historia

Grattis på födelsedagen, världens alla kundvagnar

av Lotten Bergman den 4 juni 2014

inthestore Ja, det är verkligen fem i tolv och alldeles för sent – men vi höjer väl ett glas för vår vän kundvagnen? I 22-årsåldern skrev jag till faktiskt ett ångest-kåseri som handlade om att jag nu hade kommit i den åldern när man började handla med kundvagn istället för korg.

För det är ju så vuxet. Skrev jag.

Lite senare – i 32-årsåldern – skrev jag ännu ett kåseri om kundvagnarna eftersom jag inför tredje barnets ankomst hade börjat stå i affären och vyssja och vagga mina varor som om firstkundvagnen var en barnvagn.

Den 4 juni 1937 såg alltså världens första kundvagnar dagens ljus på Piggly Wiggly i Oklahoma City. De kallades då för ”vikbara korgbärare” (folding basket carriers) eftersom nya uppfinningar ofta har väldigt beskrivande namn. 

På bilderna här syns den allra första modellen, som verkar både instabil och perfekt att slå smalbenen i. Och damen handlar minsann jättemycket mat iklädd en päls.

Mina barn har fått utstå mycket i livet – som att jag inte gör pannkakor och bakar bullar och envisas med korta kjolar. Men en av mina riktigt stora missar är tydligen att de aldrig har fått åka i ”roliga kundvagnar.

roligkundvagn

Alltså en sådan här. Jätterolig.

Men nu ska ni få se på något intressant!

pantpeng

Hallå, barn! Ni kanske inte har fått åka rolig varuvagn — men har ni sett pantpengsmojängen i genomskärning förut? Va? Va? Va?

Och så till den eviga frågan till tokiga länder: papperpåsar utan handtag? Hur tänkte ni nu?

papperspåsar

 

{ 18 kommentarer }

Semlor och färs

av Lotten Bergman den 4 mars 2014

Inte vet jag hur eller när ni äter era semlor, men idag är ju den underbara tisdagen med stort F. Jag planerar enligt denna fina tradition:

Hamburgare (med osynligt kött) och semla (med osynlig mandelmassa).

Hamburgare (med osynligt kött) och semla (med osynlig mandelmassa).

Och nu måste vi associera vilt här. Carl Larsson grundade tillsammans med bl.a. Richard Bergh, Ernst Josephson och Bruno Liljefors konstnärsgruppen Opponenterna, som fajtades mot Konstakademien eftersom de kämpade för den mer ungdomliga och personliga konsten.

Opponenterna 1885. Mannen som sitter längst till vänster är Richard Bergh.

Opponenterna 1885. Mannen som sitter längst till vänster är Richard Bergh.

Richard Bergh målade på detta vis.

Richard Bergh målade på detta vis.

Denne Richard Berg hade en dotter som hette Maja (1899–1993), och hon såg ut så här i elvaårsåldern.

Denne Richard Berg hade en dotter som hette Maja (1899–1993), och hon såg ut så här i elvaårsåldern.

Och denna Maja skrev på fettisdagen (som var en lovdag) 1915 detta i sin dagbok.

Och denna Maja skrev på fettisdagen (som var en lovdag) 1915 detta i sin dagbok. (Från Stockholmskällan, den underbara Stockholmskällan.)

”Vaknade vid 10 tiden sådär av att Johan slog ihjäl Anna-Stina. Hon kom sedan in till oss och skojade. Johan var sjuk sades det, men han såg inte ut så. Alma och jag fick stora baljor med schoklad och wienerbröd ja dom va som tre thekoppar. Så kom vi upp, jag hade min kransklädning på. Fick färs till frukost. Sedan gjorde vi lite iordning och på förmiddagen la vi ”puzzle”. Jag for hem med 2an. Fick sällskap med Ingeborg vi kritisera Bigge, som annars är Ingeborgs älskling, hon hade varit på Nationalmuseum. Hos tant Helena på kvällen och middag fick sillsallad och F.bullar. Dom andra dansade och vi lite med. Fick tårta emellan och sedan gick Gunnel och jag hem hon med sin P. stövlar.”

Naturligtvis slog inte Johan ihjäl Anna-Stina. Maja är bara jätterolig och menar att ”det lät som om Johan slog ihjäl Anna-Stina”.

Men nu till pudelns kärna och orsaken till att jag berättar allt detta: vad kan ”färs” vara som hon åt till frukost? Enligt SAOB kunde färs förutom malt kött förr vara ”allmännare: (tunn) hoprörd massa” – en kleggig gröt, eller?

{ 80 kommentarer }

Uppror, upplopp och en Greta (samt lite, liiiiite OS)

av Lotten Bergman den 14 februari 2014

Igår kväll var jag i Stockholm och lyssnade på en man som berättade vad det stod i en avhandling som han hade skrivit. Mitt sällskap somnade, föreläsaren drog över tiden och sammanfattande punktlistor prydde powerpointpresentationen.

Detta till trots lärde jag mig vad Potatisupproret 1867 och Hungerupproret 1917 var. Nu har det visat sig att jag borde ha lärt mig det redan när jag gick i sexan, men si då bodde jag i Luleå och vi lärde oss inte sådant utan läste istället Maos lilla röda och gick i demonstrationståg mot betygen. (Tydligen är Potatisupproret något som alla skolbarn i Stockholmsområdet känner lika väl som att barnen i Lund vet att ett visst slag ägde rum 1676.)

Protesterande mödrar på väg till Mjölkcentralen den 27 April 1917.

Protesterande mödrar på väg till Mjölkcentralen den 27 April 1917.

Åren 1719–1917 (lätt att komma ihåg) var det inte snack om att åka på solsemester till Thailand eller fäppla med botox för att man skulle må bra. Gång på gång var det missväxt, det var krig och pest och så kom ryssarna och brände ner alla trähus i skärgården och 1867 var ett riktigt svältår, och var det inte svält så var det problem med bönder som sålde sina grödor till återförsäljare som tripplade priserna. Det som saknades mest var utsäde och potatis – särskilt kvinnornas slagord handlade om matbrist … men det kunde låta så här:

– Vi vill ha bröd, inte brännvin! Och brännvinet ska vara billigare.

Lösningen var ganska enkel: bönderna fick sälja allt som kunde säljas under en torgdag i veckan. Om de sedan hade något kvar (och ville), sålde de sina varor till återförsäljare som fick höja priserna som de själva kände var lagom.

Efter föreläsningen om upproren fick vi alla gå ner i Stadsarkivets arkiv, eftersom det ju var där vi var. Jag märkte att jag höll andan av förväntan först när mitt sällskap påpekade att det luktade illa. Jag tog ett djupt andetag och njöt av dammiga böcker, smala gångar och spännande livsöden – en tidsresa helt enkelt.

Se, ett sånt mysigt arkiv!

Se, ett sånt mysigt arkiv!

Underskönt vackra böcker.

Underskönt vackra böcker.

Smällfeta böcker. (När bokbindarna plötsligt skulle få betalt per beställning och inte per band, blev böckerna så här otympliga.)

Smällfeta böcker. (När bokbindarna plötsligt skulle få betalt per beställning och inte per band, blev böckerna så här otympliga.)

Polisens arkiv finns här – och alla rapportböcker.

Polisens arkiv finns här – och alla rapportböcker.

Boven Lindström ställde till det för sig i mars 1917.

Boven Lindström ställde till det för sig i mars 1917.

Någon Christer Pettersson fick livstid för mord …

Någon Christer Pettersson fick livstid för mord …

Och se där, fattigbevis. (Som man har stället för bouppteckning efter alla som saknar tillgångar.)

Och se där, fattigbevis. (Som man har stället för bouppteckning efter alla som saknar tillgångar.)

Någons förlossning den 18/9 1905. Men vänta, vad heter modern?

Någons förlossning den 18/9 1905. Men vänta, vad heter modern? (Klicka på bilden.)

Det lilla barnet hette alltså Greta Gustafsson. Sedermera Garbo.

Det lilla barnet hette alltså Greta Gustafsson. Sedermera Garbo.

Någon stackare med ojämnt humör har tagits in på Katarina sjukhus. Han är tydligen tysk …

Någon stackare med ojämnt humör har tagits in på Katarina sjukhus. Han är tydligen tysk …

Jahaja. Hermann Göring har stora sympatier för Fäderneslandets åsikter om psykiatrikerna!

Jahaja. Hermann Göring har 1925 stora sympatier för Fäderneslandets åsikter om psykiatrikerna!

Lyckliga Lotten är nu hemma igen efter en resa till dåtiden.

OS-rapport: en slippery slope-trixare i för stora brallor har slagit alla med häpnad, en halvryss från Björkskatan i Luleå (där jag ju bodde!) har åkt så bra i den fria konståkningen att hela publiken bara dog av förundran innan de ställde sig upp och gav grabben stående ovationer. Och Charlotte Kalla har tagit ännu en silvermedalj!

Silverkalla.

Silverkalla.

{ 47 kommentarer }

Bensindunk!

av Lotten Bergman den 3 februari 2014

Idag ska vi prata lite om en uppfinning. I största allmänhet önskar jag att någon kunde uppfinna en ”laga-dig-själv-apparat”. Bara sådär. Några exempel:

  • Växelspaken på bilen har pajat – men då tar man bara ”laga-dig-själv-apparaten” och låter den stå och mullra under natten tills det säger PLING när det har lagats färdigt.
  • Smarta telefonens dumma glas spricker när man lägger en hammare på det – fram med ”laga-dig-själv-apparaten” som reverserar sprickuppkomningen.
  • Ögonen ser sämre och sämre – lägg då bara ”laga-dig-själv-apparatens” ögonkit (måste köpas separat som ett tillägg pga. ögonens delikata natur) som kalla gurkskivor på suddet tills tapparna och stavarna har kommit i fas med varandra igen.

En annan ännu ouppfunnen sak är ju de smidiga bilbarnstolarna – men dem har vi nog pratat om förut och jag tar härmed en bilbarnstolsklagarpaus tills jag får barnbarn.

Här är däremot en sak som uppfanns i och med att bensinmotorn gjorde succé: bensindunken!

Ujujuj, så bökigt det ser ut. Tennisarm, ryggskott och astma coming up.

Ujujuj, så bökigt det ser ut. Tennisarm, ryggskott och astma coming up.

(Läsekretsen gäspar och börjar flacka med blicken. Hur trist är inte en bensindunk? Men luuugn.)

Gamla upphittade, brittiska bensindunkar.

Gamla upphittade, brittiska bensindunkar.

Under andra världskriget uppstod ett prekärt problem: bensin skvimpades, läcktes och spilldes över halva Nordafrika eftersom britterna hade problem med sina bensindunksuppfinnare. Bensindunken som de fick hålla till godo med – och som kallades ”a flimsy” – var

  • av tunn plåt
  • fyrkantig
  • slarvsvetsad
  • försedd med ett så litet handtag att till och med fjädrar hade varit besvärliga att bära.
  • utrustad med tillsatsdelar som tratt och annat … som man ju tappar bort.

En liten film (utan ljud) som visar hur hopplös den var och hur den kom att användas istället:

PETROL TINS IN THE DESERT

Jerrycan-svetsning 1942 – det man ser är insidan av en ännu inte ihopsatt dunk.

Jerrycan-svetsning 1942 – det man ser är insidan av en ännu inte hopsatt dunk.

Plötsligt upptäckte britterna att tyskarna inte spillde. De hade nämligen bensindunkar som var ett fullständigt under av smarthet. Ungefär samtidigt upptäckte tyskarna att deras bensindunkar på ett mystiskt sätt försvann; de hade blivit hårdvaluta.

Den tyska – som kallades ”jerrycan” (eller jerry can eller jerrican) och uppfanns 1937 – var plattare, hade rullsvetsade fogar, ett lufthål som gjorde att man kunde hälla snabbt, intryckta spår som gjorde att den kunde svälla utan att fogarna förstördes, en inbyggd hälltratt (som kallades snabel) och handtaget som var nästan halva grejen.

handtagen på jerrycan

Man kunde bära den med en hand, man kunde dela tyngden med en kompis, man kunde bära två på en gång med en hand och man kunde lätt lämna över den till en närstående när langen skulle gå. Britterna satte igång egen produktion och härmade tyskarna och snipp, snapp, snut så var bensindunkssagan slut!

Uppdatering
Nej, nu fortsätter sagan här eftersom jag bedrövligt nog har utelämnat viktig information som kommentatorerna hjälper mig med. Etymologin:

Skärmavbild 2014-02-04 kl. 08.45.07

 

På svenska heter underverket ”jeepdunk”, där jeep kommer av … oj. Man slåss tydligen om ursprunget. De två alternativen:

  1. Den lilla, robusta, amerikanska  bil som amerikanerna använde under andra världskriget var av ”general purpose” (ungefär ’kunde användas till vad som helst’). Förkortningen ”GP” uttalas på engelska [djii-pii], vilket lätt blev ”Jeep”, som ju bilmärket (inte bilsorten) heter.
  2. I Karl-Alfred-serien fanns en figur som hette ”Eugene the Jeep” och som enligt Wikipedia ”kunde gå genom väggar, klättra i träd, flyga” och ta sig fram överallt. Precis som den lilla robusta bilen! sa tillverkarna och bestämde sig för namnet Jeep®.

Dunken heter dunk sedan 1645 och kommer troligen från av lågtyskans tunneke som betyder ‘liten tunna’. Och så är det ju ett onomatiopoetiskt ord.

OBS: Den fantastiska dunken kan rosta om den inte är helt fylld eller helt tömd. Rosten fastnar i bränslefiltret och är inte bra för motorn på ungefär samma sätt som lakrits och spenat inte är bra att förvara mellan tänderna.

{ 66 kommentarer }

Muskelmadamer?

januari 9, 2014

Jag läste igår en synnerligen intressant artikel som handlar om muskelträning. Proffsidrottare måste träna vetenskapligt, det förstår vi alla – men faktum är att de ju inte gör det. Jag vet månget basketlag som vandrar iväg till gymmet i samlad tropp och som sedan ställer sig att göra samma övningar på samma sätt exakt lika […]

Läs hela alltet →

Vem var Juan Pujol García?

januari 3, 2014

Jag har inte det minsta svårt för att överdriva eller rentav ljuga – när det gäller goda historier. Att däremot ljuga på det omoraliska sättet (jag sätter själv gränserna här) är komplett hopplöst och omöjligt; jag glömmer ju bort vad jag nyss påstod! På konstiga omvägar har jag fått höra intima detaljer ur ett numera […]

Läs hela alltet →

En sån där dum dag, ni vet

november 25, 2013

Jag har en sån där ”menvaihelvete-dag”. Allt är rätt dumt och fel och hopplöst stökigt. Nej, nej, det är inget allvarligt, men lite som att gång på gång fastna med ärmen i dörrhandtag, snubbla på de egna fötterna och då för att återfinna balansen stuka tummen på den egna näsan. Japp, det var precis så […]

Läs hela alltet →

Om världshistorien vore ett filmmanus …

november 18, 2013

På något sätt hamnade jag i en fantastiskt rolig tråd om hur världshistorien faktiskt aldrig hade godkänts som filmmanus. Ni vet — vi kritiska filmtittare kollar på ”Scent of a Woman” och blir irriterade över att alla på slutet reser sig upp och ger stående ovationer. – Gah! Precis som i ”Brubaker” – Robert Redford får stående […]

Läs hela alltet →

Vem var Mona-Lisa Englund?

november 4, 2013

Jag är förbryllad. I en Se-tidning från april 1950 står det om en 17-åring som heter Mona-Lisa Englund (1933–99). Hon var ett fullständigt unikum vad gäller idrott – och jag har mig veterligen aldrig hört talas om henne. Det här med att visa upp idrottare med full insyn i skrevet är inget nytt. Vad jag kan […]

Läs hela alltet →

Rubriker från förr – t.ex. om Berlinblockaden

oktober 29, 2013

Nämen det är inte så svårt. Faktiskt. Man tar en viktig händelse från förr som vi vet var viktig eftersom vi ju känner till den fortfarande. (Jag är så smart.) Sedan gör man om den enligt nutidens mått. Man kan göra till exempel så här som xqcd: Kan ni identifiera allt? Det här är allmänbildningshumor när […]

Läs hela alltet →