och gör salladen?
– Javisst. Jag måste bara …

Och så försjunker hon i en teckning, ett mattetal, en bok, en dator, en ouppknytbart skosnöre eller ett tilltrasslat halsband som måste redas ut på studs.

moasdjur

Eller ett djur som måste byggas.

Tolvåringen är chef över sörjor, såser och kladd. Guacamole (som kanske borde stavas guackamåle?), bearnaisesås, dippsåser och äggröra – allt går som en dans. Men tar han fram en kniv eller en stekpanna, så sprutar blodet och tånaglarna blir blåa av tappat gjutjärn.

avocador

Ingen guacamole denna dag.

Och nu till dagens höjdpunkt! Recepttajm!

barnenater

Helt normala barn vid kvällsmaten.

Lottens köttfärssås

Sisådär 13 jättestora portioner. OBS: Alla mått är YTTERST ungefärliga.

1,5–2 kg nötfärs
4 STORA gula lökar (eller 23 pyttesmå)
3 rivna morötter (inte ett måste, men drygar ut bra)
6 klyftor vitlök
0,5 dl olivolja (alla andra recept vill ha i mer, så ta mer om ni vill)
1 dl tomatpuré
3–5 dl rött vin (vitt vin ger snyggare färg, men smakar inte lika mustigt)
ungefär lika mycket krossade tomater som köttfärs
3–5 msk torkad oregano
3–5 msk torkad basilika
1 msk torkad rosmarin, välsmulad till oigenkännlighet
2 tsk timjan
1–2 lagerblad
1, 5–4 msk salt (galet oprecis är jag på saltfronten)
1–3 tsk socker eller icke smaksatt honung (minthonung är helt fel)
3 buljongtärningar (eller den flytande lyxvarianten)
massa nymalen peppar, chiliflingor, lite Caj P:s grillkrydda (inte andra märken, de smakar fusk)

+ drygt 1 kg spagetti
+ massa riven parmesanost
+ en sallad på tomater, sallad, spenatblad, avocado, fetaost, kasjunötter & god dressing (alltså olivolja, vinäger, fransk senap, vitlök, salt, peppar, dragon)
+ vitlöksbröd

1.
Finhacka lök, morot och vitlök så fint du kan. Vilket jag inte kan ity jag dåligt tålamod har. (Ska man hacka de redan rivna morötterna? undrar vän av ordning.)
2.
Fräs allt mjukt (utan att det blir brunt eller till och med svart) i olivoljan i minst 20 minuter. Det är nu man tar fram matlagningsvinet, för lökstekning är dötrist.
3.
Tillsätt köttfärs, lite i taget så att det bryns och inte kokar.
4.
Tillsätt tomatpurén och låt fräsa med röran i en minut. Kanske två minuter.
5.
Tillsätt vin och låt allt koka upp snabbt och puttra en liten stund.
6.
Dunka ner tomatkross och alla kryddor i grytan. Salta och peppra. Låt puttra under lock i minst 1 timme, gärna mer om det finns tid.
7.
Fyll på med mer kryddor om det behövs. Vilket det gör.

Man kan ha annat i också, t.ex.:

  • 2 msk mango chutney
  • ett paket bacon i pyttebitar
  • zucchini.

Om man har lite ont om tid eller tålamod, kan man fräsa löken och köttfärsen samtidigt fast i olika stekpannor och sedan blanda ihop.

kfarssas

Ful, men god.

spaghettiksaus

Spagetti med köttfärssås och en kusin!

Känsliga tittare varnas – men om ni tycker som jag, gillar ni Regular Swedish Meal Time.

Psssst. Fyll båset med recept! Dsssssst.

{ 124 kommentarer }

Dumma sparrisen!

av Lotten Bergman den 2 maj 2014

sprudlande-sparrisDet har varit prat om sparris i kommentatorsbåset. (Alla vet inte det, men det händer en hel del bland kommentarerna. Man kan till exempel få sin beskärda portion av rimmad och orimmad poesi mellan ekivoka skämt och väderrapporter. Jomenvisst.)

Pysselitens sparris. http://pysseliten.blogspot.se/2013/05/lordagstema-fornojsamhet.htmlKommentatorskan Pysseliten odlar egen sparris (som igår begravdes i snö) och vet att berätta att grön och vit sparris är samma samma, men odlingssättet varierar medan kommentatorn Örjan vet att man måste skala sparrisen vid roten innan den kokas och att man kan ha hollandaisesås eller annat till. Skogsgurra köper sin sparris i Tyskland, och får då en skalare till, Annika är grön av sparrisavund och Ökenråttans Lille make är blek som en sparris efter en hemsk sjuka.

vitsparrissasuce

Själv köper jag min sparris i buntar med gummiband från Coop eller Lidl. Sedan gör jag inget annat än konstaterar att den är grön och humpar ner den i en stekpanna med försvarliga mängder smör, peppar och salt. Om jag har öppnat en flaska champagne, häller jag gärna sådan på.

sparrisismor

Vilket var exakt vad om hände nu ikväll. Med den enda skillnaden att jag just denna kväll åt ohemult stora mängder sparris. Säkert en 20–30 stycken.

– Gottigottgott! tjoade jag till resten av den oförstående familjen som inte alls ville ha förrätt utan spara magutrymmet till all tacoköttfärs som höll på att stekas.

Och sedan hände något. Jag vet inte vad och har inte varit med om det förut, men allt smakade vitkål. Tomaterna, salladen, läsken, köttfärsen, tortillan – allt var faktiskt inte gott.

– Ge mig en karamell! Blärk! Fly mig en apelsin! Å fy bövelen!
– Men mamma varför åt du så mång…
– CHAMPAGNE! JA! Hm. Lite smaklös, men okej. En gurka! Å HUUUUUUU!
– Det är nåt med sparris och kiss, vad är det det ska lukt…
– GUACAMOLEN! Ja! Den smakar något!
– Här, ta lite gräddfil!
– USCH! Gräddfilen smakar som det vita på apelsinen!

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 23.21.32Inget smakade gott och allt påminde väldigt mycket om när jag åt pinjenötter och inte kunde dricka rödvin på 18 månader. Jag provade godis, rent socker, kakor, frukt och vodka; allt smakade antingen ointressant eller vitkål.

Nu ligger jag här och känner  mig lite halvhungrig när klockan närmar sig midnatt och husets invånare börjar förbereda sig på tandborstning. Eftersom inget smakade gott, åt jag för lite till kvällsmat, förstås.

Men tala inte om det för kvällstidningarna!

 

{ 65 kommentarer }

Filmtajm med påskmat

av Lotten Bergman den 16 april 2014

Alla fem barnen är hemma på påsklov och jag sitter mest och tindrar med ögonen och lägger huvudet på sniskan av pur lycka. Nittonåringens nittonårige, spanske basketspelare till fästman är här han också, så nu har jag sex barn. Vi har hittills under lovet spelat en farlig massa basket, ätit ohemult stora mängder mat, bakat kakor tills sockret tog slut och tränat lite mer basket. Nu kommer några dagar när man enligt traditionen ska lugna ner sig och äta ägg. Och se på film!

Jag hittade en liten lista som jag gjorde för länge sedan, som jag tänkte att även ni kunde få fundera över:

1. Min första filmupplevelse: Hugo & Josefin (1967) med Beppe. Någon åt ett helt ägg, annars minns jag inget.

”Någon” äter ägg.

”Någon” äter ägg.

2. Min största filmupplevelse (som liten): Bugsy Malone (1976) med Jodie Foster – på en bio i London.

3. Min värsta filmupplevelse någonsin: Jag var superkissnödig under hela Pretty Woman (1990) och kunde inte förmå mig att gå på toa utan led bara, sittandes med benen i kors – och mindes därefter ingenting av filmen.

Nope, minns ingenting.

Nope, minns ingenting.

Under den senaste månaden har vi gillat två filmer lite mer än andra: About Time och Gravity, som vi kan rekommendera varmt till alla mellan 10 och 50 år. Eftersom förbudet mot nöjestillställningar på långfredagar togs bort redan 1972, kommer vi att titta på film och få fyrkantiga ögon just på fredag – men vad har ni att föreslå? Helst något nytt, gärna HBO Nordic och gärna Netflix – eller Filmtoppen. (Gammelfilmer går också bra, men jag misstänker att vi har sett rubbet.)

Och så vill jag så gärna ha påskmatstips! (Jag har än en gång fastnat i gamla ruttna matrutiner.) Fast egentligen skulle jag kunna nöja mig med att äta blott ägghalvor med gott klet på toppen.

r-ROTTEN-JOE-BUGLEWICZ (1)

{ 57 kommentarer }

Jag och mitt utvecklingssamtal

av Lotten Bergman den 12 april 2014

Om en stund förstår ni att den här bilden är relevant – på en BMI-nivå i alla fall.

Om en stund förstår ni att den här bilden är relevant – på en BMI-nivå i alla fall.

Jag vet ju numera hur man hanterar dem – utvecklingssamtalen. Man säger jaha och jaså samt just det. Sedan får man tänka efter och komma på ett schablonmässigt mål som ska uppnås till nästa samtal. Målen kan formuleras så här:

– Ska försöka att inte bli besviken över betyget A-.
– Ska inte få de andra eleverna att skratta under lektionerna.
– Ska försöka att låta andra i klassrummet komma till tals och inte räcka upp handen så fort jag kan frågan.
– Ska försöka få matteläraren att ge mig svårare uppgifter.
– Ska lämna in läxorna i tid.
– Ska inte komma till skolan i sista sekunden.
– Ska inte säga emot läraren NN.

Eller mer petitessiga:

– Ska öva extra på sjuans tabell.
– Ska träna mer på engelsk stavning än svensk.
– Ska anstränga mig mer på gympan när det är dans.
– Ska äta frukost.

Men nu är det inte barnen som har utvärderats utan jag. Den vårdcentral som jag tillhör, kallar sympatiskt nog alla 40- 50- och 60-åringar till hälsokontroll och eftersom jag njuter vansinnigt av att fylla i enkäter och kryssfrågor, högg jag direkt. Testets första del bestod av

  • ett frågeformulär med fokus på utbildning, socialt stöd och nätverk, arbetsmiljö samt mat-, motions- och rökvanor
  • mätning av midjemått (85 cm), längd (173 cm) och viktkontroll (69 kg)
  • glukoskontroll (4,4 millimol per liter)
  • mätning av LDL-kolesterol (3,67 millimol per liter)
  • systoliskt och diastoliskt blodtryck sittande med 5 minuters vila mellan två mätningar (115/70 båda gångerna)
  • blodprover.

Andra testet var ett samtal med en sjuksköterska som hade utvärderat mina resultat. Eller … borde ha utvärderat mina resultat. Hon plockade fram mina papper och bad om ursäkt för att hon inte hade fört in uppgifterna i datorn och så fick jag läsa ur mina papper medan hon förde in uppgifterna och glömde trycka på ”spara” och så gjorde vi om alltihop igen. Och så började hon berätta för mig om Ayurveda – den indiska läkekonsten som skulle kunna få mig på fötter igen eftersom jag var i så dåligt skick. Eller … vänta nu.

Jag mår ju bra.

– Ayurveda, grönsaker, fisk, inte kött, mera grönsaker och fisk och träna magen och träna magen och oj vad du måste träna magen.
– Va?
– Åttifem centimeter! Gränsvärdet kommer strax att sänkas till 77 cm! Läs den här boken och den här och den här.
– Va? Men titta på mig! Min midja går ju i alla fall inåt.

Jag reste mig till och med upp och drog upp tröjan och visade upp min midja som än så länge faktiskt är en midja – men jag lider tydligen av ”lätt bukfetma”.

midjematt

– Ja, på utsidan, men det är fettet på insidan som är det farliga. Ayurveda, grönsaker, fisk, inte kött! Ayurveda, grönsaker, fisk, inte kött!
– Men hur kan det här vara något att vara bekymrad över när det är inom de nuvarande gränsvärdena och alla prover visar att alla mina värden inklusive blodfetterna och min träningsdos är alldeles perfekta och det enda som egentligen är fel är att jag bara äter fisk en gång i veckan?
– Ayurveda, grönsaker, fisk, inte kött! Lake är en billig fisk!

Till slut hummade jag bara jo, ja och javisst och när det vankades sammanfattning fick jag fylla i en ”stjärnprofil” där det är bäst om man har sina resultat inploppade ytterst på den här bilden som inte på några vis ser ut som en stjärna. (Klicka för förstoring.)

Claes Lundgren har skapat denna stjärna. Mhrnnfff.

Claes Lundgren har skapat denna ”stjärna”. Mhrnnfff.

På listan över mina mål kunde jag inte minska min måttliga alkoholkonsumtion eller den obefintliga rökningen eller öka den fysiska aktiviteten och jag vill verkligen inte minska i vikt. Däremot lovade jag att förbättra mina matvanor och skrev (under övervakning) på mitt utvärderingspapper att jag lovade att äta mer fisk och grönsaker.

– Nu, barn, blire fiskpinnar tre gånger i veckan!
– Yay!

{ 54 kommentarer }

Typisk torsdag?

april 10, 2014

Under alla mina år som föreläsare har jag flängt runt till t.ex. Stockholm, Sollefteå, Kiruna, Umeå, Malmö, Karlstad, Örebro, Luleå samt Schweiz, Italien och Finland. Men inte någon gång har jag i min hemstad fått föreläsa för annat än pensionärer och studenter (extremt billiga föreläsningar, nästan gratis faktiskt, åååå vilken fin människa jag är) – […]

Läs hela alltet →

På en hotelltoa i Luleå …

november 19, 2013

… finner jag att man från tronen kan se på tv utan problem, vilket är viktigt eftersom vi måste älta taktiken inför kvällens avgörande match mot Portugal. Det är nästan lika fint som i fyrklöverhusen i Lund, där man kan sitta på toa och röra om i grytan på spisen. (Man kan förvisso även bli […]

Läs hela alltet →

Den hemlige pastakonstnären

november 6, 2013

Jag hörde talas om en italiensk pastakock som i sin helt vanliga lägenhet här i Eskilstuna hade inrett ett rum till pastalaboratorium. Sådana tokerier måste ju undersökas – studiebesök here I come! Tänk om jag kunde inreda ett av barnrummen till basketsanatorium! Eller tänk om jag blir galen och bygger om vardagsrummet till ett hajakvarium! […]

Läs hela alltet →

Ägg och lök

april 29, 2013

Ibland tittar jag på löken som jag hackar, och så säger jag barskt till den: – Men sluta! För jag begriper inte varför den har utrustat sig med en gråtgas. Handlar det om självförsvar eller konflikts(l)ökeri? Om löken hade uppfunnits idag, hade man tvekat länge efter den obligatoriska genomläsningen av bruksanvisningen. Det kunde ha stått […]

Läs hela alltet →

Dåtid, historiegeneraliseringar och ägg i vattenglas

februari 10, 2013

Det verkar som om jag har snöat in lite på dåtid, nostalgi, minnen och forna tiders ljuvligheter. Jag triggades nog av ett inlägg på en blogg, där jag inte kände igen mig. (Man kan visserligen hävda att jag inte var med på 1930- och 40-talen och att jag därför kanske skulle ta och knipa igen […]

Läs hela alltet →

Tips på festlig helgmat som dessutom är läcker

februari 9, 2013

I mina samlingar har jag nu hittat en sladdrig Läckert till förrätt och vickning, där man talar om att den läckra maten naturligtvis kan användas även till hela måltider. Men framför allt är allt väldigt läckert. De läckra recepten är gjorda av Göran Helleblad, A-M Lautmann, Margareta Persson, Astrid Rejnholm, Åke Söderqvist, Verner Vögeli m.fl., där man […]

Läs hela alltet →