Att spela basket i Visby
Många äro de basketspelare som har förlorat i Visby. (Vi, t.ex.) När Visbys motståndare väl orkar pallra sig över pölen och åka båt och alltså kosta på sig en resa som kostar tio gånger så mycket som andra bortamatcher, ja då går Visbyspelarna man ur huse och ser till att gästerna förnedras med så stor poängskillnad som möjligt. Det lag som vi vann mot i höstas, hade idag förstärkts med muskler och rutin som gjorde att vi hela tiden hittade främmande armbågar i käke, mage och mun.
Fast här ser det ändå ganska lugnt ut: vi (blåa dräkter) spelar vårt flygplansförsvar. (Jag flyger längst till höger.)
Och så satte de en jävla batterist 10 cm från baseline!
Den där trumman spelade alltså varje gång vi var i anfall och varje gång vi sköt straffar. Det var stört omöjligt att kommunicera, vilket ibland faktiskt behövs …
– Screen höger!
– Varför varnade du inte för screen?
– VA?
– BOMBOMBOM!
– Fem sekunder kvar!
– Va?
– BOMBOMBOM!
– FYRA!
– Vaddå lyra?
– Tre!!! SKJUT!
– Va? Sju?
– BOMBOMBOM!
– Två!
– OCH DET SÄGER DU NUUUU?
– BOMBOMBOM! BOM BOM BOM!
I halvtidsvilan låg vi bara under med nio, vilket diskuterades innerligt i omklädningsrummet. Medan jag fokuserade på att ta en bild.
Strax efter halvtid låg vi plötsligt bara under med tre, vilket jag som tur var dokumenterade.
För sedan kom tre armbågar till, en tjej lade sig på ett av våra knän så att det sa KRAAACK i hela hallen, jag fick fyra foul (helt normalt) och så började vi passa bollen till motståndarna istället för oss själva.
Den hemska knäskadan.
Till slut förlorade vi med ungefär 20 poäng – men vi tar nya tag och satsar på att slå dem i returmatchen kl 13 imorrn istället.
Nu är frågan bara vilken taktik vi ska ha. Ska vi
- kolla om man verkligen får ha ett tramsigt trumset så nära planen
- be den där ickelicensierade spelaren att kliva av planen
- ställa oss på deras fötter
- armbåga dem som de armbågar oss
- flyga in några herrspelare som säkert vill spela med oss?
Jag, jag tänker i alla fall ta värktabletter och smörja in hälsenan med liniment samt överdosera druvsockret. Och lägga mig på golvet och rulla runt och skrika som en italiensk fotbollsspelare.
Eller så lägger jag mig kanske bara ner i mittcirkeln och sover, eftersom min lagkompis Helena – som jag delar rum med – behagar snarka som en hel karl.
Först lite lite korr:
Det ska väl stå ”pallra” på andra raden? Hur man pallar sig över en pöl vet jag nämligen inte riktigt.
Sen mycket mycket humpf och annat fnys:
Det där trummandet verkar faktiskt superduperfuskigt och det borde vara regelvidrigt, det tycker jag på fullaste allvar.
(Och nu, helt ovidkommande, tänker jag på Hans Alfredson igen, och trumlorna i Slite och kanin kanin och kanon kanon … ursäkta.)
OM ni har nån klack med er så kan de väl vråla ‘kanin, kanin, kanin’ så fort Visby gör anfall?
Rabbis.
Tack för korret – palla pöl gör man nog inte så lätt …
Nu har vi vaknat och stelbent rullat ur sängen och ska strax ner och inspektera söndagsbaconet, som ju måste vara finare än lördagsditot.
Varför?
1. Prata med domaren och förklara varför ni inte kan ha trummisen där.
2. Om inte det funkar så kanske ett hårt skott i trummisens huvud kan ge resultat.
3. Om inte det funkar så kanske två av er ska smyga upp intill honom med varsin mistlut på burk och bröla honom i öronen. Tinnitus here I come lixom.
4. Om inte det funkar så vetefan.
”Ett sprucket trumskinn, är ett tyst trumskinn”
Gammal Apachevisdom
Idag är det gotlänningarnas tur att ha trummorna vid sin korg. Fair play!
Vässa armbågarna, idag tar ni dom!
Välkommen, Torgny – och tack för rådet!
Vi funderar också på att faktiskt trilla rakt in i trummorna. Vilket inte alls är särskilt osannolikt såsom vi far ut över linjerna hela tiden …
Skogsgurra: äggröran och baconet var inge vidare igår. Alltså kunde det inte vara sämre idag, utan bättre, resonerade jag. Men vad jag inte tänkte på var ju att det kunde vara lika illa … (Pulverröra, halvfärdigt OCH halvbränt bacon.)
De två första punkterna frågar du domaren om.
Coachen
(Helt ointressant sportnyhet för alla utom mig, men någonstans vill man ju rapportera vad man vet: den skidande svågern har passerat Hökberg för några minuter sedan. Det ser ut att gå bra, det här.)
(Jäddrar, guben har gått i mål.)
Bra kört av svågern Annika!
Gick han?
Jag menar, att gå i spåret är väl det värsta man kan göra? Har jag förstått.
Han gikk på ski, som norrmännen säger.
Och jo, jag är rätt impad — det här var hans 35:e lopp. Jösses.
Jag vill åka igen kände jag starkt nu på morgonen, men öppet spår kanke …
Lite utanför ämnet, kanske. Men bara lite.
Det verkar som om det är problem att bryta ner cellolusan i vuxna sjöpar. Nu har Marin Biogas AB i Lysekil i samarbete med Luleå tekniska universitet kommit fram till att ungarnas cellulosarika ytterhölje ger bättre resultat.
On topic: det var grov sjögång med 4,5 meter höga vågor, så vi höll nästan inte på att kunna spela kort på båtresan från Gotland!
Men hur gjorde ni med trummisen? Trädde trumman över huvudet på honom?
Jag vill fråga samma som Niklas.
Trummisen var utackorderad till någon annan match, så då kunde vi kommunicera mycket bättre på planen. Dock fyllde laget på med ännu en gammal gotländsk räv som sköt jättebra. Men andra matchen förlorade vi bara med 5 p!
Nä SG, nu har jag läst om meningen massor av gånger utan att bli klokare. Sjöpar? Vems ungar? Vilken cellulosa?
Sjö-p-ungar är vad Marin Biogas AB ägnar sig åt. Eller hur SG?
Jo, så är det nog. Men eftersom jag tänkte på ungar (kan vara Majlis som inspirerade) så fattade jag inte vad de vuxna djuren hette. Jag tvekade mellan sjöpor och sjöpar. Och så blev det nån slags ordrebus.
HK vann den berömda fotvandringen till Säffle.
Är det inte sjöpungar som är oväntat lika människor? Innan de är könsmogna simmar de omkring i havet men så fort de blir det sätter de fast sig på botten och äter upp sin egen hjärna.
De är ryggsträngsdjur när de är larver, men tillbakabildar sin lilla nervknut eftersom den inte behövs när de settlar (term, inte ren svengelska). Äta plankton kräver liksom ingen kapacitet.
TUUUT!
Även på Norra Fäladen i Lund tutar det som det ska.
Ack, så tyst och otutande det är här i vårt område. Om ryssen eller Trumpen kommer, har vi inte en chans här i grannskapet.
Lotten, mannen som lämnade dator och lite andra saker som vi ännu inte plockat upp, är specialist på kompressorer. Han kunde säkert ha fixat er tuta. Dyyyr är han – men Special Price for you My Friend…
Hos mej plingade det bara till i telefonen
I Hölö hördes inte ett pip.
Hörrö SG, vet du nån som vill köpa en lindningsmaksin för spolar? För jag har en över, liksom.
Ninja, jag vill inte vara oförskämd, men OM du ska sälja en sydväst är jag spekulant.
Hos oss testades brandsystemet i vanlig ordning prick klockan tre, alla möten måste avbrytas för att det ska skramla i högtalarsystemet en kvart. Same proceedure every month!
Gul eller blå sydväst, Pysse?
Den gula är av äldre modell, med bomullsfoder, den blå lite tunnare och smidigare, men även tunnare foder.
Ninja
En sån finns det väl alltid användning för. Vilka dimensioner pratar vi om? Bobiner? Tråd? Men jag tror att du får bättre pris på Tradera eller Blocket.
Hyttis meddelar att tutan hördes högt och tydligt i centralorten. Själv satt jag i källaren och var ohörsam. Eller ohörlig? Eller vahetere?
Tråd? Hur mycket som helst, av i stort sett alla dimensioner. Bobiner? Likaså.
Själva maskinen är av dimensionen en kubik. Orange. Tror att den kräver mer specialiserad marknad än Tradera.
Lite för stor för mina blygsamma behov. Jag ska kolla med några spolingar jag känner. Ja, bobinörer, då.
Det var snällt det.
Hm. Svårt, älskar gult men är praktiskt lagd om nu den blå är bekvämare. Får man se båda?
Man får titta på båda. Om söndag?
Fabrikat och typbeteckning? Det finns ett par ”stora” lindare som jag har bra kontakt med. Plus några mindre.
Apselut! Kommer raka spåret från Flen och tältvandring på Sörmlandsleden. Håll tummarna att det inte var för många minusgrader.