Jäm- eller jämn-?

av Lotten Bergman den 26 november 2012

Det svåra med jäm- och jämn-ord är att man inte hör skillnaden i talet. Ju fler gånger vi hör jämt där det egentligen stavas jämnt, desto svårare blir det när det kommer till stavningen.

Men man kan ju försöka förklara lite?

Jämt alltid betyder ’alltid’.

Jämnt är en böjning av jämn, som vi ju vet betyder plan, platt, slät och lugn. I sammansättningar är förstås både jämn- och jäm- former av jämn.

Det finns två fasta uttryck där jämt betyder alltid:
• ständigt och jämt
• jämt och samt

Och ett där jämnt med n insprängt betyder med knapp nöd eller just:
• nätt och jämnt

Och nu måste man fokusera och tänka efter, för om andra delen av ordet börjar på vokal eller h eller m, skriver man nästan alltid jämn:
• jämnårig
• jämnhög

Men det lättaste är förstås att slå upp i SAOL. Eller rabbla några jäm-ord tills man kan dem utantill och tänka på att det handlar om något som är i höjd med eller invid något annat:

  • jämbredd
  • jämbördig
  • jämfota
  • jämföra
  • jämförelse
  • jämlik
  • jämlikhet
  • jämspelt
  • jämställa
  • jämställdhet
  • jämvikt
  • jämväl

Nä hu, nu blev jag trött i munnen. Vi tar orden där man får stava som man vill för att glädja rebellerna:

  • jämngammal/jämgammal
  • jämngod/jämgod
  • jämnstark/jämstark
  • jämnstor/jämstor
  • jämntjock/jämtjock

Men fy, nu blev jag trött även i huvudet. Och då går det knappt att förstå SAOL:s egen förklaring till detta:

”Gränsen mellan jämn- och jäm- i sammansättningar är oskarp. Det finns en klar tendens i språkbruket att utnyttja den mer genomskinliga formen jämn- genomgående utom i några starkt lexikaliserade ord på jäm-.”

Genomskinlig betyder ju ”något som släpper genom ljus” och genomsynlig betyder ”något som släpper genom både ljus och bild”. Så hur ska vi nu tolka detta? Jag vet: vi struntar i det och kollar vad andra instanser har att säga om detta.

Språkrådet skriver  att man kan göra skillnad på

  1. jämnbred – om en planka som är lika bred i hela sin längd
  2. jämbred – om en planka som är lika bred som en annan (plankorna är då jämbreda).

Usch, nu blev det jobbigt att tänka igen. Vad är skillnaden mellan en planka och en bräda? Jo, en planka är virke med en tjocklek om minst 45 mm och en bredd om minst 140 mm, medan bräda är virke med tjocklek av mindre än 45 mm och bredd på minst 70 mm. Med andra ord är plankor och brädor varken jämstora eller jämntjocka. Och man kan minsann planka in på en fotbollsmatch och bräda någon i armbrytning. Och den enda illustration jag kan komma på nu är denna:

Själv funderar jag på om man inte i dessa Facebooktider om kompisar som ständigt och jämt fyller år kan säga att de ”fyller jämt”. (Eh. Sådär får man ju inte skoja. Nu blir det fel i googlingsstatistiken på just det uttrycket, så nu måste jag jämna ut genom att skriva korrekt ett par gånger: fyller jämnt, fylla jämt, fylla jämna år.)

{ 19 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Jenny november 26, 2012 kl. 11:43

Någonstans, kan ha varit i en mattidning, såg jag en gång rubriken ”Bröllop, student, fylla jämt”.

Bloggblad november 26, 2012 kl. 11:44

Tack – jag har märkt att ju mer jag skriver, desto fler ord hakar jag upp mig på och måste dubbelkolla. Och ibland rör det sig om så enkla ord som jäm/jämnt.

Men naturligtvis har jag alltid SAOL bredvid mig som en trygghet!
/Marianne

Lotten Bergman november 26, 2012 kl. 11:50

Den där rubriken var ju fantastisk, Jenny!

Bloggblad (höll på att skriva Bloggglad) — jag håller med. Men det beror (väl?) inte på begynnande hjärntröttma och allmän förvirring utan blott på att man faktiskt bli allt noggrannare – och dessutom förstås skriver mer avancerat. Japp, så är det.

Skogsgurra november 26, 2012 kl. 12:03

Fylla jämnt är en luring. Att fylla sjuttiofem år betraktas av många som att fylla jämnt. Men det är ju att fylla udda. Om man ska vara noga.

Christer november 26, 2012 kl. 12:07

Efter några år i Arvika kan jag med relativ övertygelse utbrista ”Män ä du jämt goo i hövve eller?”. Dessutom bor det jämtar i Östersund.
Min lilla femtioöring.

LupusLupus99 november 26, 2012 kl. 15:50

Christer frågan är dock om det jämt är jämnt i Jämtland?

PGW november 26, 2012 kl. 19:21

Nej i Jämtland finns det fjäll så där är inte jämnt.

Kulturchefen aka Luna november 26, 2012 kl. 19:39

En säjjer jamt, inte jämt. Hej på Mârten! Å de gören i Jamtland ogg.

Skogsgurra november 26, 2012 kl. 21:00

På tal om jämnt så är det ett jämnt datum idag.

Hittills har dagen resulterat i att jag har förstört en övervakningskamera, eldat upp en dimmer och iakttagit knastrande rökutveckling i en annan apparat. Jag hann bryta matningen innan det slog eld och blev riktigt otrevligt.

Något sådant har jag inte råkat ut för på många år. Inte ens en enstaka sådan händelse. Och nu kommer allt på en gång.

Jag funderade lite över detta. Visserligen är datumet 26. Men vid närmare studium sönderfaller det i två stycken 13. Och då anar jag att det kanske är en dubbelotursdag. Nej, jag tror inte på astrologi och annan vidskepelse. Men när jag drabbas så intensivt kan man ju börja undra.

PK november 26, 2012 kl. 21:28

Det är även jämt datum…

Cattis november 28, 2012 kl. 23:06

Inser att jag ligger efter i bloggläsandet och att Christer hunnit före mig med värmlands-jämtet och jämt-jämtet… MEN frågan är om värmlandsjämtet kommer sig av jämt som i alltid, eller jämnt som i jämnt skägg… Ordet har ibland med tid att göra eftersom man också kan också säga: ”Jag ska jämt/jämnt göra detta först”. Har den högt värderade språkpolisen någon kommentar till detta månne?

Cattis november 28, 2012 kl. 23:07

För att förtydliga: Man menar ju inte att man ska göra det ständigt och jämt, utan bara precis nu…

Lotten Bergman november 29, 2012 kl. 00:04

Cattis — som varande den högt värderade måste jag tyvärr säga att jag inte kan ett endaste dugg om värmländska och inte ens äger en bok med värmländsk språkkuriosa!

Christian R. Conrad december 29, 2012 kl. 00:43

”Genomskinlig betyder ju ‘något som släpper genom ljus’ och genomsynlig betyder ‘något som släpper genom både ljus och bild’. Så hur ska vi nu tolka detta?”

Båda orden betyder mer eller mindre ”som det syns igenom”. Så vi ska nu troligen tolka detta som så att ”Det finns en klar tendens i språkbruket att utnyttja den mer genomskinliga formen jämn- genomgående utom i några starkt lexikaliserade ord på jäm-” betyder att när man skriver jämn-någonting i en sammansättning så syns det därigenom tydligare att den bakomliggande form man utgick från var jämn- än om man kortat ner det till jäm-, som läsaren skulle kunna tolka som antingen att man droppat n-et från jämn- eller att det faktiskt var bara jäm- från början.

Va, var jag tråkigt bokstavlig nu, hade du redan fattat det? F’låt så mycket då, sorry att jag är en sån tråkig jävel som svarar på det folk frågar om…

Roger Kalenius maj 31, 2013 kl. 20:16

Vad är MERA ”jämnt:” ”Ojämt jämt,” eller ”Jämt ojämt?”

Christian R. Conrad juni 1, 2013 kl. 00:10

Hm… Noterar förresten också att illustrationen kanske inte föreställer vare sig en planka eller en bräda: den ser ut att vara för smal för att vara en planka, men för tjock för att vara en bräda; det torde kanske vara en bjälke eller en balk?

Lotten Bergman juni 1, 2013 kl. 00:36

Oj, hänger ni här i ett gammalt blogginlägg!

(Jag håller med: det är nog en … balkbjälke … eller liknande … )

Ullrika augusti 29, 2013 kl. 11:59

Asså. Jag googlade lite språkfrågor och vips var jag här! Inlägget, ja skitbra! Men kommentarerna under… underbar underhållning! Gudars va jag gillar en blogg där responsen blir en del av själva bloggeriet!

Här ska snokas vidare! Hamnade hos din man på köpet tror jag men här var mer snokvänligt :)

Trevlig höst önskas, å alltsåntdär!

Lotten Bergman augusti 30, 2013 kl. 00:29

Hej Ullrika — snoka vidare tills du hamnar bland de nyare inläggen, för där går kommentatorsvågorna som högst!

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: