Nu får ni se framför er hur jag sedan i onsdags ligger i soffan framför den användarovänliga och aldrig använda tv:n och
- hostar
- snorar
- snyter mig
- tjoar på mer te
- nyser.
Jag har nämligen drabbats av något influensaliknande med nys-twist. Jag nyser lika ofta som andra famlar efter mobilen och lika kraftigt som … som … som …
(Plötslig insikt. Jag känner ingen som nyser så plötsligt och kraftigt som jag just nu. Det är som ett karateslag right out of nowhere.)
Men så är det ju OS på tv. Den där oanvända tv:n som bara samlar damm. Skitskyttarna, curlingarna och alla de andra är så snälla och ser till att det blir spännande. Jag hostar, byter kanal, snyter mig, byter kanal, nyser och famlar sedan efter fjärren som med expressfart far ur min hand varje gång jag nyser.
Alldeles nyss bytte jag till SVT1, där det råkade vara Fredrik Lindström I på Skavlan (som jag ju inte kan titta på pga. skämskudde). Så då bytte jag till Sporten på SVT2, där det råkade vara Fredrik Lindström II som åkte sistasträckan i dagens stafett. 
Och det var ju kul.
– AAATJOH!
Ursäkta att vi är lite opassande våraktiga.
Små finkar, mesar och joxar låter i impedimentet och vid sjön samlas de rådjur som överlevt vintern. Vi räknar till fyra stycken. Det är inte längre mörkt på morgnarna och snart ska Kaj-Åke kastas i.
Vilka kontraster! Här är det -13,7 grader Celsius och snart kommer skidkompis och plingar på dörren. Tror han tränar till skidmarathon på Svalbard.
Nu håller vi utkik efter Fredrik Lindström III idag, det verkar rimligt att han dyker upp någonstans. Och krya på dej, Lotten!
Före Skavlan var det På spåret och gissa vem som är domare där? Det var helt enkelt TV-kväll à la Lindström i går.
Och den där nyssnuvan, den är nog helt enkelt årets utgåva av februariförkylningen. Aaaatschohooo! nyser jag också, så fönsterrutorna skakar och ställer in morgondagens resa till Tegefjäll. Jag vågar inte åka dit och riskera att utlösa en lavin med mina nysningar.
Må vi krya på oss! För nu är det ju precis såhär eländigt som Piet Hein skrev:
Jeg er så forkølet, forpint og besværet,
og det er så synd og så trist,
og jeg er så syg, som ingen har været –
siden jeg var det sidst.
Kanske inte riktigt Piet Hein-syg, men tillräckligt för att vara sjuk. Rinnande näsa och hosta i natt när jag skulle sova. Men tydligen så slutade båda för jag vaknade sedan i morse, eller i förmiddags; det beror på hur man räknar.
Efter idog massage å näsa och ena sidans bihålor/kind med hjälp av tjänstvillig hundtunga började jag nysa och snöt ut en massa rött.
Nej, friskt är det inte. Men jag har klarat mig från feber om än inte värk i kropp och huvud.
Sockstickningen är slut och jag vet inte vad som sker härnäst.
Frågade Skvalan Fredrik om han städar själv hemma?
Jag har haft vad som känns som början till förkylning i veckovis. Men det bryter aldrig ut, vilket ju är bra i sak men får mig att undra om snuvan inväntar olämpligast möjliga tillfälle. Den har iofs hoppat över ett antal olämpliga tillfällen redan.
Alla hänvisningar till Piet Hein mottas med förtjusning.
Absolut bäst intervjuaren är Fredrik Önnevall. Har aldrig sett/hört honom göra nåt dåligt. Han lyssnar, visar respekt för den han intervjuar, ställer intressanta frågor och kan vänta. Kinas mat, Bästa mannen och kulturmagasinet Sverige kan rekommenderas. De två senare finns på SvT, tyvärr inte Kinas mat.
Skvalan eller vad han nu heter finns inte på min karta. Jag hatar fejkade direktsändningar, och det här görs dagen före utan det minsta omnämnande om att det är förinspelat.
Ett snyggt alternativ kallas i branschen för ”Live On Tape”, man låter inspelningen gå mot klockan och avslutar vid full tid. Ingen som helst redigering görs och det sänds sedan i befintligt skick.
Carolina Norén, SR P4, betraktar LOT som en självklarhet när hennes program av olika skäl inte kan gå direkt. Fler borde tänka så, inte minst Skvalan.
Är förresten – ta i trä – jättefrisk och har åkt milsvängen från min port- genom skogen-runt sjön. Fuskade lite och genade på skuggsidan p.g.a. kall på ryggen, men åtminstone nio km bör det ha blivit. Minus 12-13 grader sisådär och lite blåst från väst, men skönt ändå.
Är det bara Ingela som åkt skidor idag?
Ingen som åkt i Fädrens spår?
Eller som ska åka som vi kan heja på?
Väder? Jag (här i sjuksoffan) vet inte ens om vi har nåt.
(Imorrn kl 15 måste jag vara frisk och speaker på en basketmatch. Håll alla stämband och knyckla alla snytpapper ni har så att lyckan står mig bi. Ja, nu behövs tur, för att bara ta hand om sig verkar inte hjälpa det endaste dugg. HOST! ATTJO! FRÄÄÄS!)
Brukar inte rekommendera Red Bull. Men i brist på dundermedlet Fervex, som vi har hemma men inte i E-tuna, tror jag att det skulle funka. Jag är ett undantag, jag somnar av Red Bull. Vore ju illa om du också gör det …
Nä Lotten.
Du ska inte dit och dra sjuka över hela gänget. Du ska ringa in en ersättare. Nu.
Krya på dig!
Från en annan med vikarie imorgon.
Smittan finns överallt. Skuldbeläggning trodde jag var ute sedan så kallade härskartekniker blev omoderna för några år sedan. Det finns ingen ersättare för Båsmor!
Inte som Båsmor!
Men hon är inte den enda som kan speaka basket. Även om hon är ganska båsunik även i den genren.
Jag åkte skidor idag, tyvärr inte i Dalarna, men det blev rätt bra ändå. Det där med att inte sprida smitta har inget med skuldbeläggning och härskarteknik att göra, mer med hänsyn. Jag misslyckas allt som oftast när jag är sjuk och råkar gå till jobbet när jag borde ha stannat hemma, men jag ser inget macho i att jobba när man är sjuk, tvärtom är det klent att inte stanna hemma. Så tycker jag, som emellanåt hamnat på sjukan med dottern när hon fick en för majoriteten obetydlig smitta.
Snart ska jag grädda dagens åttonde limpa, det är banne mig rekord!
Heureka!
Jag har hittat två ipren!
(Jag tar en nu, och en imorrn. Det blir nog bra, ska ni se.)
Jaaa, ipren is da shit! Och jag är vaken än. En katt kissade i min säng och tumlaren har inte riktigt torkat klart än. Skaffa inte katt, det är ett tips.
Lotten, vi har Fervex, inköpt i Frankrike på tips från SG. Kontraindikationer mot användning är graviditet och prostatarelaterade problem, så det ska väl vara grönt för dej att ta. Ska jag skicka lite?
Fervex låter ju som ett speditionsföretag!
Men vänta … jag har ju också Fervex! (Köpt i England.) Tiddeldoo, nu ska jag pytsa i mig lite!
Sjuklingen här har nu fixat ersättare på speakerpositionen. Jag tror att jag trots allt ska släpa mig till matchen (det är ju så kul!) och sätta mig i avskildhet långt från alla andra och smygtitta utan att förta mig och applådera å så.
Bravo (att du fixat speakerersättare)!
Fervex kan mycket riktigt vara lite av varje. Eftersom jag också letar efter bot mot denna brutalförkylning kollade jag lite på Fervex och hittade dels så konstiga sidor att jag snabbt backade därifrån, dels någon slags aktieforum som såg snällt ut, med en gullig fisk som symbol.
Och så hittade jag meducinen Fervex, som man kan läsa följande om: ”Villkor för tillhandahållande av apotek. Läkemedlet är fast besluten att ansökan som agent Valium semester.” Det låter väl bra?
Hej båset! I dag stoltserar vi (för att tala mäklarspråk) med minus 18. Det är tio grader mer än sent i går kväll, för solen ligger faktiskt på och gör skillnad. Men nån milrunda blir det inte i dag. Nyser lite grann också, skulle väl inte ha skrutit med god hälsa i går…
Delar av vårt reseapotek.
Fervex ser väl inte så farligt ut? Men ska inte ges till ungdomar under 15 år.
Y-3 finns fortfarande och är oumbärligt när linneförrådet aka kallingarna vänts lite för många gånger.
Vågar, av ren skrockrädsla inte tala om att jag inte kommer ihåg när jag var förkyld senast.
Vi har bara -4,6 ute, men eftersom Kola öppnar dörren själv, missinassen, för att kissa så var det endast 10,4 inne när jag klev upp nyssens. Stärkande.
Källarrenovering fortskrider i oförminskat tempo. Starke Mannen, med hjälp av hantverkare har nu klinkrat golvet i garaget, satt uppreglar på väggarna och isolerat desamma, satt väv och målat väggarna i nyansen Vitlök. Taket är målat vitt, liksom rören till värmesystemet. De senare går inte att dölja för med 40-tals effektivitet är systemet självcirkulerande. Får man bara vattnet varmt någonstans så snurrar det runt av sig självt. Fiffigt liksom.
Paracetamol, c-vitamin och antihistamin. Allt-i-ett liksom.
Förvillande lika påsar, Fervex och Y3! Jag har också båda på lager. För årets skidtur består säkerhetsutrustningen förutom reseapoteket av en 25 m lång lina. Förra året hade vi knappt sikt till nästa kryss (ledmarkering) vilket kan orsaka borttappade skidkompisar, det ska vi undvika om vi kan.
Här med Ninja! Eller strax under 10 grader i går. Inomhus känns det liksom kallare. (Plus nio grader utomhus är ju väldigt behagligt.) Värmepumpen i huset har pajat och här är det minsann inget som självcirkulerar.
Öppen spis finns förvisso, men eftersom ventilationen i detta hus inte heller är självcirkulerande utan sker genom nåt slags mystiskt övertryck+utsug måste man balansera väldigt försiktigt när man startar en brasa. En halv tidning, späntstickor och tunna vedträn. Först måste man öppna balkongdörren och minst ett sovrumsfönster, sen kan man börja med en liten eld som värmer upp skortenspipan och öka på lite försiktigt vartefter. Men jag hade varken finved, späntyxa eller tålamod så jag knölade ihop en massa tidningar och la rejäla vedklabbar ovanpå det. Rökutvecklingen var imponerande och man drar sig ju för att öppna balkongdörren när man eldar för att få upp värmen. Röken spred sig raskt in i rummen. När jag väl öppnade var det för sent. Röken hade hittat nya trevliga vägar i stället för den där tråkiga mörka skorstenen. Jag skulle nog gjort likadant om jag varit rök. Host, host. Och Aaaatschoooho!
Det låter som brasmys med risk för eget liv.
Lite rök skadar inte. Inte i vår ålder – det sa i alla fall doktorn till mig.
Och alla majbrasor, gräsbrandsövningar och mysiga korvgrillareldar som alltid skickar röken mot den djärve eldaren har vi ju aldrig varit rädda för.
Men, om du ska följa den nya tidens försiktighetsprincip så ska du nog lägga in dig på något sjukhus för observation några dagar. De tar så gärna emot.
Sarkastisk? Jag?
Ja, till sist blev jag tvungen att huka mig rätt ordentligt för att kunna andas.
Jag rev åt mig lite ytterkläder och handväskan och gick till en granne i gränden några timmar. Kollade aldrig temperaturen när jag kom hem, men det var onödigt friskt, kan man nog säga. Stängde balkongdörren och sov under tredubbla täcken.
Här är vi rätt friska och röken åker ut där den ska, peppar peppar.
Som medusin rekommenderas annars honung, vitlök, Kan Jang, ingefära och citrus. Blandas hur man vill. Ja inte Kan Jangen då kanske, det har jag aldrig provat i alla fall. Att röra ihop med det andra alltså.
Honung kan man normalt köpa av han som jag är gift med. (Jag funderar på vad jag ska hitta på för bra namn på honom att använda här – både Maken och Lille Maken är ju upptagna, och Karlsloken och DDM och Husbandet. Ska jag ta Han Som Jag Delar Hus Med kanske? Eller Hannoias StyvFar? Kanske hans faktiska initialer, PT? Biodlarn kanske blir bra? Svårt.)
Nu, oh du sarkastiske mästare SG, tänkte jag i första hand inte på den rök din syster inhalerade utan på skicket av skorstenen och den risk för pyreld i trossbottnar som kan föreligga när röken inte tar den väg den borde ta.
Men det är ju rart av dig att visa din broderliga kärlek, maskerad till sarkasm.
Magganini, honungshandlar’n kan väl kallas Herr Magganini?
Det var försiktighetsprincipen och det nya ()skicket att ta alla som varit i närheten av en brand till sjukhus som jag avsåg.
Magannini: Kalla honom ”Mannen i mitt liv.” Så sa en arbetskompis som hade sett mej och Lille Maken på stan: ”Jaha, så det där är mannen i ditt liv.” Jag tyckte att det lät drastiskt och spännande. – Biodlarn kanske ger idéer mot bihustru, fast make, då.
Ja, Ninja, det är inte så tokigt. Varför krångla till det i onödan? Jag var annars ett tag inne på ett historiskt namn som dottern och jag har använt ibland. Vi hade en katt en gång, som flyttade in hos oss i vuxen ålder. Den hade för sig ett tag att verka alldeles skräckslagen av Herr Magganinis närvaro och åsyn. Därför kallade vi min stackars man för Elaka Farbrorn. Men bara när vi pratade med katten. (Och lite med varandra… och lite fortfarande faktiskt… men numera endast andra ledet.)
Farbrorn alltså, tänkte jag. Men nä, lite krystat. Herr Magganini får det bli. Tack Ninja!
Oj, här strömmar det in förslag! Och alla är bra. Pja, han kan väl få heta både det ena och det andra, det gör väl inget.
Fast bimaken, har du rätt i Ökemråttan, kanske inte låter så bra då för mannen i mitt liv. Annars är det ju skojsamt det där med bina. HM hålls ute i snickerboa och grejar med sina bisaker. Ibland är det möte i föreningen och då är köket fullt av bifigurer. Och jodå, jag har blivit kallad drottningen.
Ännu en sjukdag till handlingarna! Och ännu en i sängen, vad det ser ut som: nyss snöt jag ut något som påminde om klegget i Ghost Busters.
Herr Magganini blir ju utmärkt! ”Mannen i mitt liv”kan vi spara och använda till alla våra män i vårt liv.
Mannen i mitt liv när jag var 15 år, t.ex. – en lång och ståtlig 13,5-åring som knappt var torr bakom öronen. Jag föll som en fura och deklarerade att han var mannen i mitt liv. Vilket han ju inte alls var. När jag tänker efter tror jag inte att ens han såg sig som varande en man.
Fräääääääs!
Nu har vi dukat upp trestjärnigt med fågelmat å balkongen och så kommer det inte en endaste näbb! Var håller alla hus? Dom kanske sitter i sina små hem och pysslar med sin frimärkssamling och väntar på att det ska sluta snöa. Vad man vet lite om hur fåglarna har det, egentligen.
Klassiskt citat ur Ghostbusters: ”He slimed me!” uttalat med gnällpipigt klagande röst. Men du får ändra lite: ”I slimed me!”
Har alla hostat sig medvetslösa? Eller fastnat på E4?
JAG ÄR FRISKARE IDAG!!!
Igår vaknade jag precis lika sjuk som alla andra sjukdagar, men idag ser jag faktiskt slutet på snoret!
Vi har dessutom härlig, lagom kyla och strålande solsken!
SvD säger däremot att en ”snökanon” är på ingång. (Se bild.)
Ta det nu mycket försiktigt Lotten! Förkylning heter förkylning for a reason. Vilket inte alla läkare håller med om. (Jag tror att förkylningsforskning är ett skandalöst eftersatt område.)
Den läkare som motvilligt skrev ut recept på hostmedicin åt mig verkade tycka att det skulle göra mig gott med en vecka i fjällen. Hosta och snuva är inget hinder. ”Men du ska kanske vänta tills febern gått ner lite.” Jag tror inte alls att det är en bra idé att ge sig ut på skidturer i – 18 grader om man är förkyld.
Jag tar det jätteförsiktigt! Nyss gjorde jag t.ex. bara fem sit ups och en armhävning! Och bara halva sängen bäddade jag!
Nu ska jag redigera! Hälften så snabbt som vanligt!
Det är bra, Lotten. Träna när man är lite småsnuvig är ingen fara, men att köra hårt när man är ordentligt sjuk är farligt på riktigt. Du får träna dubbelt så hårt när du är frisk i stället.
Ordet ”snökanon” är faktiskt en fackterm och kommer sig av att snöbyarna i rad på satellitbilderna ser ut att komma som skjutna ur en kanon. Ordet är med all säkerhet hämtat från skidbackarna och användes av SMHI första gången 1987.
Här i Fjollträsk pågår kanonaden för fullt men det värsta är inte snöandet, iaf för oss som kan stå över bilkörandet i dag. Minus 10-12 och kuling i vindstötarna är det verkligt jobbiga.
Jag besökte just Buffalo (i LW:s länk) för rätt många år sedan. Jag försökte prata om Buffalo Bill och Buffalo Wings, som jag tyckte kunde vara intressanta topics. Men dom pratade bara om snön, som visserligen hade sjunkit ihop, men som veckan före hade varit ett stort problem. Samma sak i Rochester några år senare. Så våra små snömängder, lagom för Wasalopp och andra övningar kan vi vara glada åt.
På Scandic i Gävle bestod klubbträffarna av miniseminarier om jättesnöfallet veckorna innan.
Eller Vasalopp? Det är väl brödet som heter Wasa?
Jag hostar inte, jag är vid fullt medvetande, sitter inte på E4, eller på nån väg överhuvudtaget, inte ens i bilen. Jag är bara kall om fingrarna, och värmer dem på elementet bredvid arbetsbordet.
Däremellan dricker jag te och knypplar. Det är tisdag.
Jag är hemma och snorar lite lagom och stickar. På torsdag ska jag ut på E4:an och köra och jag hoppas att vi Tydligt Och Klart Har Meddelat Högre Makt Att Vi INTE Har Konfirmander Den Dagen.
För det brukar annars vara ett säkert tecken på busväder den här vintern.
(I och för sig är det väl nån mil E4:a till jobbet imorgon också, men det är ju nästan bara inom stan.)
Så jag gör sista rycket i vila ikapp idag.
Det är lite konstigt att ha vackert (men snålblåskallt!) väder utanför och så få läsa om snökaos bara några mil söderut.
Annars har vi ju haft snökaos här lite varannan vecka minst.
Nån annan har snott vårt busväder!
Snopet …
Den opassande våraktigheten i trådstarten har ersatts med hibernerning. Men just nu röjs det snö för fullt. Så det får vara slut på trivsamt hukande i stugvärmen. Har hunnit läsa om Björnjägarn och Biggles i lagom blandning.
Snöröjarn ligger fortfarande och sover, värmd av en tunnhårig greyhound.
Grejar den verkligen att värma en fullvuxen man, frågar sig vän av ordning?
Jodå, det är ju en grejhund.
Min hund är en korsning av grejhund och jämthund: han kommer med grejer hela tiden och så kräver han ett utbyte i form av frolicgodis.
Fast egentligen är han en stolt kleiner (nåja …) münsterländer och morbror till tio små.
Nu gick luften ur igen.
Hade ett webbmöte med ett gäng stockholmare i dag, och det var märkligt att höra dem berätta om femton minusgrader. Vi hade ungefär tio, och utsikten på bilden från videokonferensrummet. Inte fel på nåt, faktiskt. Mer än att man jobbar inomhus en sån dag.
Här väster och sydväst om Vänern jobbar snökanonen på också. Väg E 45 är avstängd från eftermiddag till midnatt. Men jag hann precis förbi platsen innan det hände så ni behöver inte tycka synd om mej.
Lite kan ni få tycka synd om mej för att jag har tre färska (inte så stora) operationssår efter lymfkörtel- och prickborttagning, men bara lite. Ni kan istället glädja er med mej för att jag mår ganska bra.
Här sitter jag med nästan inget snor alls och ska blogga om snö. Men vad händer? Bloggverktyget går sönder!
Man loggar vanligtvis in och får upp en tom sida som liknar Word eller – för tusan – ett vanligt A4 nerstoppat i en skrivmaskin. Men nu har bloggmaskinen gått sönder (se bild) så att det jag ser på skärmen mer påminner om ett A4 sönderklippt i bitar och sedan lagt under en hammare och så lite köttfärssås här och där och allt lite skört balanserat på ett kvastskaft.
Det får bli nybloggat imorrn istället!
Fy fan, HK! Det ville vi inte höra.
Hoppas att du kommer att fortsätta må bra. Vi vill kunna äta torsdagssoppa många gånger. Inte glömt.
God läkning på dej, HK! Hör lymfkörtel och prickar ihop eller blev det bara så?
ÖR; Det hör ihop men om det är något i lymfkörtlarna får labresultatet visa.
Soppa blir det i morgon SG, men troligen nåt annat än ärtsoppa den här gången.
Försöker glädja mig, HK, att du mår bra (vilket ju är bättre än att må bättre, konstigt nog). Men lite oroande låter det. Håll oss informerade!