basket

Sluta skrika och bråka …?

av Lotten Bergman den 1 maj 2015

Jag pratade nyss med Tjugotreåringen (han som ligger i Lund för att bli civilingenjör). Han har kommit på att han aldrig i sitt liv har grälat med någon.

– Och jag tänker heller aldrig gräla.
– Men tänk om d…
– Nej, man kan visserligen ha olika åsikt, men man måste faktiskt inte gräla.
– Men hur ska du k…
– Man kan resonera sig fram.
– Men om den andra som du resonerar med anser att det är sunt att rensa luften och säga vad man tycker?
– Jamen då kan man ju göra det utan att för den skull höja rösten.
– Men då kanske man spricker av ilska!
– Kanske det. Men jag är aldrig så arg att jag ens är i närheten av att spricka.

I nästan alla meningsutbyten är det ju så att någon halvvägs in i diskussionen kommer på att det inte är värt att diskutera längre, eftersom det är

  1. en petitess
  2. så att den andra faktiskt har rätt
  3. trevligare att inte gräla.

Men så känner man att ptja … jag ska stå på mig …?

Detta apropå att jag under tre dagar ska bo, äta och leva med massa människor i en basketturnering: Sveriges största med 239 deltagande lag från hela Europa. Och för en gångs skull såg jag inget av denna hysteri:

parent yelling at player

Gräl på små barn. (Det här är en arrangerad bild som jag har hittat, ba.)

Alla coacherna var lugna och kloka, spelarna verkade vara nöjda med livet och när någon begick ett misstag på planen, hörde man bara ”bra försök” och ”helt okej”! Är det inte så att man kan bli lite tårögd på kuppen? Det är precis så här det ska vara när man är ett barn och ska ha kul. (Det är en helt annan sak när det handlar om elitidrott – då vill jag se blod, svett och tårar och att mitt lag vinner.)

Femtonåringen (hon som är lång, vinner mattetävlingar och ska bli konstnär) spelade idag en match som laget förlorade med en ynka poäng. Och hur deppade var de över detta?

f00_eem_2015

Inte särskilt!

Själv är jag inge vidare på att gräla. Det kan ha att göra med att jag sedan 30 år grälar blott och endast med min djefla man, men det slutar alltid ganska snabbt med att han säger förlåt för att han ju hade fel och så är vi vänner igen. Jag har helt enkelt fått för lite träning i grälandets konst.

(Här borde jag ha slängt in en jättestor smiley för att ni ska kunna vara säkra på att jag uttrycker mig på ett inte helt allvarligt sätt. Men jag vill inte.)

{ 43 kommentarer }

En ovanligt lång basketdag

av Lotten Bergman den 16 februari 2015

Sedan 1978 har jag kuskat runt på helgerna och spelat basketmatcher i Kiruna, Överkalix, Tärendö, Kristianstad, Norrköping, Helsingbo… Ja, listan kan fortsätta i all evighet. Det underligaste är kanske med tanke på detta att jag inte spelar bättre basket än jag gör?

brutallotten

Nej, här fick jag inte foul.

Igår åkte åtta glada tjejer födda från 1964 (jag) till 2000 (Femtonåringen) i minibuss till Arvika, som ligger drygt tre timmar inåt landet. Matsäck åts inne i bilen, någon somnade, radion funkar som vanligt bara då och då (skrap och brus) och när vi väl hittade musik, var det den här låten som spelades.

Åtta gånger hörde vi den …

I Arvika spelade vi i en fantastiskt fin, gammal sporthall som var otroligt välhållen sedan glansdagarna runt 1990 när det spelades helt annan basket än den som vi presterade igår.

mirresitter

Vår spelare som sitter ner har här blivit mosad vid ett poängförsök, men inte heller där blev det foul.

Efter att ha konstaterat att vi för första gången den här säsongen förlorade, satte vi iväg hemåt. Strax utanför Karlskoga tog det tvärstopp pga. en bilolycka. Vi satt sedan i vår fina minibuss i två timmar och drack kaffe, te, läsk och vatten tills kroppen sa nej och några av oss helt enkelt fick erfara hur det känns att sätta sig mitt på motorvägen och kissa. När vi satt där och skvalade, såg vi fem toaletter på andra sidan vägen. Men mellan oss och dem var det en motorväg och två diken.

toandrasidan

Toaletterna. Så lång borta och ändå så nära.

Ur bilen framför oss stack ett huvud upp ur takluckan. Det såg roligt ut, så jag tog en bild.

titut

Tittut!

En liten stund senare tog damen i bilen en bild tillbaka på oss. Och så klev hon ur sin bil!

– Hjäälp! Hon kommer hit!
– Har hon pistol?
– Det här är som i en amerikansk skräckfilm!
– Varför? JAG VILL INTE DÖ!

Men hon var bara på väg till toaletterna på andra sidan motorvägen. Med stor möda klättrade hon över mitträcket och tog sig över till de två dikena. Och där försvann hon ner i meterdjup, skitig, isig och otrevlig snö!

– Hon försvann!
– Var är hon?
– Ska vi hjälpa henne?
– BILARNA RÖR SIG!

För detta skedde i ett sådant där ögonblick när den stillastående bilkaravanen plötsligt och obegripligt rör sig tio meter framåt. Men bara för att stanna igen. Vissa bilister blir då hagalna och ger sig iväg i vänsterfilen i tron att avspärrningarna är borta, alla som har gett sig iväg för att gå till olycksplatsen (jodå) börjar jogga tillbaka till sin bil och kvinnor som har sjunkit ner i ett snöigt dike börjar skrika på sin andra hälft som sitter kvar bakom ratten.

Men allt gick bra. Alla överlevde, alla fick till slut kissa på toa och alla slickar vi nu våra sår för att ikväll åka till Västerås och spela en helt annan match.

Skidåkningen? Well, ptja, den ligger på is just nu, om man så säger.

{ 41 kommentarer }

Nu bryter vi ihop och går vidare

av Lotten Bergman den 25 oktober 2014

Idag har invånarna i vårt hus spelat sammanlagt sex basketmatcher. Av dessa förlorade vi fem. Den sjätte blev inte av, för Nyköpingslaget ”visste inte att det var match”.

Det händer faktiskt förvånansvärt sällan att sådana missförstånd uppstår, men när det gör det, blir det verkligen jackpot på besvikelsefronten.

besviket basketlag

Här sitter vi och suckar och svär strax efter beskedet. (Foto: Tjugoåringen.)

Det är ju inte blott tio spelare som står med tappade hakor och osvettiga kläder, det är

  • ett antal inkallade barnvakter som inte behövs
  • kalas som skjuts upp
  • resor till Stockholm som brinner inne
  • besök av släktingar från Åväbbla som inställs
  • fotbollsmatcher som vissa publikelement väljer att inte prioritera
  • nattjobbare som i onödan går upp i ottan efter tre timmars sömn
  • basketdomare som planerar sin helg efter domarinsatser
  • verkligen ringar på vattnet.

När det helt klart är ena lagets fel (Nyköpings alltså), vinner det andra laget på walkover (w.o.), vilket innebär vinst med 20-0 för oss. Dessa 20 poäng görs förstås av lagets kapten, som är jag.

Eskilstuna Basket–Nyköping 20–0
Poängplockare: Lotten Bergman 20.

(Det kan förvisso vara så att poängplockare inte anges efter wo-matcher, men det var faktiskt ett bra tag sedan jag gjorde 20 poäng så jag anser att det faktiskt är så här det ska se ut.)

Men nu till etymologin till walkover, som egentligen är enda anledningen till att jag berättar om denna basketbedrövliga dag. Det är ett uttryck från brittisk ridsport, där man för att vinna måste passera mållinjen även när det inte finns några motståndare. Men om man inte har några motståndare finns det ju ingen anledning att skynda sig och galoppera galet fort, utan häst med ryttare kunde helt enkelt walk over the finish line.

olgakorbut

Men det är också en rörelse inom gymnastik. Se här en walkover av Olga Korbut i OS 1972!

{ 51 kommentarer }

– Ja, hur känns det nu på 100-årsdagen, Lotten?
– Jag har plötsligt fått jätteont i knäna, kan du tänka dig. Begriper inte varför det skulle dyka upp plötsligt.
– Det är måhända det myckna basketspelandet på 1900-talet?
– Joooo, så skulle det ju kunna vara förstås. Sa du 1900-talet? Hm.
– Du var i USA som basketproffs säsongen 1981–82?
– Ja, så var det nog. Bedrövligt spel. Håriga ben hade jag, tror jag minsann. Spelade mot eller med Barack Obama. Jag tror att jag har en bild här nånstans … Ja, titta! Med honom var det — i ett mixed lag.

barack_lotten_1980

Obama i mitten där, Lotten till höger.

–  Jag har hittat ett tidningsurklipp från … låt se … Eskilstuna-Kuriren den 26 september 2009 – var det året när du, Lotten, lade skorna på hyllan?
– Nej. Här läggs inga skor på hyllan. Jag spelar fortfarande. Skorna sitter på fötterna och där ska de sitta. Jag ska dö med skorna på.
– Jaså såpass?
– Ja, men av någon konstig anledning får vi inte ha på oss shorts längre när vi spelar. Fastän vi rakar benen. Här har jag ju en bild från igår!

basket_nunnor

Lotten med bollen –bolltrollare som alltid.

– Okej, men här i artikeln från 2014 står det ju att du är en ”f.d. basketstjärna”.
– Mhm. Måste vara ett korrfel. Får jag titta?
julians_article_sep26_2014– Eh… det var då väldigt vilka små flugskitar till bokstäver.
– Förstoringsglas kanske?
– Jatack.

korrfel

– Upprörande. Tsssst. Skulle jag vara en föredetting? Nej, nu jävlar.
– Jaså? Vad händer nu?
– Nu måste jag sova middag. Dunk! Zzzzzz.

{ 43 kommentarer }

”Most experienced” … eller bara gammal …

juli 7, 2014

Nu är vi hemma i Sverige igen efter basketturneringen i Spanien – med vår fina andrapris-buckla. Vi förlorade finalen med blott fem poäng mot ett amerikanskt collegelag och kan egentligen inte alls vara missnöjda. Vilket påminner mig om när pappa var på en pingisturnering och vinnaren på Björn Borgskt manér höjde bucklan i luften, men […]

Läs hela alltet →

Basketmatcher i Spanien

juni 29, 2014

För nytillkomna läsare — här är jag i Spanien och spelar basket! Men vi började redan igår med att sakta vandra mot baskethallen. Det är en trevlig promenad i värmen – klippetiklopp låter det av tofflorna som idrottsmän vill ha när hälar och tår ömmar och blöder. Dock måste vi passera ett enormt sunkhotell med skrikande […]

Läs hela alltet →

Svettigt och sött i Spanien

juni 28, 2014

Det bästa med att resa till sydligare länder är enligt mig ögonblicket när man kastas in i den heta, fuktiga luften och den stekande solen. Efter mindre lyckade resor där just detta ögonblick har uteblivit (läs: Turkietresan), drabbades jag av ett akut lyckorus när just detta hände igår: unken, blöt, het vind som kletar sig […]

Läs hela alltet →

Idag åker jag till Spanien!

juni 27, 2014

För fyra år sedan såg det ut så här på en flygplats.  För tre minuter sedan såg det ut såhär. Det var fotbolls-VM då, det var sommar, det var basketmatcher och sol och bad samt ett himla firande eftersom Spanien vann VM. Och nu är allt precis likadant: vi ska till samma stad, samma basketturnering, […]

Läs hela alltet →

Ett ovanligt lyckat skott

juni 9, 2014

Vår spanjor här i huset (den nyblivna Tjugoåringens pojkvän som är i Sverige för att spela basket i Helsingborgs BBK, men som off season bor hemma hos oss) har satt upp en basketkorg i ett träd. Häromdagen visade det sig att han hade blivit fästingbiten och på vårdcentralen skrevs omedelbart antibiotika ut eftersom bettet hade orsakat […]

Läs hela alltet →

Basketcupen och ESC 2014: liten rapport

maj 11, 2014

Mina fötter luktar efter en hel dags basketarbete såpass illa att de överröstar låtarna i Eurovision Song Contest. Jag har idag pratat med ungefär 500 människor, öppnat 37 dörrar, diskvalificerat en toalett som misskötte sig och öppnat en hiss som visade sig inte vara tom. Alla basketbarn bjöds på disco, där Elvaåringen tillsammans med vår […]

Läs hela alltet →