hotell

Ryggskottet from heaven

by Lotten Bergman on 17 september 2016

Den i kommentatorsbåset flitige Skogsgurra och hans fru Hyttfogden satt förra helgen och försökte kombinera en konsertbiljett och en hotellövernattning med ett ovälkommet ryggskott.

Det gick tyvärr inte alls bra. Eller … det gick tack och lov inte alls bra. För ryggskottet fick naturligtvis prioriteras och resten ges bort. Men till vem?

Till mig och min djefla man!

Alltså tog vi två in på hotell, njöt av det strålande septembervädret, gick på konsert och åt hotellfrukost. Men när man bor på hotell finns det så rysligt mycket mer att berätta om än bara just boendet. (Hårstrån, finnar och små muggar.) Och när man går på konsert så finns det så mycket mer att berätta om än själva konserten. (Köer, muddring, gropar och stolsrader.)

Förlåt? Vasa? Åhå, ni vill ha bilder, säger ni? Okej!

Först checkade vi in på hotellet och jag konstaterade snabbt att …

hair1

… det inte var Guldlock som var i rummet senast. Exhibit 1.

hair2

Exhibit 2.

Jag tog bilderna här och trampade ner till receptionen. Utan någon som helst avsikt att gnälla, skälla eller kalla städarna oprofessionella.

– Hej, jag ska bara visa … hårstr…
– SÅ FÖRFÄRLIGT! NI FÅR ETT NYTT RUM MEDDETSAMMA!
– Oj, det behövs verkligen in…
– Snicksnack!

bed1

Några minuter senare lämnade vi vårt första rum så här …

bed2

… och flyttade in i vårt nya rum, som såg ut så här.

Min djefla man somnade bums, medan jag gick på huppegupptäcktsfärd i storstaden.

vilsepizza

Timrås pizzabil hade kört lite vilse.

arki1

Stadshuset drunknade i modern arkitektur.

arki2

Klara kyrka försvann bakom modern arkitektur. (Also known as ”S:ta Clara kyrka”.)

När det var dags för konserten på ”Stockholm Waterfront Congress Centre”, satt vi länge och tittade bredvid en stillastående, 200 meter lång kö. Klockan gick. Och gick. Insläppet komplicerades tydligen av att alla gäster skulle muddras och deras väskor undersökas noggrant. Förmodligen hade Baader–Meinhof sagt något dumt till nån säkerhetskännande, men när det fortfarande var en lång, ringlande kö när konserten egentligen skulle börja, släppte man på säkerheten.

14408833_10153728117596644_1831665772_n

Köööööööööööööööööööööö. (Vi satt bredvid och vilade. Köer behöver man ju inte stå i om man inte måste.)

Istället för en enda flaskhalsdörr, slogs plötsligt tre portar upp på en gång och ingen av oss muddrades och alla väskor fick vara hur misstänksamma misstänkta som helst – bara vi tog oss in i byggnaden snabbt. På blott ett par minuter stod tyvärr fem människor i klackskor på näsan i en liten grop strax före entrén.

grop

Där! Grop! Se upp! (Ja, jag har jympadojor till klänning. So sue me.)

Konsertlokalen var gigantisk och fullsatt (3 000 människor), som alla irrade runt i jakt på sina platser.

inga nummer

– Rad 26? Var är rad 26? Var är radnummermarkeringarna?

radnummer2

– Hallå, ursäkta, vilken rad sitter ni på och hur vet ni att ni gör det?

radnummerx

– Förlåt, va, ska jag titta ner? Var ner? Komma närmare? Ännu närmare? Jaha, men va… Ahaaa. Så … eh … diskret …

Konserten var en formidabel tidsresa. Jag hade ingen aning om att man idag kan försörja sig på att åka runt och lira 1920- och 30-talsmusik inför enorma folkmassor. Sångaren heter Max Raabe och de som lirar heter Palast-Orchester och allt var alldeles extraordinärt skickligt och på alla sätt fantastiskt. (Men man fick inte ta bilder.)

Och så kom då morgonen och hotellfrukosten, som var extremt fullsatt av halva Finland. Jag slog mig fram till teavdelningen, men hittade inga temuggar.

– Ursäkta, har ni temuggar?
– Ja, där.
– Men det är kaffekoppar?
– Ja. Och temuggar.
– Njae, jag skulle vilja ha en större. En mugg.
– Okej, jag hämtar en inne i köket!
– Åh! Tusen tack!

mugg_kopp

Hm. Temugg till vänster. Kaffekopp till höger.

temugg

Lösningen heter ”fil- och yoghurtskålsavdelningen”. Se! En tefilskål!

Tack, oooooh tack, Skogsgurra och Hyttfogden!

{ 51 comments }

Äntligen! Ett sekrutthotell!

by Lotten Bergman on 2 juli 2016

Eventuellt relativt nytillkomna läsare vet inte att en av mina passioner är att få blogga om kassa hotell. Helst ska det vara mögel i duschen, lyhört, kallt te och otrevlig personal eller antika gym, för då blir det extra intressant. Men de senaste åren har bara bjudit på det ena lyxhotellet efter det andra. Ni förstår väl att jag lider?

Den här hotellnatten är faktiskt ”gratis” och mig påtvingad eftersom tågen från Eskilstuna inte börjar gå förrän kl 10 på söndagar, och då hinner man inte till Arlanda innan flyget går. Rummet kostar 15 000 SJ-poäng (varför motsvarar inte poängen kronorna?) och tillbringas på Scandic Bromma(plan), som känns precis som Östtyskland 1974.

tunnelbanan_

Betong-Bromma.

scbromma

Betong-hotell. Det byggdes 1957, men ska rivas i december innan det hinner fylla 60.

Det är alltså dels gratis, dels sista sucken. Alltså kan jag inte klaga, utan bara förtjust utropa hurra och dansa en glädjedans när jag ser …

hotellgolv

… det väldigt annorlunda golvet i korridorerna och …

toan_brommaplan

… det murknande träet inne på toa.

– Finns det te inne på rummet? undrar ni förstås.

Inte alls: man får köpa en dammig tepåse, lite jånket vatten och låna en kaffekopp nere i baren för ungefär 30 kr.

Men man kan dricka kranvattnet!* Heureka, vilken lyx!

*) Imorrn kväll bor jag på hotell i Spanien. 

{ 73 comments }

Chipskatastrofen & toadörren

by Lotten Bergman on 23 juni 2016

Nu ska jag rapportera om vad som sig i världen timat haver.

Det var så länge sedan jag gjorde en hotellbloggning att jag kan misstänkas ha slutat bo på hotell. Det är förvisso till viss del sant, men jag och Björn Borg anser oss fortfarande vara hotellexperter.
2bblotten

(Jag låter nu påskina att jag inatt bor på hotell med Björn Borg. Inget kunde vara mer fel, om man inte räknar kalsongerna min djefla man kanske har på sig. [Snabb kontroll. Nej, Diesel.] Men det är – vad jag vet – blott Björn Borg av våra stora idrottsstjärnor som i pressen har uttalat sig om världens hotellkvaliteter.)

DDM (den djefla mannen som jag är gift med) har idag föreläst inför ohyggligt intressanta människor medan jag bara har pratat och ätit sallad och glass med ohyggligt intressanta människor.

kreativitet

Här lägger en av dem en peng till en fattig Södermalmsbo.

glasstjorren

Och min bok ”Det var stängt” har nu utökats med ännu en bild.

Sedan sågs vi (jag och DDM, inte de intressanata människorna) i Stockholms innerstad och tog in på hotell (förtfarande jag och DDM, inte de intressanata människorna) – som vore vi Madigan och Sparre.

elvira_madigan_sixten_sparre-2

Sixten Sparre och Elvira Madigan. (Bilden lär visst vara ett montage.)

Sparre har jätteont i hälen efter en springtur som slutade med spik i foten och Madigan har slutat med en knämedicin som gjorde henne konstant lite på lyran, så vi är ett bedrövligt, haltande par som behövde tröst.

Madigan beställde på hotellvis upp ett glas öl på rummet medan nykteristen Sparre läppjade på en 50-kronorsläsk. Planen var att få upp ett glas med is så att den på Systemet inköpta champagnen skulle kunna kylas (förlåt, alla champagnekonnässörer), men ölen råkade beställas av misstag och då blev det ju på tok för mycket alkohol på rummet.

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 22.03.53

Fri tolkning.

Enligt alla konstens regler bör man i sådana fall äta nåt; på ålagille äter man ål, på hotellrum äter man ”nibbles”. För ohyggliga summor köpte vi oss därför i runda slängar 10 g chips (som bodde i en burk!) för att få i oss lämpliga mängder fett.

13521811_10153529008606644_63012302_n

Oj oj.

Chipsen var lättsaltade, lätthärskna och mjuka – och ni som undrar vad hotellet heter för att inte hamna där, kan läsa på bilden. Vi testade vetenskapligt chipskrasigheten och fann att elaticiteten förmodligen var kusin med en Alvar Aalto-möbel.

aalto31_32

Den här från 1931, till exempel.

Så då gick vi ut på restaurang och blev instängda på en inte jätteokej toalett.

indiskrestaurangtoa

Vassego.


Uppdatering på midsommarafton – på allmän begäran!

The Bergman Midsommar Quiz

  1. Vad heter det här området i Stockholm?

1 Slusken
X Slussen
2 Hötorget

 


2. Varför är det ett lejon mitt i spanska flaggan?

1 Det finns inte ett lejon mitt i spanska flaggan
X För att Spanien första distrikts (León) stadsvapen har ett lejon
2 För att Sri Lanka har det, och Spanien ville inte vara sämre


gotakanal3. Vad heter den 190,5 km långa kanalen som sprängdes och grävdes tvärs genom Sverige 1832?

1 Svea kanal
X Göta kanal
2 Blöta kanal

 


 

pswayze4. Vem är Patrick Swayze?

1 Ett spöke
X En keramiker
2 Frågan är felställd, han är död och VAR alltså ett spöke

 


5. Vem var Norma Jeane?

1 Elton Johns mamma
X Prinsessan Dianas gudmor
2 Marilyn Monroe


6. Varför heter pi inte t.ex. avocado eller kalops?

1 För att det engelska uttalet [pai] inte har med paj eller annan mat att göra, dummer.
X För att upptäckaren av pi hette Patrick Nielsen.
2 För att 3,14314 på grekiska heter pipi och man ville förkorta lite.


7. Imperativ är t.ex.

1 Ett slags injektion
X Halt! Höger om! Marsch!
2 Ett imperium som har minskat nästan till ett dimunitiv


8. I vilket av följande exempel finns en exponent? (1 – X – 2 uppifrån och ner)

exponent

 

 

 

 

 

 

 

 


9. Hur fortsätter det?

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva sommar …
1 … då gräs och grodor snor.
X … men äsch och gräsligt stor.
2 … då gräs och gröda gror.


680@8010. Vad är detta?

1 Spanjorens flag football-boll
X bollen som användes under finalen i fotbolls-VM 1934
2 en trasig boll som har lagats med mänskliga senor i ett koncentrationsläger 1931

 


Bonusuppgift!


Traducir neste sentido eminente a outro idioma e encher cun adxectivo despois dos dous puntos:


 

{ 94 comments }

Det bor en dansk karl i mitt hotellrum

by Lotten Bergman on 24 oktober 2015

Jag vet att jag borde ta chansen och skriva om vidriga terrordåd, hemska mordbränder, lama politikerinsatser, Jimmy Carters arbete för att få slut på förfärligheterna i Syrien samt allas envisa ”någon borde göra något [men inte jag]”. Men jag skriver inte mer än så: andra gör det bättre.

Istället övergår vi till trivialiteten ”att väcka Lotten”.

Det är nämligen inte alls svårt. Jag lägger mig alltid för sent och hinner liksom inte sjunka ner i djupsömn innan jag blir väckt av något. Det kan vara en snarkning (som inte är min egen), en liten mus i väggen, en passerande nattbuss eller barnbekymmer. (Nu är de för stora för att gå upp och kissa i garderoben, kräkas på trösklarna eller trilla ur sängen, men ibland kommer de med mardrömmar om fysikprov eller simpel, akut basketmatchnervositet.)

parkinnlund

Inatt sov Tjugoettåringen och jag på hotell Park Inn i Lund. Det är ett synnerligen modernt och piffigt hotell i räta vinklar och med pratande hiss. Vi snusade sött och drömde om den annalkande hotellfrukosten, när en dansk man klev in i vårt badrum.

Eller … i alla fall lät det som om han var där.

Jag gick ner till receptionen och berättade hur det stod till med akustiken i rummet och spelade upp den lilla filmsnutten.

– Jag vet inte om ni vet det, men det är oerhört lyhört (pun intended) i vårt rum, sa jag.
– Oj, det måste komma från våningen ovanför.
– Hm. Ja. Du hör? frågade jag.
– Ja. Det visste vi inte. Tack ska du ha för att du talade om det, sa receptionisten och menade det verkligen.

Äääääsch då. Jag hade tänkt mig en dialog mer i den här stilen:

– Jag vet inte om ni vet det, men det är oerhört lyhört i vårt rum.
– Oj. OJ! Man hör ju allt jättetydligt!
– Hm.
– JÖSSES! Får jag höra en gång till? Var det danska?
– Javisst.
– Det här var det värsta! Där kan ni ju inte sova! Här har du nyckeln till vår bröllopssvit. Och jag stryker förstås räkningen. Vill ni ha en eller två flaskor champagne? MÅÅÅÅRTEN! Kan du ge damen här en voucher med sju gratisövernattningar i New York? Vi ber verkligen om ursäkt.

But nooo.

{ 21 comments }

Stadshotellet i Laholm har ett 50-talsrum! Med fel!

september 29, 2015

Lahom är en av de underliga städerna i Sverige där tågstationen ligger långt bortom all ära och redlighet –3 km västerut. Falkenberg, Söderhamn, Landskrona, Kristianstad och Uddevalla är andra sådana städer, där man kliver av tåget i en mörk säck och får treva sig fram till en buss som tar en till centrum. Hur är […]

Läs hela alltet →

Ett synnerligen oturligt hotell: Scandic Ariadne

augusti 23, 2015

Jag har ju skrutit härs och tvärs om hur jag var en bland nästan 2 000 andra inbjudna till Sveriges Radios 90-årsfirande. Seminarier om framtiden (där vi ombads att inte skvallra för konkurrenterna, så ni får inte veta att man ska satsa hårt på sociala medier och att vara ute bland folk så mycket som […]

Läs hela alltet →

Ett hotell med citronte

augusti 9, 2015

Vi tog nyss in på hotell, jag och min djefla man, och fick i receptionen frågan om vi ville bli uppgraderade. – JA! tjoade jag lite sådär upphetsat som man gör när man aldrig brukar bli uppgraderad, samtidigt som jag klappade händerna som en fyraåring. – Vad kostar det? sa min plötsligt väldigt världsvane man. – […]

Läs hela alltet →

Ett riktigt fånigt hotell: hurra!

juni 3, 2015

En annan har sovit på ett av Sveriges mest välkända hotell inatt. Det ligger mitt emellan Globen och Tele2-arenan, så det har en och annan gäst då och då. Och det är disaaaaaaaajnat så att man blir alldeles knollrig. Utomhusmiljön i området har man inte riktigt lagt lika mycket tanke på, så vi börjar rundvandringen […]

Läs hela alltet →

Service – pah!

maj 5, 2015

Jaha. Nu har jag blivit så gammal att jag anser att jag ska bli behandlad med mer respekt och vördnad än jag blir. Kalla mig gärna surkärringen Bergman i fortsättningen. Sent i söndags kväll – efter tre dagars basketcup i Eskilstuna – anlände jag till Stockholm och skulle köpa mig något att äta. Även om det är […]

Läs hela alltet →

Umeås Folkets hus revisited

januari 20, 2015

Jag och mitt onda knä klev in i Folkets hus-lokalerna och kände inte igen oss. – Vad har hänt? sa jag. – Vi har renoverat! sa arrangören. – Men här kan jag ju inte trilla! sa jag. Tanken var nämligen att knät som jag skadade här den 6 november 2012 (se gårdagens inlägg), skulle fås […]

Läs hela alltet →