allmänbildning

Bensindunk!

av Lotten Bergman den 3 februari 2014

Idag ska vi prata lite om en uppfinning. I största allmänhet önskar jag att någon kunde uppfinna en ”laga-dig-själv-apparat”. Bara sådär. Några exempel:

  • Växelspaken på bilen har pajat – men då tar man bara ”laga-dig-själv-apparaten” och låter den stå och mullra under natten tills det säger PLING när det har lagats färdigt.
  • Smarta telefonens dumma glas spricker när man lägger en hammare på det – fram med ”laga-dig-själv-apparaten” som reverserar sprickuppkomningen.
  • Ögonen ser sämre och sämre – lägg då bara ”laga-dig-själv-apparatens” ögonkit (måste köpas separat som ett tillägg pga. ögonens delikata natur) som kalla gurkskivor på suddet tills tapparna och stavarna har kommit i fas med varandra igen.

En annan ännu ouppfunnen sak är ju de smidiga bilbarnstolarna – men dem har vi nog pratat om förut och jag tar härmed en bilbarnstolsklagarpaus tills jag får barnbarn.

Här är däremot en sak som uppfanns i och med att bensinmotorn gjorde succé: bensindunken!

Ujujuj, så bökigt det ser ut. Tennisarm, ryggskott och astma coming up.

Ujujuj, så bökigt det ser ut. Tennisarm, ryggskott och astma coming up.

(Läsekretsen gäspar och börjar flacka med blicken. Hur trist är inte en bensindunk? Men luuugn.)

Gamla upphittade, brittiska bensindunkar.

Gamla upphittade, brittiska bensindunkar.

Under andra världskriget uppstod ett prekärt problem: bensin skvimpades, läcktes och spilldes över halva Nordafrika eftersom britterna hade problem med sina bensindunksuppfinnare. Bensindunken som de fick hålla till godo med – och som kallades ”a flimsy” – var

  • av tunn plåt
  • fyrkantig
  • slarvsvetsad
  • försedd med ett så litet handtag att till och med fjädrar hade varit besvärliga att bära.
  • utrustad med tillsatsdelar som tratt och annat … som man ju tappar bort.

En liten film (utan ljud) som visar hur hopplös den var och hur den kom att användas istället:

PETROL TINS IN THE DESERT

Jerrycan-svetsning 1942 – det man ser är insidan av en ännu inte ihopsatt dunk.

Jerrycan-svetsning 1942 – det man ser är insidan av en ännu inte hopsatt dunk.

Plötsligt upptäckte britterna att tyskarna inte spillde. De hade nämligen bensindunkar som var ett fullständigt under av smarthet. Ungefär samtidigt upptäckte tyskarna att deras bensindunkar på ett mystiskt sätt försvann; de hade blivit hårdvaluta.

Den tyska – som kallades ”jerrycan” (eller jerry can eller jerrican) och uppfanns 1937 – var plattare, hade rullsvetsade fogar, ett lufthål som gjorde att man kunde hälla snabbt, intryckta spår som gjorde att den kunde svälla utan att fogarna förstördes, en inbyggd hälltratt (som kallades snabel) och handtaget som var nästan halva grejen.

handtagen på jerrycan

Man kunde bära den med en hand, man kunde dela tyngden med en kompis, man kunde bära två på en gång med en hand och man kunde lätt lämna över den till en närstående när langen skulle gå. Britterna satte igång egen produktion och härmade tyskarna och snipp, snapp, snut så var bensindunkssagan slut!

Uppdatering
Nej, nu fortsätter sagan här eftersom jag bedrövligt nog har utelämnat viktig information som kommentatorerna hjälper mig med. Etymologin:

Skärmavbild 2014-02-04 kl. 08.45.07

 

På svenska heter underverket ”jeepdunk”, där jeep kommer av … oj. Man slåss tydligen om ursprunget. De två alternativen:

  1. Den lilla, robusta, amerikanska  bil som amerikanerna använde under andra världskriget var av ”general purpose” (ungefär ’kunde användas till vad som helst’). Förkortningen ”GP” uttalas på engelska [djii-pii], vilket lätt blev ”Jeep”, som ju bilmärket (inte bilsorten) heter.
  2. I Karl-Alfred-serien fanns en figur som hette ”Eugene the Jeep” och som enligt Wikipedia ”kunde gå genom väggar, klättra i träd, flyga” och ta sig fram överallt. Precis som den lilla robusta bilen! sa tillverkarna och bestämde sig för namnet Jeep®.

Dunken heter dunk sedan 1645 och kommer troligen från av lågtyskans tunneke som betyder ‘liten tunna’. Och så är det ju ett onomatiopoetiskt ord.

OBS: Den fantastiska dunken kan rosta om den inte är helt fylld eller helt tömd. Rosten fastnar i bränslefiltret och är inte bra för motorn på ungefär samma sätt som lakrits och spenat inte är bra att förvara mellan tänderna.

{ 66 kommentarer }

Läsförståelse och utrikespolitik i en enda röra

av Lotten Bergman den 17 januari 2014

Vi har inte längre morgontidning här i huset. Jag saknar tiden när vi hade fyra (DN, SvD och Eskilstuna-Kuriren samt Sydsvenskan eftersom jag skrev kåserier i den) och jag saknar tiden när jag trots fem barn mellan 0 och 10 år hann läsa tidningen mellan jobben. Så … hur hänger jag med i nyhetsflödet nuförtiden?

Sanningen är tyvärr att jag är ganska dålig på det.

Inte så digital framtidsversion av morgontidningen från ”Godmorgon framtid” (1983).

Inte så digital framtidsversion av morgontidningen från ”Godmorgon framtid” (1983).

 

Hemskt va? Jag skulle i morse förklara Syriensituationen för Fjortonåringen som i skolan just nu bara har religion på SO:n och läraren enligt henne ”bara följer läroplanen” (vilket jag som 14-åring hade tyckt var precis som det skulle vara, tänk ändå vad tiderna förändras). Då tog jag fram mitt Syrien-inlägg från i höstas och läste mina egna ord – som jag inte kände igen eller ens mindes vagt.

På morgonen sätter jag på den lilla, gamla tv:n som vi har i köket för att alla (=jag) ska se på nyheterna. Detta brukar sluta med att någon stoppar hörlurar eller fingrar i öronen, en annan klagar på ljudvolymen och åter någon annan blir arg och vill diskutera det som sägs och så hör ingen nyheterna för att diskussionens vågor plötsligt går högt. (Vilket ju är bra och allmänbildade, men det hjälper ju inte mig och mina bristfälliga utrikespolitiska kunskaper när alla istället vill tjoa om nyhetsuppläsarens slips eller uttal av Sveitsch.)

slipsar

Däremot är det ju plättlätt att hänga med i nyheterna om sådant som jag är genuint intresserad av (vilket då – som ni kanske förstår nu – inte är utrikespolitik, förlåt, förlåt, hej allmänbildning), som t.ex.

  • 1940-talets skomode
  • turnyranekdoter
  • minnen från förr (gärna med inskott av 1940-talets skomode)
  • VM
  • toapappersupphängning
  • OS
  • basket
  • skillnaden mellan sylt och mos
  • bokstäver.

Länkar till nyheter om språk skickas via mejl, det dräller av dem på Facebook, de ramlar in i mitt Twitterflöde och därför läste jag nyss att läsförmågan har gått förlorad i kunskapssamhället. Det är inte nytt – studenter på universitet uttrycker sig så här (exemplen är tagna från artikeln om läsförmågan) i skrift:

”… Sverige som visserligen har en kolonisering, om än väldigt liten i jämförelse med England, men är inte koloniserad av ett annat land.”

”I Calcutta försökte det brittiska styret legitimera sin makt men misslyckas i efterhand då det kan kännas onödigt att ens behandla fallen.”

”De nativa invånarna, Indianerna, var längst ner på hierarkin tillsammans med slavar, Sedan kommer kolonisterna eller Amerikanerna.”

(Enligt experterna skriver varken dyslektiker [som har fantastiska hjälpmedel och som skriver mycket bättre än exemplen ovan] eller de som inte har svenska som modersmål så här.)

Titta på exemplen igen. Det verkar ju som om studenterna är lika kassa på att skriva som jag är på utrikespolitik.

Så här ser Calcutta ut. Påminner ju om London och Washington säger min banala utrikeshjärna. (Bilden kommer från Wikipedia. Läs gärna texten här …)

Så här ser Calcutta ut. Påminner ju om London och Washington, säger min banala utrikeshjärna. (Bilden kommer från Wikipedia. Läs gärna texten här.)

Måste jag engagera mig i utrikespolitik? Måste jag förstå eller i alla fall känna till det som händer i världen? Ja, det anser jag att jag måste och jag ska därför ta tag i saken och se till att bättra mig – så svårt kan det väl inte vara?

Men … allt annat som jag inte är intresserad av då? Datorprogrammering? Bandy? Handväskemodet? Explosionsmotorns uppgång och förmodade fall? Måste jag bry mig om det också? (Jag lämnar frågan obesvarad.)

Fråga:
Bör alla kunna uttrycka sig i skrift och förstå innehållet i en lång, resonerande text på samma sätt som att jag faktiskt bör anstränga mig och förstå utrikespolitiken?
Mitt svar:
Ja. Om inte annat blir det väldigt svårt att förstå sig på utrikespolitiken om man inte kan förstå innehållet i en lång, resonerande text …

Såja. Är vi överens? Okej, då släpper vi ältandet om vems fel det är och fokuserar helt på hur detta ska kunna styras upp utan att vi för den skull släpper alla digitala hjälpmedel och tvingar alla stackars människor till de dammiga böckernas underbara värld.

(Men vad är det för skillnad på sylt och mos?)

{ 124 kommentarer }

Lyd mig och gå ner 5 kilo!

december 30, 2013

Har ni kollat på Minnesvärt? Det är ohyggligt intressant och väldigt allmänbildande och en lisa att läsa och om man vill kan man gå ner 5 kilo bara genom att läsa fem texter där varje gång man blir sugen på påmmfritt. (Vaddå, ni ropar ”det funkar inte”? För att det gör alla andra bantningstips? Pfft, […]

Read the full article →

Om världshistorien vore ett filmmanus …

november 18, 2013

På något sätt hamnade jag i en fantastiskt rolig tråd om hur världshistorien faktiskt aldrig hade godkänts som filmmanus. Ni vet — vi kritiska filmtittare kollar på ”Scent of a Woman” och blir irriterade över att alla på slutet reser sig upp och ger stående ovationer. – Gah! Precis som i ”Brubaker” – Robert Redford får stående […]

Read the full article →

Harlem Globetrotters

november 14, 2013

Jösses! Jag har ju försummat min basketmission in life genom att inte en enda gång ha berättat om basketlaget Harlem Globetrotters! Ni kanske känner igen dem om jag visar en bild? Inte det? Okej så här då? Laget bildades 1927, när en amerikansk basket-proffsliga hade varit igång under ett par år i USA. Men den […]

Read the full article →

Vem var Mona-Lisa Englund?

november 4, 2013

Jag är förbryllad. I en Se-tidning från april 1950 står det om en 17-åring som heter Mona-Lisa Englund (1933–99). Hon var ett fullständigt unikum vad gäller idrott – och jag har mig veterligen aldrig hört talas om henne. Det här med att visa upp idrottare med full insyn i skrevet är inget nytt. Vad jag kan […]

Read the full article →

Rubriker från förr – t.ex. om Berlinblockaden

oktober 29, 2013

Nämen det är inte så svårt. Faktiskt. Man tar en viktig händelse från förr som vi vet var viktig eftersom vi ju känner till den fortfarande. (Jag är så smart.) Sedan gör man om den enligt nutidens mått. Man kan göra till exempel så här som xqcd: Kan ni identifiera allt? Det här är allmänbildningshumor när […]

Read the full article →

Fusk nu och 1904

juli 15, 2013

Nu har ännu några fuskare fastnat i fuskningskontrollen. Gäsp. När Ben Johnson fastnade i kontrollen 1988 blev jag alldeles perplext chockad – och lite skadeglad eftersom jag gillade Carl Lewis så mycket mer. (Oklart varför. Kanske var det frisyren.) Av världens just nu åtta snabbaste män har tre (hittills) inte befunnits vara fuskare – och trots […]

Read the full article →

– Varför är pennvässarn blå?

juni 25, 2013

Sa fysikmajjen Ivar och tittade ut över sin inte särskilt intresserade klass. Vi gick i 7A och kunde verkligen inte bry oss mindre. Vaddå, varför är pennvässaren blå? För att den inte är röd? Jag satt och skrev en lapp som jag stoppade in i en trasig squashboll och hade inte tid att fundera på […]

Read the full article →

GeoGuessr kan bli orsaken till jordens undergång

maj 25, 2013

Ujujuj, nu kommer ni att inte få något gjort på flera veckor. Frågan är om GeoGuessr går att kombinera med fiskgjusar och allt annat BNP-sänkande trams som vi håller  på med här. Nej, förmodligen är det  kört nu. Inga fler barn blir gjorda, inga toaletter kommer att städas och aldrig mer kommer vi att ta […]

Read the full article →