Denna jävla dag

av Lotten Bergman den 31 oktober 2012

Om jag överlever denna dag utan att ha brutit benen, tappat plånboken, krockat, blivit matförgiftad och råkat förolämpa någon, ska jag …

Hm, jag kommer inte på något som jag är beredd att offra. Äta upp mitt plommonstop kan jag ju inte. Att aldrig mera svära är hopplöst. Men jag ska aldrig mer vara irriterad på klantskallar, det lovar jag!

Denna dag (hittills, kl. 09:59):

Jag vaknade, gick upp, ställde mig i duschen, kollade på klockan (som man ju ska ha i duschen) och sa till mig själv att jag nog borde ta ett tidigare tåg för att vara säker på att vara på plats på Järva Krog utanför Stockholm när föreläsningen börjar klockan 10:50.

Då blev det lite stressigt och min djefla man fick ta på sig strumpor och köra mig till stationen. Dit hann jag däremot med finfin marginal och kunde stå och svära framför biljettautomaten i flera minuter. Vi är nämligen inte kompatibla, automaten och jag.

– Köpa biljett. Stoppa in kort. Titta på andra skärmen. Knappa in kod. Titta på texten ”kontrollerar transaktioner”. Titta på andra skärmen. Ta ut kortet. Klicka på skärmen för att registrera SJ-poäng. Ta upp Priokortet. Men registrera då! Hallå! Hallå! Nu tar jag ut Priokortet och stoppar i igen. Men registrera då! HALLÅ dumma apparat! Nu stoppar jag i kortet l-å-n-g-s-a-m-t. Såja.

Och så klev jag på tåget, lade väskan på sätet, kollade så att biljetten låg där den skulle. Vilket den inte gjorde. För den låg ju kvar i automaten, the devil of all biljettautomater.

Jag lämnade väskan på sätet och älgade ut på perrongen. Med ett par joggingskor på fötterna kan man slå jättemånga tågresenärer med häpnad. I automaten låg biljetten inte kvar. Jag såg en tågvärd i fjärran och rusade med sjumilakliv fram till henne så att ögonen tårades av den kalla morgonluften.

– Jag har köpt biljett! Men glömt den i automaten! Den är inte kvar! Jag har köpt, jag lovar! Men den är borta.

Tågvärdinnan tittade på mig med varma, glada ögon och sa på lugn skånska:

– Men ah. Människor. Någon tog din biljett. Att det finns så många oärliga. Hoppa på tåget, du.

DÅ kom jag på att min ryggsäck stod kvar ensam och olycklig på sätet. Jag prisade joggingskorna och sprang till min plats, slog axeln i tågdörren som slog igen och höll på att stå på öronen på en tonåring som lång utspilld över halva kupén.

Väskan var kvar. Jag försökte då kolla om det skulle funka att köpa biljett via mobil.sj.se:

Nähe.

Efter tio minuters resa ringde telefonen.

– Hej. Vi undrar bara var du är.

Kursföretaget meddelade att jag alls inte skulle börja föreläsa 10:50 som jag trodde. För det liksom stod i fetstil i programmet. Nej, jag skulle ha börjat kl 09:00.

Den känslan, hörni, som drabbar en punktlig människa när det inte finns något annat än klanterier att skylla på, är inte att leka med. Jag svor, jag svor, jag letade efter lösningar och sa förlåt sjutton gånger. Jag bad att få tala med någon av kursdeltagarna för att på något sätt urskuldra mig.

– Hej, det är jag som är Lotten Bergman, som skulle ha varit på plats och ja…
– Ta det lugnt. Aaaandas. Vi vet att du är på väg. Vi har räknat ut att det faktiskt inte är ditt fel – vi klarar oss alldeles utmärkt här.

Tack, tack, tack, kära rara kursdeltagare för din vänlighet. Jag älskar dig djupt och innerligt. Nu är jag strax framme på Centralen, där jag ska kasta mig in i en taxi. Och som sagt: om jag överlever detta ska jag … bli en bättre människa.

______
Uppdatering i skam
Jag  kastade mig av tåget, sprang upp till Klarabergsgatan, ryckte upp dörren till första bästa taxibil och skrek…

– Mot Järva Krog! Det är bråttom!
– Du får inte! Du kan inte! Du måste första taxin ta!
– Första? Det här är ju första?
– Sista det är!

Taxichauffören, vi kan kalla honom Yoda, pekade framåt mot första taxibilen i kön. Jag slängde ut ryggsäcken och mig själv och sprang i mina fina joggingskor till första taxin.

– Får jag åka med dig?

Taxichauffören nickade. Och log.

– Jag har bråttom till Järva Krog. Kör som en biltjuv!

Taxichauffören nickade och log igen. Och sa:

– Det är jag, hrrrm, väldigt bra på. Hrrrm.

Sedan körde han ytterst normalt och följde alla hastighetsbegränsningar medan jag i baksätet lade sista handen vid en nytillverkad presentation som inte var tre timmar som planerat, utan bara drygt 90 minuter. När vi hade ungefär en kilometer kvar, bad han om betalkortet och knappade in summan och siffror och nuffror med högerhanden medan han styrde med vänsterhanden. Väldigt imponerande.

Jag hoppade ut ut taxin och sprang mot entrén, under det att jag råkade ta en bild på mig själv med mobilen.

Ni ser vilken fart jag har, va?

Ni ser vilken fart jag har, va?

I föreläsningslokalen satt ett gäng fullständigt ljuvliga läkarsekreterare och glittrade med ögonen och log med hela ansiktet. Jag strök allt om sociala medier och lät deltagarna sköta urvalet på ett ungefär och lyckades klämma in de allra intressantaste skrivregelstankegångarna och sa bara ”pluskvamperfekt” en enda gång.

Puh. Jag skäms som en hund och vill aldrig, aldrig, aldrig mer åka till det för mig numera traumatiserade Järva Krog. Finskorna glömde jag bort att jag hade med mig och nu luktar jag löksoppa under armarna. Men livet går vidare. (Säger de.) Puh.

{ 71 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

PK oktober 31, 2012 kl. 10:09

Lova inte för mycket bara.

PK oktober 31, 2012 kl. 10:12

Jag läste först att du vaknade kl 9.59 och tyckte att du hade gott om tid till dess föreläsningen skulle börja 10.50. ”Oj vilken drypande ironi”, tänkte jag, om nu ironi kan vara drypande.

PK oktober 31, 2012 kl. 10:30

Köp en undulat, det kanske hjälper.

LarsW oktober 31, 2012 kl. 11:02

En tykobrahedag i vardande.

Niklas oktober 31, 2012 kl. 11:20

PK, tror du inte det räcker med undulerat hår?

En djefla man oktober 31, 2012 kl. 11:26

För mig duger du som du är; jag ser fram emot fyra–fem decennier tillsammans! Keep calm & carry on.

Lotten Bergman oktober 31, 2012 kl. 12:58

Jag har nu klivit ut ur föreläsningslokalen med hedern någorlunda i behåll!

Nu ska jag bara försöka ta mig hemåt också.

Skogsgurra oktober 31, 2012 kl. 13:06

Och jag som är i Linköping. Kan ju inte erbjuda skjuts som brukligt. Å andra sidan blir jag ju oftast nobbad.

LupusLupus99 oktober 31, 2012 kl. 13:06

Lotten, när du kommer till centralen så tycker jag att du kan ta en sväng upp på Nyforsgatan och kolla om telefonkiosken finns kvar.

Jag tror inte att den finns kvar men jag är inte säker.

PK oktober 31, 2012 kl. 13:19

Häng med hem till oss Lotten, så ska du få en mugg whisky att trösta dej med. Och en panerad kyckling. Mycket bättre än burfågel.

Annika oktober 31, 2012 kl. 13:32

Åh stackars … här, lyssna på en låt* och minns att det kunde vara ännu värre (särskilt andra halvan här är värre, nämligen baksidan — åt andra hållet!)

*det är YouTube men inga rörliga bilder så lyssnar är vad man gör. Mm-mmmm!

PK oktober 31, 2012 kl. 14:22

Du har helt rätt Niklas. Och efter som vi kallar frisyren för nudelsoppa så är steget inte långt till undulationssoppa eller om man är bekväm av sig: unduLatsoppa.

Christer oktober 31, 2012 kl. 15:30

Hellre bortglömda finskor än en finne på näsan.

Cecilia N oktober 31, 2012 kl. 15:30

Ja, men det lär ju inte hända så ofta till, eller?

Kan man inte gå ner på stationen och pokulera med automaten om en biljett ”till fredag kl 8.53″ på onsdagen, t ex? Så att man slipper ha så himla bråttom?

Pk, gillar skarpt ditt ordvrängeri!

Pysseliten oktober 31, 2012 kl. 15:42

Nudelsoppa och löksoppa!

Lotten Bergman oktober 31, 2012 kl. 16:05

Annika: Tack, det var alldeles för länge sedan jag hörde den!

Och tack för alla skjuts- och matinbjudningar. När jag blir miljonär ska jag tacka ja till allt! Nu ska jag dränka mina sorger … i te.

LupusLupus99 oktober 31, 2012 kl. 16:13

Cecilia, nä biljetten gäller bara för påbörjad resa inom
en timme från köp.

Lotten Bergman oktober 31, 2012 kl. 16:13

Jag hann tyvärr inte (öh … hann och hann, jag ville inte röra mig bland respektabelt folk utan bara ta mig hem så fort som möjligt) inventera telefonkiosken idag, LL99.

Lars W nämner tykobrahedagar, som jag avhandlade redan för fem år sedan. Nu är frågan om jag ska våga åka och handla när jag kommer hem eller om det är lämpligare att bara bädda ner sig i sängen och invänta morgondagen.

Örjan oktober 31, 2012 kl. 16:31

Google skojar till det på förstasidan pga Halloween. (Klicka på dörrarna).
https://www.google.se/

PK oktober 31, 2012 kl. 16:58

Annars tror jag att en mugg sprit skulle ha gjort susen.

den blyga oktober 31, 2012 kl. 17:16

Jag, som har mina reminiscenser snart 100 år tillbaka kommer ihåg:
Till den gamle sa man
Du skulle vare i Spanien.
Till mig sa´man:
Tänk på barnen i Tyskland.
DDM fick höra :
Tänk på barnen i Biafra
Till dig säger jag:
Var tacksam för att du inte är i New York!

Skogsgurra oktober 31, 2012 kl. 17:24

En mugg sprit gör alltid susen. Särskilt när man försöker tända en sur brasa.

LarsW oktober 31, 2012 kl. 17:51

Bädda ner dig och invänta dygnsskiftet, om jag får råda.

Pysseliten oktober 31, 2012 kl. 18:25

den blyga har en poäng!
Jag kom för sent till min anställningsintervju och fick höra: ”det betyder bara att du är mänsklig”. (Sedan fick jag jobbet)

Är det inte december snart?

Lotten Bergman oktober 31, 2012 kl. 18:31

Helt off topic och från djupet av mitt hjärta samt dessutom helt allvarligt måste jag säga att ni gör mig väldigt glad med era Julkalenderförhoppningar. Utan dem hade jag inte orkat sätta igång.

Tyvärr kan jag inte lyda Lars W:s råd. Det blir en sen storhandling på Coop bortåt niosnåret. Bäva månde allmänheten.

PK oktober 31, 2012 kl. 18:57

Kanske hade behövts en mugg sprit om man ska storhandla på Coop vid niotiden. Stänger dom inte vid nio?

PK oktober 31, 2012 kl. 19:21

Fast jag saknar New York, det känns som om det bara är någon vecka sedan vi åkte därifrån. Men vänta nu, det är ju bara någon vecka sedan vi åkte därifrån.

Pysseliten oktober 31, 2012 kl. 19:48

Pokulera på Coop!

Annika oktober 31, 2012 kl. 20:03

Och någonting helt annat — ämnet är möjligen relevant med tanke* på datumet, men jag reagerade lite extra på personnamnet: hon blev putt för att hon inte kunde bevisa någonting**.

Ja-a, sånt sitter jag och hittar***.

*tanke — hihii
**förlåt mig om någon blir trampad på tårna, men jag finner det alltid lika roligt när det visar sig att ingenting visar sig alls.
***Huvudförrådet. Skräpkammare. Konstig input. Igen. Bara för att jag uppskattade ordlekarna härovan. Undulationer i hjärnbarken.

Pysseliten oktober 31, 2012 kl. 20:32

Här har inte en enda spökunge plingat på. Jag som laddat med både Cognacstyffel och Asbachpraliner.

Annika oktober 31, 2012 kl. 20:41

Ja, det är ju det där — för stämningens skull: En liten liten by i södra Närke. Själva byn ligger intill järnvägsspåren på grund av att det kom en myrmalm- och timmerbana ner från själva vildmarken och den banan måste ansluta till stambanan (och det var en invecklad historia, minst sagt), medan kyrkan ligger på en liten höjd en kilometer bort och i sin tur har medeltida anor. Puh. De påstår att det finns småtomtar och vättar häromkring.

Men här har aldrig några som helst barn någonsin Halloweenat. De påskar på sedvanligt vis. Vi skaffar inget godis. Vi är kvar i — tja — genuin tradition.

Annika oktober 31, 2012 kl. 20:44

Det vill säga, jag känner faktiskt inte en enda människa som firar Hallowe’en. Så har vi det på landsbygden.

Skogsgurra oktober 31, 2012 kl. 20:53

Samma här. Påskkärringar (om ni minns dem) ser vi inte heller till. Det enda roliga vi har på landet är när det av grannbarnen som står på tur den säsongen kommer för att sälja jultidningar. Vi köper oprortionerligt mycket och ses som goda grannar. Tror aldrig jag tittat i alstren.

Asbach Uralt är faktiskt en favorit. Får halsbränna av konjak, men inte av Weinbrand.

Pysseliten oktober 31, 2012 kl. 21:05

SG du får en i glas om du plingar på.

Dieva oktober 31, 2012 kl. 22:00

Jag tror vischan är lite för skrämmande för spöken så här ser vi inte heller röken av dem. Dagens ungdom är inte vana vid mörker.

Trösten i mörkret är att det snart är DECEMBER i båset!

Dieva oktober 31, 2012 kl. 22:03

Förresten, som nästan alltid annars så glömde jag vad jag hade tänkt kommentera eftersom båset ledde mig på avvägar men …

@Lotten: Mina sympatier, en riktig mardröm till dag.

Lotten Bergman oktober 31, 2012 kl. 22:09

Själv får jag hicka av whisky.

*hick*

Skogsgurra oktober 31, 2012 kl. 22:27

Dieva: Kollade du telefonkiosken/pissoaren?
Jag har fått tips om att telefonkiosken finns på baksidan (inte mot Lejonbacken) och att pissoaren finns till vänster om Storkyrkan när man står vid turistbussarna.

Agneta oktober 31, 2012 kl. 23:45

Telefonkiosken kan beskådas på t.ex. hitta.se. Snett emot Restaurant Kaffegillet vid Trångsund ligger kiosken. Söker man samma sak på Google map så står det två barn inne i kiosken.

Länk: http://www.hitta.se/storkyrkan/stockholm/0dgl22wOOU?vad=Storkyrkan&var=Stockholm

Annika november 1, 2012 kl. 01:22

Nämen … för att fortsätta min lite smått härstädes påbörjade serie om märkesdagar i (populär-)kulturen … Det här var ett jubileum som jag till min förfäran inte kände till förrän alldeles nyss, när jag råkade på artikeln, och då var ju klockan över midnatt så jag kunde inte fira. Ett halvt millennium! Finns här någon som uppfattade saken i tid?

Christer november 1, 2012 kl. 06:44

Tyvärr inte.
Men då tar jag också en sak en dag för sent:

Why do math nerds confuse Halloween with Christmas?
Because 31 Oct = 25 Dec.

PK november 1, 2012 kl. 07:21

Christer, den var bra.

För övrigt ska jag prova att pokulera i ordens båda betydelser ikväll.

Skogsgurra november 1, 2012 kl. 07:35

Kanske handlar mer om ena delen av de 10 som förstår binära tal och andra system än om mattenördar.

PK november 1, 2012 kl. 07:39

Förmodligen är det så.

Kulturchefen aka Luna november 1, 2012 kl. 08:18

Pust. Stora skräcken inträffar – men världen brakade inte ihop ändå. Egentligen rätt trösterikt och idag är det ju första november! November! Hur kunde det hända? Jag är mentalt i slutet av augusti.

Christer november 1, 2012 kl. 09:21

Men Skogsgurra, jag tror att många tycker det är mattenördigt att tala om andra talsystem än det decimala. De flesta vet att binära tal handlar om ettor och nollor på något obestämt sätt, men när man kommer till oktala tal (för att inte tala om hexadecimala) är nördfaktorn rätt hög. På ett positivt sätt, alltså.

Hyttfogden november 1, 2012 kl. 09:29

Strövtåg med hembrygden:
”Och här är dungen där hutten togs,
de fyllon sutto där.
När länsman kom, de sprang till skogs
att pokulera där.”
Fritt efter Fröding

Skogsgurra november 1, 2012 kl. 09:40

Jo. Så är det nog. Hex(or) har ju faktiskt en hel del med Halloween att göra. 1F/A ser dock inte riktigt klokt ut.

PK november 1, 2012 kl. 10:43

Man behöver inte vara mattenörd för att le åt det citat som SG syftade på, ”Det finns 10 sorters människor, dom som förstår det binära talsystemet och dom som inte gör det”, men det hjälper säkert. Det räcker dock med att man läst tex lite digitalteknik.

En seriös fråga till Lotten och andra som är bevandrade i författarskap och litteratur. Vad är det som gör Strindberg stor som författare? Är han stor för att han var en Stockholmskändisprofil en gång eller är det något i sättet att skriva som gör honom stor. Är han bara stor i sverige eller är han stor även internationellt?

Sanna november 1, 2012 kl. 14:55

Digitalteknik. *ryser* En gång i livet funderade jag och mina vänner på bokbål. Det var när ingen av oss klarat tentan och vi funderade på vad vi kunde utverka för hämnd på den hemska kursboken när vi väl klarat av kursen. Det blev aldrig något bokbål. Vi klarade tentan men bromsade när vi kom på vad bokbål innebar.

PK november 1, 2012 kl. 15:11

Bokbål, en litterär festdryck?

Annika november 1, 2012 kl. 15:13

Eller en trädstam, helt enkelt.

Skogsgurra november 1, 2012 kl. 15:16

Bokbål?
Man blandar ROM(aner) med FRUKT(ansvärd kurslitteratur i digitalteknik) och häller i några VIN(nande författaralster).

Sanna november 1, 2012 kl. 16:14

Nu är jag där igen och letar gilla-knappar.

Lotten Bergman november 1, 2012 kl. 16:17

Jag håller helt med — man vill verkligen gilla era kommentarer. Men vänta, det kan man ju utan knappar. (Fast det kliar verkligen i fingrarna: man vill säga tumme upp lite här och var. Liksom.)

Örjan november 1, 2012 kl. 18:41

Klia i fingrarna?
Gissar att SG skulle vilja kunna vara i NY just nu. Kunna sitta i ett hörn av planeringsrummet och lyssna till planläggningen av tunnelbanans återställande.

Dieva november 1, 2012 kl. 22:13

@SG: Nämen, jag glömde ju idag när jag svischade igenom Gamla stan på lunchen!!
Men jag noterar att Agneta har koll på vilken telefonkiosk jag menade.

Skogsgurra november 2, 2012 kl. 00:00

Jag hittade min kiosk på andra sidan. Det är en veritabel anhopning kring Storkyrkan.

Skogsgurra november 2, 2012 kl. 00:01

Njae, Örjan. Jag tror inte det är så skoj. Slitigt, lite sömn, dåligt med mat och stark stress. Jag har ingen hobby för sånt längre.

Anna november 2, 2012 kl. 00:09

Jag är så NÖJD! Tack vare IFTT får jag in din blogg i min Pocket Lotten, så från och med nu kan jag läsa den varje dag igen! Oh happy day.

Anna november 2, 2012 kl. 00:10

Oj jag lömde ett T. IFTTT, If This Then That.

Anna november 2, 2012 kl. 00:13

Glömde säga: Man kan inte vara i tid jämt! Det är vetenskapligt bevisat.

Anna november 2, 2012 kl. 00:14

Och ett g!

Lotten Bergman november 2, 2012 kl. 00:14

Vad spännande; IFTTT har jag inte heller stött på tidigare. Hm.

Anna november 2, 2012 kl. 00:14

Märks det att jag försöker kompensera för uteblivna kommentarer?

Anna november 2, 2012 kl. 00:15

Himla fiffigt är det!

FIFFIGTTT

Anna november 2, 2012 kl. 00:17

Jag har stött på det, o ja för länge sen, men inte fattat att man kunde göra så här utomordentligt praktiska saker.

Lotten Bergman november 2, 2012 kl. 00:18

Mera, Anna, mera!

Anna november 2, 2012 kl. 00:24

Men nu säger IFTTT att jag måste sova. (Skoja bara, det var jag själv som sa.) Godnatt! Ses i morgon!

Skogsgurra november 2, 2012 kl. 05:50

Som jag taffade det så var det ett tryckfel i programmet? Eller? Var det en motsvarighet till vår Ändringskommitté som varit framme?

Skogsgurra november 2, 2012 kl. 05:51

Va!? Fattade! FF. För tidigt. Kan det ju också vara. Inte bra det heller.

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: