basket

Basketmatch: förlust

av Lotten Bergman den 30 mars 2014

Vi spelade så bra, så bra.

Det är förstås bara för att jag har så ont i knät (se pilar) som jag just i detta ögonblick dribblar alldeles på tok för högt.

Det är förstås bara för att jag har så ont i knät (se pilar) som jag just i detta ögonblick dribblar alldeles på tok för högt.

Vi sprang, vi höll humöret uppe och vi kämpade som blådårar och gjorde allt rätt eftersom vi

  • kastade oss på golvet efter förlupna bollar
  • inte klagade på domslut (ibland klagar man bara för klagandets skull, vilket är dumt)
  • sprang på egna returer (= man skjuter och springer in och tar returen själv istället för att stå kvar och beundra sitt skott)
  • sprang tillbaka i försvar när vi egentligen inte orkade
  • log mot alla och envar
  • lyckades jobba ikapp ett underläge.

Vid full tid (efter 4 X 10 minuter effektiv tid, vilket innebär ungefär 90 minuter efter matchstart) stod det 63–63, vilket är ganska många poäng för att vara en division 3-match. Men ingen basketmatch på elitnivå (hrm) får sluta oavgjort, varför det blir 5 minuters förlängning. (Det kan alltså om det vill sig illa bli tio förlängningar – man fortsätter tills något lag har vunnit.) Vi pratade ihop oss och beslutade oss för att vinna.

Pang, tjoff, bom, foul, trill, gnissel, duns (inte dunk), KÄMPA PÅ och massa satta straffar!

Och så förlorade vi ändå med 74–72. Tandagnisslan, buttra miner, svordomar och stamp i golvet följdes av matchanalys, duschprat, omklädningsrumsältning och det gemensamma glädjebeskedet att vi vann de inbördes mötena med 6 poäng. Ha! Pukor och trumpeter, fanfarer och serpentiner!

– Ses imorrn på träningen!

Men varför berättar jag detta? Jo för att mitt i allt förfärliga med en fotbollssupporters död i Helsingborg, så fortsätter idrotten att glädja, förbrödra, utbilda och skapa gemenskap. Jag är liksom alla andra förskräckt och bedrövad efter att ha följt det alldeles förfärliga som hände för att två idrottslag ska leka tävling med en boll – men det är inte idrottens fel.

Låtom oss fortsätta jaga bollar och glida omkring på snö och hoppa långt eller högt på det mest larviga sätt och på något vis sprida glädje omkring oss – och därmed sabotera för rötäggen som nog egentligen faktiskt inte bryr sig om idrotten utan bara vill bråka.

{ 38 kommentarer }

Förolämpningsnamn

av Lotten Bergman den 25 mars 2014

  • Skitstövel!
  • Jävla Jock!
  • Grobian där!
  • Frimicklare!
  • Laban!
Ptja, näe, den där sista funkar inte så bra, va?

Ptja, näe, den där sista funkar inte så bra, va?

Laban kallas faktiskt ‘en lång drasut’ på tyska – av labberig som betyder ‘sladdrig’. (Usch ja: sladdriga, långa män är ju så svåra att hantera.)

Grobian kan man kalla någon som är en ouppfostrad drulle  – och som dessutom inte har vett att begripa att det är bättre att inte vara en grobian. Det kommer av tyskans grob, som betyder ‘grov’, så det behöver jag ju inte förklara närmare.

Skitstövel betyder konstigt nog inte ‘smutsigt skodon’ utan ”jävla Kristoffer”! (Christofer→Stoffel→Stöffel)

Frimicklare kommer av det (tydligen) nedsättande namnet Michael som i Mickel Räv (opålitlig lögnare) och betydde förr ”enkel, grov karl som dessutom kunde vara en lurk, en dumskalle och en snuskpelle”. (Och Pelle i snuskpelle kommer sig förstås av en annan biblisk man: Petrus.)

När jag var utbytesstudent i rednecksstaden Dallas, suktade jag liksom alla andra tjejer efter the jock. Alltså killen som var bra i idrott, som levde för sin idrott och som hade snygga armmuskler. Arthur Muse var min favvo, vilket ingen i mitt basketlag förstod.

– No, no, no Charlotte! (Jag kallades Charlotte.) He is not good looking!
– But yes, he is.
– But … you can’t … he’s … BLACK!
– He is what? How? What do you mean?

(Jag kom gubevars från Luleå.)

Arthur Muse spelade faktiskt både amerikansk fotboll och basket.

Arthur Muse spelade faktiskt både amerikansk fotboll och basket. (Bilderna är tagna ur min ”yearbook”.)

Och nu till associationspoängen! (Som inte alls har med idrotts-jocks eller jockstraps att göra.)

”Jockey” – precis som i ryttare – är ett smeknamn som kommer av det inte alldeles jättevanliga namnet Jock, som är den skotska varianten av Jack. Och ”jocks” blev vad man kallade skottar i största allmänhet … och alltså ett skällsord om man var engelsman. Om var riktigt sur, kunde man kalla den som man var arg på för grötskalle eller din tröga skojare på det här viset:

– Crowdy-headed Jock!

Crowdy är ”havregröt”, som man kan associera till klet, kladd och stockning (i huvudet). Jockey är alltså ett diminutiv av skotte & skojare: små, satta män som inte drog sig för att luras, men som passade bra på hästryggen vid kapplöpning.

En annan jock.

En annan jock.

{ 68 kommentarer }

Hej dagbok!

mars 24, 2014

När Stephen Fry talar, lyssnar jag. Den här snutten har han visserligen inte skrivit själv, men det är ju han som läser. Så jag lyssnar. Ptja. Lite banalt kanske? Men man ska tydligen för att må bra göra det man tycker om att göra och inte lyssna så mycket på hur andra tycker att man […]

Read the full article →

Ännu en basketsöndag

mars 2, 2014

Idag är det basketmatch! [plats för fanfar] Att det är lite speciellt idag beror på att detta det är den första matchen på nästan två år där jag ska vara med som spelare och inte bara coach. Det handlar om div III och det handlar om en paniklösning eftersom mitt lag är fullt av sjuklingar […]

Read the full article →

Bara en liten rapport om gårdagens aktiviteter

februari 6, 2014

Igår skulle jag bara skriva tre artiklar och hinna med ett par ärenden. Det började med att jag hade fått en läkartid på vårdcentralen eftersom jag ville ha en remiss till en ortoped och sådana inte remissas till utan förkontroll på nyss nämnda vårdcentral. Läkaren ojade och hummade, ställde motfrågor, suckade, skakade på huvudet, undrade […]

Read the full article →

Harlem Globetrotters

november 14, 2013

Jösses! Jag har ju försummat min basketmission in life genom att inte en enda gång ha berättat om basketlaget Harlem Globetrotters! Ni kanske känner igen dem om jag visar en bild? Inte det? Okej så här då? Laget bildades 1927, när en amerikansk basket-proffsliga hade varit igång under ett par år i USA. Men den […]

Read the full article →

Avokadors mognad, bussbetalning och en fredagsfilm

maj 31, 2013

I bloggens barndom länkades det till höger och vänster på ett otroligt trevligt och frikostigt sätt. I nästan varenda blogginlägg kom en länk till en annan blogg och vips, var man fast i bloggsurfandet och glömde att hämta barnen på dagis. Så nu ska jag ge er lite fredagsunderhållning, bussinformation och ett husmorstips. 1. Vi […]

Read the full article →

Eskilstuna Basketball Association (EBA)

maj 10, 2013

Varje år samlar vi in gamla föredettingar, elitspelare och ungdomsspelare födda 1940–99 och så blandar vi lagen huller om buller och så spelar vi en turnering utan slutspel och så lär vi känna varandra och är så lyckliga och glada att jag bara måste dela med mig av detta fastän jag har gjort det förut. […]

Read the full article →

När är det som allra roligast?

april 21, 2013

Hemma i köket har vi en skrivbok med ”dagens fråga”. Den funkar lite som en gästbok — vi sitter alla runt bordet och så svarar vi på frågor som vem vinner fotbolls-VM? vad gör du med den här miljonen som jag ger till dig NU, men som du inte får ge bort till välgörande ändamål? […]

Read the full article →

Och vad gjorde jag igår då?

februari 24, 2013

Min lördag: Först var jag speaker på en basketmatch i herrarnas div. 1-serie i Eskilstuna. Sedan var jag på litterärt cocktailparty i Stockholm. Eftersom jag antydde detta i kommentarerna till förra inlägget, skrev kommentatösen Annika så trevligt att jag egentligen borde rapportera om allt så ingående som det någonsin är möjligt. Vilket ju är en […]

Read the full article →