basket

”Most experienced” … eller bara gammal …

av Lotten Bergman den 7 juli 2014

Nu är vi hemma i Sverige igen efter basketturneringen i Spanien – med vår fina andrapris-buckla. Vi förlorade finalen med blott fem poäng mot ett amerikanskt collegelag och kan egentligen inte alls vara missnöjda.

buckan_2014

Vi ställde bucklan vid poolen under sista dagen.

Vilket påminner mig om när pappa var på en pingisturnering och vinnaren på Björn Borgskt manér höjde bucklan i luften, men tappade greppet (pingisbucklor är SÅ tunga) så att den med ett tjong och skrammel trillade i golvet. En person i publiken sa i draefterandan-tystnaden högt och tydligt med perfekt timing:

– Blev det en buckla?

Knävlarna höll eftersom jag inte sprang utan trippade, och dessutom inte roterade (och därmed flera gånger släppte fram motståndarna och missade att rulla efter screen) och inte tog returer som krävde mer än att jag ställde mig på tå. Låter det bedrövligt?

lotten_bench

Inte alls! Underbart var vad det var!

onthecourt

Här är jag i blått, lite till vänster om mitten – och ser nästan ut som en basketspelare. (Mina skor är dock inte basketskor. Hälsenorna tål bara joggingskor numera.)

lotten_serious

Så här såg jag ut efter en av matcherna.

Under avslutningsceremonin kom amerikanskorna – de som kom etta i vår grupp – ner på planen lite för avklädda, tyckte vi. Alla andra stod i antingen matchdräkt eller turneringens t-shirt och var lite allmänt högtidliga, medan …

amerikanskor utan troja

… det amerikanska collegelaget tog emot sin buckla i svettiga sport-behåar samtidigt som de skanderade USA – USA – USA!!!

Detta vrålande irriterade fem turkiska pojklag såpass att de började tjoa Türkiye! för allt vad deras målbrottsröster höll. Då sneglade jag på oss svenskar, som stod mitt i allt kaos och såg ut så här:

happy_face_scared_hg_clr

Vi checkade igår ut opraktiskt tidigt från hotellet – tio timmar innan planet skulle gå – och försökte suga det sista lilla ur de spanska solstrålarna utan tillgång till ombytesrum eller dusch. När bussen mot flygplatsen väl gick på seneftermiddagen, klev jag in med massa blöta saker huller om buller och installerade mig så här:

bussits

Myspys!

Och på flygplatsen var allt precis sådär dyrt som det brukar vara – men jag är ju numera så resvan att jag vet hur man kommer billigt undan:

flygplatsmat

Tjugoåringen til vänster mofsar i sig en hamburgare. Jag till höger äter ägg som jag har i äggbehållaren och dricker en avslagen öl till.

Men hur var det nu med rubriken till detta inlägg? Jo, jag fick ju pris! Giuseppe, som startade turneringen för 21 år sedan, höll ett tal och överräckte det finaste pris man kan tänka sig.

prisboll

Jag är ”the most experienced player” i turneringen!

Och nu är ju frågan: hur gick det med knäna och hälsenorna? Jodå. Hälsenorna var faktiskt värre än knäna, för den smärtan är jag liksom inte van vid och den blir dessutom värre när jag rör på mig. Knäsmärtan sägs ju bara ”vara där”, och tydligen är det för dem bättre ju mer jag rör på mig. Så man kan egentligen säga att jag lydde läkares order: Rör på dig, Lotten!

sladdar

Och här kommer en bonusbild för alla som tycker att det spelas för mycket basket i bloggen numera: spanska sladdar.

{ 54 kommentarer }

Basketmatcher i Spanien

av Lotten Bergman den 29 juni 2014

För nytillkomna läsare — här är jag i Spanien och spelar basket!

marie_lotten_ida

Kolla vilket superförsvar där till vänster!

Men vi började redan igår med att sakta vandra mot baskethallen. Det är en trevlig promenad i värmen – klippetiklopp låter det av tofflorna som idrottsmän vill ha när hälar och tår ömmar och blöder. Dock måste vi passera ett enormt sunkhotell med skrikande killar som hänger från balkongerna och stundom häller öl eller spottar ner på pöbeln som går nedanför. Det hela känns lite medeltida och gatloppsaktigt.

När vi kom in i baskethallen, såg vi varken bollar, korgar eller långa människor. Men en … rullskridskomatch av något slag?

rullskridskohockey

Rullskridskomålvakten till höger, basketlaget till vänster.

Hela laget ställde sig vid rinkens kortsida och storstirrade på ”rullskridskoinnebandymatchen” som pågick. Fast egentligen är det ”rollerhockey” eller quad och inte alls -bandy, hur runda klubborna än är.

suddiglinje

Ser ni baslinjen här? Jooorå, den kan man ju ana.

Så kom vi in på planen, som inte liknar någon annan baskethall som jag har stött på under mina 35 år som basketspelare – ett badrumsgolv med vansinnigt suddiga basketlinjer

osynlig linje

Ser ni linjen som markerar hörnet på basketplanen? Inte? Där i mitten, i nedre bildkant? Fortfarande inte?

patternpagolv

Men däremot fanns det en farlig massa krulliga linjer som ingen av oss begrep. Är det månne hjälplinjer till konståkare?

Matchen var trög och svår samt helvetiskt svettig och vi kom inte riktigt till skott med egentligen något. Vi förlorade till slut nesligt med åtta nesliga poäng – och på en av våra spelare hoppade knäskålen ur led när det blott var tio sekunder kvar. Sjukhus, röntgen och försäkringsbolag samt kryckor … och så inleddes turneringen som nästan alla turneringar plägar inledas.

tajtforsvar

Härmed bevisas: basket är visst en kontaktsport!

Vi slickade våra sår, laddade hela dagen idag och gick i eftermiddags iväg till match nummer två – mot ett amerikanskt collegelag.

pavagtillmatch

Är vi inte coola?

Låt mig upprepa: ett amerikanskt collegelag. En gång till: ett amerikanskt collegelag! Det är precis så häftigt som det låter. (Och för er som inte fattar: det är som om vi skulle ha fått tävla mot Svan och Wassberg. Liksom.)

lotten_ida

Mor och dotter (nr 11 respektive 5) står beredda på att ta straffreturen – fast det här är första straffen, så än så länge står vi bara och vilar. (Jag står närmare korgen för att jag är 2,5 cm längre. Tjugoåringen borde stå närmare korgen eftersom hon hoppar minst en halvmeter högre än jag.)

Efter full tid var det lika, och eftersom basketmatcher inte kan sluta oavgjort, vidtog förlängning. Efter den förlängningen var det lika igen. (Ni förstår nu: vi är som Chile och Brasilien. The underdog mot the överhund och aldrig mötas de två men korven den har också två.)

bossenskriker

Under hela matchen satt en man på läktaren med armarna i kors och skrek åt amerikanskorna. Ibland gick han ner på planen och skrek åt dem. Detta fann vi alla mycket underligt.

Efter den andra förlängningen samlades vi alla i ett hörn av hallen och grymtade. Det är hemskt att förlora knappt efter två förlängningar, och man glömmer det aldrig. Amerikanskorna var brutalhårda och filmade fall som vore de italienska fotbollsspelare. De skällde på domaren (som inte gav dem gult kort) och de himlade med ögonen mot oss och var precis sådär som vi inte är. Eftersom vi var underbara på alla sätt och vis.

inline_inkast

Se här hur alla vi är uppställda i en linje vid inkast. På en given signal (slag med handflata mot boll), går den närmast bollen åt ett håll, tvåan åt andra hållet och trean sätter en screen (stänger vägen för) så att fyran blir fri och kan göra nåt coolt.

inkastefter

Här, bra nån sekund senare – den som kastade in bollen har inte ens kommit in på planen än. Tjoff, som en sprängning av biljardbollstriangeln. (Så heter det säkert inte.)

Väl hemma på hotellrummet igen, kände coach Sara (tillika min sängkamrat under turneringen) att det var dags att ta hand om tant Lottens knän. Hon parkerade en chipspåse i famnen på mig (salttillskott!) och så fixade hon massa helande smörjor och banne mig … det funkade! Det är länge sedan jag kände mig så stor och stark och smidig.

kneemassage

Min blick är klistrad på tv:n. Otacksam knätant, va?

Hur jag känner mig imorrn vette fåglarna, men all eventuell träningsvärk kommer att välkomnas och skrytas med hela dagen.

{ 49 kommentarer }

Svettigt och sött i Spanien

juni 28, 2014

Det bästa med att resa till sydligare länder är enligt mig ögonblicket när man kastas in i den heta, fuktiga luften och den stekande solen. Efter mindre lyckade resor där just detta ögonblick har uteblivit (läs: Turkietresan), drabbades jag av ett akut lyckorus när just detta hände igår: unken, blöt, het vind som kletar sig […]

Read the full article →

Idag åker jag till Spanien!

juni 27, 2014

För fyra år sedan såg det ut så här på en flygplats.  För tre minuter sedan såg det ut såhär. Det var fotbolls-VM då, det var sommar, det var basketmatcher och sol och bad samt ett himla firande eftersom Spanien vann VM. Och nu är allt precis likadant: vi ska till samma stad, samma basketturnering, […]

Read the full article →

Ett ovanligt lyckat skott

juni 9, 2014

Vår spanjor här i huset (den nyblivna Tjugoåringens pojkvän som är i Sverige för att spela basket i Helsingborgs BBK, men som off season bor hemma hos oss) har satt upp en basketkorg i ett träd. Häromdagen visade det sig att han hade blivit fästingbiten och på vårdcentralen skrevs omedelbart antibiotika ut eftersom bettet hade orsakat […]

Read the full article →

Basketcupen och ESC 2014: liten rapport

maj 11, 2014

Mina fötter luktar efter en hel dags basketarbete såpass illa att de överröstar låtarna i Eurovision Song Contest. Jag har idag pratat med ungefär 500 människor, öppnat 37 dörrar, diskvalificerat en toalett som misskötte sig och öppnat en hiss som visade sig inte vara tom. Alla basketbarn bjöds på disco, där Elvaåringen tillsammans med vår […]

Read the full article →

Basketcup hela helgen

maj 10, 2014

Jag är lite frånvarande. Från klockan 14 igår fram till ungefär klockan 19 på söndag kommer jag att ha tillbringat ungefär 35 timmar i baskethallar här i stan. Vi har en cup som heter EEM och när den pågår blir man livegen. Hela familjen – inklusive vår spanjor – är indragen och vi coachar, skriver protokoll, […]

Read the full article →

Basketmatch: förlust

mars 30, 2014

Vi spelade så bra, så bra. Vi sprang, vi höll humöret uppe och vi kämpade som blådårar och gjorde allt rätt eftersom vi kastade oss på golvet efter förlupna bollar inte klagade på domslut (ibland klagar man bara för klagandets skull, vilket är dumt) sprang på egna returer (= man skjuter och springer in och […]

Read the full article →

Förolämpningsnamn

mars 25, 2014

Skitstövel! Jävla Jock! Grobian där! Frimicklare! Laban! Laban kallas faktiskt ‘en lång drasut’ på tyska – av labberig som betyder ‘sladdrig’. (Usch ja: sladdriga, långa män är ju så svåra att hantera.) Grobian kan man kalla någon som är en ouppfostrad drulle  – och som dessutom inte har vett att begripa att det är bättre att […]

Read the full article →

Hej dagbok!

mars 24, 2014

När Stephen Fry talar, lyssnar jag. Den här snutten har han visserligen inte skrivit själv, men det är ju han som läser. Så jag lyssnar. Ptja. Lite banalt kanske? Men man ska tydligen för att må bra göra det man tycker om att göra och inte lyssna så mycket på hur andra tycker att man […]

Read the full article →