död

Det var sannerligen märkligt (eller inte)

av Lotten Bergman den 19 april 2014

Jag hittade på runeberg.org (rekommenderas varmt) den här rubriken:

Skärmavbild 2014-04-19 kl. 23.57.56

Och gissa nu vad det var som var så märkligt med dessa utlandsdödsfall. De märkligare dödsfallen beskrivs på detta vis:

Konstantin, exkonung av Grekland. F. 1868. Uppsteg på tronen 1913. Tvangs i juni 1917 att jämte sin äldste son, kronprins Georg, gå i landsflykt och överlåta kronan till den yngre sonen Alexander. Sedan denne dött 1920 kallades Konstantin efter folkomröstning att ånyo bestiga tronen, men redan efter två år tvingades han efter de grekiska nederlagen mot Turkiet att åter gå i landsflykt.

14/1. Alexandre Ribot, f.d. fransk konseljpresident. F. 1842. Var chef för tre olika ministärer under åren 1892–95. 1914 var han under tre dagar chef för sitt fjärde kabinett och 1917 för sitt femte. Under världskrigets första år var han finansminister i Vivianis kabinett.

14/1. Frederic Harrison, engelsk författare. F. 1831. Grundade 1880 det engelska positivistsamfundet och har i England utvecklat Gömtes filosofi i en rad arbeten. Kommenterade ännu under sina sista levnadsår händelserna i en serie essayer.

22/1. Max Nordan, tysk författare. F. 1849 i Budapest. Tog sedan mitten av 1890-talet verksam och ledande del i zioniströrelsen.

1/2. Ernst Troeltsch, geolog och filosof, f. 1865. Hans avhandlingar på den äldre protestantiska teologiens område betecknas som banbrytande. Den extremt radikala position, han intog, och den nyprotestantism, han företrädde, frånkändes av hans motståndare karaktären av kristen religion. Under de senare åren verkade han som professor i filosofi vid Berlins universitet.

10/2. Wilhelm von Röntgen, tysk fysiker. F. 1845. Upptäckare av X-strålarna (1895). Belönades vid första Nobelprisutdelningen 1901 med priset i fysik.

18/2. Rasjin, känd tjeckisk politiker. Finansminister. Genomförde deflationen  i Tjeckoslovakiet 1922. Dog av skador efter ett attentat mot honom.

Nu har ni kliat er i huvudet, skakat på detsamma, frågat nära och kära om råd, läst alla texterna ovan tre gånger, googlat gubbarna, följt länken, kokat en kopp te, klämt en burk sardiner som sägs göra alla lite mer klartänkta och dessutom sovit lite grann.

Svaret är att de ju alls inte är märkliga. Och att hu, vad jag fick er att slösa bort tid på att fundera helt i onödan. Dödsfallen är värda att att läggas märke till ity de är remarkabla och anmärkningsvärda (nåja) – de drar helt enkelt till sig uppmärksamheten.

Denna betydelse av ”märklig” är sannerligen inte vanlig längre. Håller ni med mig om att det numera är blott betydelserna egendomlig, märkvärdig, besynnerlig, underlig och konstig som gäller? Och har ni möjligtvis fler ord av den här typen – sådana som man inte längre kan använda som man gjorde ”förr”? (Fri definition av ”förr” råder.)

Märklig sko.

Märklig sko.

Märklig hatt. Eller frisyr.

Märklig hatt. Eller frisyr.

Märkliga framhjul.

Märkliga framhjul.

swmad79005 kopia Uppdatering med Svenska MAD:s upplaga med konstigabilar-tema eftersom kommentatösen Agneta uti Lund är gift med kreatören till bil(d)en. Och ser man på, 6:25 motsvarar i dagens penningvärde ungefär 23 kronor, vilket jag måste säga verkar överkomligt.

{ 54 kommentarer }

Pausmus …

av Lotten Bergman den 4 april 2014

(Känsliga läsare varnas. Här följer ond, bråd död och bilder därpå. Men i morgon är en annan dag.)

Jag är inte rädd för

  • spöken
  • ormar
  • mörker
  • döden
  • clowner
  • misslyckanden
  • cocktailpartyn.

Jag är helt enkelt en orädd person. Som är lite skraj för telefoner, men den rädslan är så liten numera att den går att jämföra med rädslan för leverpaté. Så länge telefonsamtalen eller levern inte hugger mig i strupen, står jag ut. Men vad hände igår?

Jag blev rädd för en död mus.

Av alla löjliga saker att bli rädd för, måste ju den döda musen vara bland de löjligaste.

Av alla löjliga saker att bli rädd för, måste ju den döda musen vara bland de löjligaste.

Kommer den att attackera mig? Kommer den att smitta mig med pest och orsaka ett snabbt frånfälle? Låtsas den att den är död bara för att om en sekund sprätta till och … [okända följder som jag inte ens kan hitta på – så rädd jag är].

– Baaaaaarnen! Det är en grej [gulp] jag måste visa er!
– Igår vad det en LP-spelare. Vad är det idag? sa den luttrade Sextonåringen.
– Tårta? sa Fjortonåringen.
– Är Julian här? sa Elvaåringen, som längtar innerligt efter sin blivande svåger (som alltså är förlovad med Nittonåringen).
– Nej. Det är en död mus som jag har fångat i musfällan här [gulp], i den gamla modellen som funkar [andas!] till skillnad från den moderna och humana [suck] som [påklistrat leende applicerat] inte funkar.
– Hur ser du logiken i det du nyss sa? sa den logiske Sextonåringen.
– Du har just agerat bödel och kallar det humant? sa Fjortonåringen upprört.
– Jag är dööööööööden, sa Elvaåringen, som vet vem Max von Sydow är.
– Här har ni handskar. Ta på och lyft på fällorna och gå ut och lägg dem på kullen i trädgårn. Jag står här så länge, med kameran.

På något hjältemodigt sätt fick jag barnen att ta hand om inte en död mus utan två.

Fjortonåringens sansade, vetenskapliga granskande av musen.

Fjortonåringens sansade, vetenskapliga granskande av musen.

Elvaåringens inte lika stillsamma kontemplation och Sextonåringens försök till förståelse.

Elvaåringens inte lika stillsamma kontemplation och Sextonåringens försök till förståelse.

Mössen placerades bredvid varandra som så här … och var puts väck, försvunna bara tre timmar senare.

Mössen placerades bredvid varandra som så här … och var puts väck, försvunna bara tre timmar senare.

{ 65 kommentarer }

Att fara omkring med ett lik i bilen

augusti 25, 2013

I Weekend at Bernie’s släpar två killar omkring på ett lik som av någon filmatisk anledning inte faller i bitar eller ens läcker. I Ett päron till farsa dör tant Edna så olämpligt att Chevy Chase måste ha med henne på semestern. Och nu är vi med i släpapådöing-klubben. Igår morse inleddes vår spontanresa till […]

Read the full article →

När jag äter antiinflammatorisk medicin blir jag lite personlighetsförändrad

juli 31, 2013

Förändringen består i att jag i allt högre grad håller intervjumonologer med mig själv. Det är inget nytt i och för sig, men nu är jag väldigt fokuserad på meningen med livet varför just jag finns att det ju regnar hela tiden att jag aldrig, aldrig ska få amma ett litet barn igen att pfah, det är […]

Read the full article →

Hur vill ni begravas?

mars 28, 2013

När jag dör har jag egentligen bara en önskan: begrav mig inte levande. Fru Decibel berättade häromdagen om en avlägsen släkting, vars tioårige son nyss dog i cancer. Jag kan inte ens ana vidden av denna hemskhet, men av begravningsförberedelserna kan man se att föräldrarna nog gör det bästa av situationen. De ber om ursäkt […]

Read the full article →

Här är det rätt dött

juli 21, 2012

Egentligen skulle jag kunna blogga så här, bara: Välkomna! Vad har ni gjort idag? Jag har kört traktor. Och så skulle alla kommentatorer rusa in i kommentatorsbåset och så skulle vi liksom sutte vi runt en lägereld bara ha jämfört de senaste rapporterna om våra kära fiskgjusar, som gör att denna vädermässigt bedrövliga sommar faktiskt […]

Read the full article →

Dööööööden

februari 23, 2012

Jag är uppe mitt i natten (vid halv två-snåret) och läser tidningarna. Förr satte jag mig vid köksbordet, prasslade med jättestora tidningssidor och frös om fötterna, tofflade omkring lite här och där, kokade lite mjölk och tittade i taket. Numera slår jag bara upp datorn och ligger kvar i sängen och fryser inte någonstans – […]

Read the full article →

Vad kommer jag att ångra i dödsögonblicket?

januari 26, 2012

Jag kan svara på det omedelbart: jag kommer inte att ångra ett endaste dugg när jag dör, för jag kommer att bli senil i 72-årsåldern och då glömma oförrätter, bittra gräl, långsinthet och felval. Jag kommer att flirta med personalen på mitt boende och lägga ut olämpliga nakenbilder på min blogg samt fara ut mot […]

Read the full article →

När jag går på promenad …

oktober 10, 2011

… tar jag en farlig massa bilder. Som jag inte gör något med. De bara lägger sig tillrätta inne i datorn och där ligger de till döddagar. Jag tittar inte på dem, manipulerar dem inte och skickar dem ingenstans. Kameran som jag så fiffigt lagade, har gått sönder igen – så nu är det mobilkameran […]

Read the full article →

Genitivapostrofen förenar dagens män: Tomas Tranströmer och Steve Jobs

oktober 6, 2011

Den förste: Att Tomas Tranströmer – vår poet som förlorade sitt talspråk 1990 – får Nobelpriset i litteratur är precis som det ska vara. För honom har jag stått nära. Det var  när Hans Pålsson på en Studentafton spelade fyrhändigt med Tomas Tranströmer 1988 och den djefla mannen var den som kom på idén och arrangerade hela […]

Read the full article →