Skkrrrrriiiiiitschh!
– Oj, hrm, du måste trycka ner kopplingen när du växlar.
– Varje gång?
Där någonstans insåg jag att det här med att lära ut bilkörning nog inte är min grej, även om jag kör bil som en kung. Förra året styrde jag ner Tjugoåringen i ett dike. Han har fortfarande inte körkort.
Nyss tog jag och Artonåringen tag i saken på allvar – och ringde till en körskola så att det här görs på riktigt. (Min djefla man är inte inblandad över huvud taget eftersom han kör bil som Miss Daisy; han har inte ens gått handledarutbildningen.)
Till och med detta faktum att man inte ska titta på växelspaken och aldrig någonsin placera vänsterfoten på bromsen hade jag glömt att tala om för Artonåringen. Min egen övningskörning måste ha varit liknande, för jag körde med min pappa i en bil vars motor dog om man inte gasade hela tiden. En gång övningskörde jag med mamma, men eftersom garagedörren på något mysko sätt förvandlades till kaffeved just då, lades körningsambitionen i malpåse under fem år. (Händelsen [som det finns foto på, återkommer om jag hittar det] finns beskriven i ett kåseri från 1999. Slutet på kåseriet är dock taget från kompis’ uppkörning och inte min, som var mycket lugnare eftersom jag nästan bara körde på en motorväg.)
När jag 2008 jobbade på P4, fick jag agera lärare för trafikinstruktören Johan Krekola i ett experimentellt radioreportage. Då sa jag ”vrid på startknappen” och påstod att kopplingen var ”som en säkerhetsknapp som man har intryckt nästan hela tiden” och glömde att man skulle lägga in en växel när man ska köra.
Med mig hade jag reportern Katarina Larsson, och så här lät det … (Skämskudde rekommenderas, fast som öronmuffar.)
Vadå inte lägga vänster fot på bromsen? Hur ska man annars kunna vänsterbromsa?
”vaskajajöra, vaskajajöra?”
”Du ska se upp.”
Lugnaste och meningslösaste svaret jag har hört på länge. Tack för god lunchunderhållning!
Just nu är det två ryttare kvar innan en timmes lunch. Svenskarna har redan ridit klart så nu är kusten fri för att Lotten också ska få se dressyr.
Och efter lunch är det de allra bästa som rider så det rekommenderas som skönhetsupplevelse.
(Svt play direktsänder utan inblandning av andra idrotter.)
Jag är himla nöjd med att få vara din lunchunderhållning, Annika!
Cecilia N.: jag njuter storligen av inblandningen av andra idrotter och anser att det är sååååå det ska vara. Och ja, det var hästvackert — men när det inte finns svenska medaljer eller amerikanska basketspelare i sikte blir mitt tittande slöare: lite halvapatiskt.
Nu ska jag ut och vänsterbromsa.
Inser fördelarna jag hade vid körkortsträning (helt privat med pappa 1966). Visste alltså nödvändighet av urkoppling vid växelbyte mm.
Redan innan tonåren inträtt hade jag ju kört traktor på föräldrarnas dåvarande gård, och sedan fick jag träning i trafikuppfattning via mopedåkning.
Men hallååå, nu är det ju hästar med Sverige – som går upp i ledning! (Kunskapskanalen.)
En heter Scandic, och jag tänkte omedelbart … mögel?
Så glad jag är att min man tog hand om det där med bilkörningsövningarna. Min puls var ju utanför öronen bara av att höra er.
(Själv pajade jag första uppkörningen på att jag körde emot en annan bil på en parkering. Men nästa dag fick jag göra en ny uppkörning och då parkerade jag på en JÄTTEstor parkering till ett varuhus som ännu inte öppnat. Det var alltså bara vi där.)
Inget mögel i den här hästen.
På torsdag är det kür, alltså egenkomponerat ”konståkningsprogram” till musik och två svenska är med där.
Men det är de engelska ryttarna som är häftigast.
Scandic? Äre busvisslingsskola?
Du är ganska avrättad av blickar om du busvisslar vid en hästarena under pågående tävling, Gurra. (Men jag förstår associationen.)
Jo. Imorgon eftermiddag är det hoppfinalen.
Tänk om det blir så att man så fort man googlar på Scandic kommer till antingen ett av alla mögelbloggsinlägg, ett busvisslingsinlägg eller detta körkortsinlägg. Eller ett beröminlägg, förstås.
På artonde google-sidan hittade jag första blogginlägget om Scandic. I’m sorry, men det är inte ditt.
Åh, är det lite paus i hästsporten?
Men … nu är bara – um – S9 (är det Estellan?) i boet och äter. Flyger Estrid (S7) ??? Jag har aldrig sett att hen inte har varit i boet förut, men jag är ju inte inne mer än då och då, men i alla fall?!?
För övrigt menade jag nog inte riktigt exakt ”meningslöst” här ovanför. Jag skulle inte ens mena ”irrelevant”. Se upp ska man ju göra när det kommer promenörer, med eller utan hundar (eller hur det var). Man ska naturligtvis se upp. Så jag menade snarare ”icke det minsta hjälpsamt” för upp hade han ju redan sett, frågan var vad han skulle göra när han hade gjort det och upptäckt det han såg däruppe.
Ursäkta. Jag är sån. Det var därför jag klev in i båset och inte klev ur.
Och nu ändrade jag på ett ställe men inte ett annat så det blev onödig upprepning och … alla rättningar av språk och/eller stavning innehåller minst ett fel inom språk och/eller stavning, och nu känner jag mig som en spegellabyrint. Bäst jag slutar och går och ringer till mamma.
HEEEEEJA ANNIKA!!!
Ja, dressyrhästarna vilar imorgon, då tar hopphästarna över skiftet.
(Och ja, hästar får också träningsvärk. Det har jag hört en del om efter det har varit träningshelger på ridskolan. Då kommer det en dressyrinstruktör och så får man rida 45-60 minuter för hen på lördagen och lika länge på söndagen. Då brukar de visst vara rätt möra på söndagen och måndagen, hästarna också alltså.)
Fiskgjuserapport: S7 (Estrid?) åt en hel jädra fisk själv medan S9 (Ester?) tittade på. Esteban (S8) är borta sedan evigheters evighet och nu mörknar det. Någon har stökat till och vridit kameran lite till vänster.
Ester?
Esteband?
Vart har
Estelle resp
Estellan tagit vägen?
Förlåt, det var jag som skrev Ester istället för Estelle! Och Estellan heter ju Esteban då och då, så jag bytte lite, ba sådär!
Pssssst. Brons i brottning – Jimmy Lidberg. (Och jag tittade inte ens mellan fingrarna utan stod i ett annat rum och skrek.)
Här är lite fiskgjusiana som jag samlat ihop:
Ägg 1 den 7 maj – kläckt 14 juni , ägg 2 den 10 maj – kläckt 17 juni och ägg 3 den 13 maj – kläckt den 19 juni. Ringmärkning den 19 juli och de officiella namnen är tydligen:
NORI S7 (A101-31) vingspann 205mm, vikt 1,32kg
UNO S8 (A101-32) vingspann 290mm vikt 1,5kg
ELO S9 ( A101-33) vingspann 270mm vikt 1,6kg
Men det jag fortfarande undrar är om vår Estelle är S7 eller S9. Att Estellan är S8 är väl rätt givet men nog verkar det troligt att den mindre ungen (1,32 kg) är lilla Estrid? Och i så fall är det S9 som är Estelle, även om det verkar lite bakvänt.
Vi kanske har konstaterat detta tidigare, men jag råkade ut för precis samma sak som du när jag övningskörde: garageporten förvandlades till kaffeved (och sopskåpet blev plötsligt omöjligt att stänga helt).
Det slutade med att grannen lärde mej köra bil. Så det kan jag, men tyvärr lärde jag mej inte hitta.
Och så måste jag bara få säga det: jag är allergisk mot hen! Om S8 döpts till Estellan är han väl en han? Om vi inte vet om Nori är en han eller hon använder man väl namnet. En fågel är en den. Det var bara det. Men övertygade hen-användare får gärna förklara nyttan med ordet.
Nu, mera sport!
Hen måste ju betyda hon efter som det är höna på engelska och det passar ju bra när vi pratar om jåglar. Så nu vet nu det.
Föredömlig redovisning, Karin! (Och även jag har anat att det är bakvänt och att Estelle är S9.)
I OS var det en höjdhoppare som plötsligt tävlade i en vanlig t-shirt eftersom han inte hittade sitt linne. Det andades … 1963. Och så deltar ju en Stefan Holm-kopia: http://www.svt.se/os/holm-kopian-robert-grabarz-jagar-medalj
Pysseliten – här har du en allergikompis! Hen är en otymplig gökunge i det svenska språkboet!
OT: Har ni Gooooglat idag?
Pyss skriv upp mig också. Inga nedrans engelska hönor i mitt språk tack.
Nej, ogooglat. Har det hänt något intressant?
Det är ett hinderlopp ovanför sökfältet.
Nej, det är en snubbe som spelar basket! SANT!
Bah, ”hen” är ett modeord, som dock råkar vara lite användbart då och då. Som till exempel, eller snarare särskilt, när det gäller så svårgenusbedömda (heh — slå den sammansättningen om ni kan) varelser som fåglar. Jag skulle nog aldrig använda ”hen” i dagligt tal, förmodligen inte heller i mer formell skrift. Jag skriver ”hen” på ställen som det här för att jag tycker det är roligt, på ungefär samma sätt som det är roligt att äta sommarens nya dajm-päron-strut.
Kalla mej modehora ….
… och plötsligt kände jag mig onödigt barsk. Jag har faktiskt en hel del sympati för folk som inte gillar modeord av typ ”hen”. Hur räddar jag det här straffkastet? Få se.
Bara sett småglimtar av OS i dag, men jag tyckte det var roligt att en polsk löpare i försöken på 110 meter häck hette Artur Noga. Han kan inte ha förberett sig som han heter för det gick dåligt för honom. Han – tro det eller ej – sträckte sig i häcken (jodå, han tog sig för den högra sidan av den dylika, det syntes tydligt) och kom inte ens över det första hindret.
En fiskgjuse hemma, har tagit sovmorgon. Övriga på vift ser det ut som. Boet hemskt stökigt, ingen ordning alls.
Provade päron-dajmstruten i början av sommaren och tyckte inte om den. Kanske delvis beroende på att jag är barnsligt förtjust i den vanliga dajmstruten.
Basketsnubben på google.com gör mål om man dubbelduttar på mellanslagstangenten!
(Se hur jag som alltid fokuserar på väsentligheter.)
Lotten, kan du inte fråga Estland om det är något fel på Estolle. Ligger alltid hemma medan de andra är på vift och sträcker alltid ut vänsterbenet konstigt.
Känns höststorm i fiskgjuseland idag. Kallt, jätteblåsigt och blött. Får den kvarvarande Estenåt mat av föräldrarna fortfarande?
Och har de skaffat ett sånt där japansk klockspel?
Såg nu att den fick en hel fisk alldeles själv 🙂
Kvarvarande Est… har en alldeles egen fisk att smaska på nu när syskonen är ute på vift.
Tar det nästan två timmar att käka upp en fisk, eller har jourhavande gjuse bytts ut?
Dubbelduttar på mellanslagstangenten…? Är det någon slags mac-kod? Dubbelduttar jag på mellanslagstangenten så får jag två mellanslag i sökfältet, punkt slut..
Precis som vid övningskörningen glömde Lotten en liten informationsbit, nämligen att man måste klicka på play-symbolen först. Man kan även hålla ner musknappen lämpligt länge och släppa den igen.
Ensam stackars gjuse i boet. Blänger. Ser regndyngsur ut. Inte ens en fiskrest att knapra på.
Den där lilla stackarn som nu ligger ensam i det stökiga boet … det är ju sista dagen på Roskilde … liksom.
NU KOM ERNIE!!! MED EN FISK!
Estrid berättar intensivt i falsett om hur hemskt allt har varit i regnet när ingen var där och tog hand om henne. Ernie tröstar genom att mata henne. Estrid skriker att hon aldrig någonsin kommer att återvända till Roskilde.
Lotten, nu när du är kung på nordbrittisk sprit, utan att fuska genom att läsa på: nämn tre saker som karaktäriserar Auchentoshan.
(Hoppla, råkade visst skriva detta i det förra inlägget. Försöker här i stället.)En dålig fågelvits till:
Vilken fågel är sämst på plocke pinn?
(Det kan ju inte vara fiskgjusar, för de verkar ju ägna rätt mycket tid åt det.)
Fast ibland, Helena E, sitter folk kvar i gamla inlägg och svarar. Själv är jag väldigt nöjd med att ha hittat lite statistik om när våra tre fiskgjuseungar flög första gången:
1st fledge: Uno 8/5/2012 (S8) (Estelle)
2nd fledge: Elo 8/6/2012 (S9) (Estellan)
not yet: Nori (S7) (Estrid)
Vilket väl kanske då betyder att vi har tolkat fel här och där – jag trodde ju att Estelle var S9 …
Och idag klockan halv elva (jag försöker hålla mig till ämnet för en gångs skull) tog Artonåringen sin första körlektion och kunde sedan lära mig att när man krypkör, gasar man inte alls utan använder bara kopplingen som farthållare.
Det var det jävligaste, sa jag då. Det hade jag ingen aaaaning om.
PK: Jag kan bara stava till Auchentoshan – men deras whisky är den enda i Skottland som trippeldestilleras fullt ut. Alltså måste de tre sakerna som jag ska nämna vara
• mäskpanna
• mellanpanna
• spritpanna.
Jag fick nyligen lära mig att Auchentoshan gärna dricks i Alsen i Jämtland, då namnet lite snabbt och sluddrigt låter precis som Alsenstorsan, som uttalas ungefär Aaachenstoschan, vilket betyder Alsen-tjejerna.
”saker” var dumt skrivet av mej. Egenskaper eller företeelser kanske hade varit bättre. Men trippeldestileringen är en av dom. Jag har en oöppnad butelj i gömmorna här hemma.
Det var riktigt värdefull kunskap, PGW! Sånt som jag gärna skulle kunna skaka fram ur skjortärmen vid tillfälle.
Förresten, det är ju sånt jag gör emellanåt. Men då är det mest hittepå. Inte så väldokumenterat.
Har hittat ett citat för de som inte kommer så bra överens med
datorer.
“Computers are like Old Testament gods;
lots of rules and no mercy.” Sagt av Jospeh Campbell.
Nu kanotslalom på Google.
Jag tror jag svepte Alsen-tjejerna inatt. Mitt huvud känns så i alla fall.
Lotten, min granne började mina övningslektioner med skalomkörning (mellan koner på grusparkering) med dragläge. Ingen gas innan jag visste hur stor bilen var åt alla håll.
Minnen..
På grund av kringflackande leverne (det stårom mig i Bibeln: ”Han hade ingen varaktig stad”) blev det inget körkort för mig förrän jag placerades halvpermanent (ett halvår) i Ludvika.
Där fanns Bratts bilskola. Bratt hade en stor äng som han släppte ut eleverna på. På ängen fanns diverse objekt – mest halmbalar – som man skulle ta sig förbi eller runt, men aldrig igenom.
Det kallades för Brattsystemet. Mycket bra. Fickparkering, inget problem. Med släp – neeej.
Somligt förstår man bara inte. Jag lider av en släng pennfetischism (på så vis att jag är väldigt förtjust i alla slags skrivdon och ofta måste behärska mig för att inte köpa fler än jag behöver — och jag behöver många — men jag gullar inte direkt med dem). Men inte ens jag skulle gå med i en bokklubb blott för att den där lilla reklampresenten de numera anser måste finnas med i ett erbjudande, utgörs av en knappt decimeterlång blyertspenna. Inte en snygg blyertspenna heller, och det står ingenting på den. Varför?
På A svarar jag Dan Brown och på B kan jag inte men jag gissar på lågenegilampa.
Decimeterlånga blyertsreklampennor utan text är det nya svarta.
Mm, texten kan man förstås skriva själv och den blir ju närapå svart fast inte riktigt. Men ändå!
Annika: Det var verkligen en meningslös penna som följde med!
Det var bättre förr! Då satte Time Magazine igång en värvningskampanj där jag på kort tid fick elva erbjudanden om extra förmånlig prenumeration. Utöver tidningarna skulle jag få en väska, en skopåse, en necessär och en liten smart väckarklocka.
När det inte kom flera erbjudanden fyllde jag i alla svarskorten. Men jag kryssade aldrig rutan som sade att jag faktiskt ville prenumerera.
Så småningom kom det väskor och tidningar. Elva uppsättningar Och sedan kom det också fakturor. Elva stycken. När vi inte betalade kom det påminnelser, på engelska. Från Holland. Elva stycken.
Eftersom vi hade kommunicerat på svenska tidigare så svarade jag på svenska att jag inte var intresserad av tidningarna och att jag egentligen var en slags väskryckare. Jag påpekade att jag inte kryssat någon ruta och att jag hade alla tidningarna kvar i obrutet emballage. Jag garanterade att de var lika fina som när de lämnade tryckeriet och att jag gärna skickade tillbaka dem. Att Time stod för returportot var självklart.
Time hade tydligen översatt brevet och jag fick ett brev tillbaka att jag kunde glömma det hela. Samt att jag var välkommen som prenumerant, när som helst. Vi skildes som vänner.
Väskor, skopåsar, necessärer och väckarklockor spreds i bekantskapskretsen, men jag tror att det fortfarande går att hitta någon väckarklocka om man letar.
Det var kanske det som gjorde att bokklubbar och andra gick över till meningslösa pennor – utan reklamtext?
Lotten, jag har fått ett problem. Jag klickade på bilskolelänken och den spelade upp radiosnutten i ”Min radio” på SR:s hemsida. Och det gör den nu varje gång jag öppnar SR:s hemsida. Hur ska jag göra för att bli av med ”Min radio” i nederkant på sidan? Eller kan jag få den att bara vara tyst? Jag har inget emot inslaget i sig men det börjar bli tjatigt.
Åh, Paula, fick du samma erbjudande som jag i dag (klubbinitialer: B:s B.K.)? Det kanske är den tiden på året. Snarare, en av de tiderna på året för sånt brukar väl komma en gång i kvartalet eller så. Och jag som aldrig går med för de har i stort sett aldrig böcker jag vill ha.
Jag har samma problem som Niklas.
Dito problem,trots att jag efteråt lyssnat på andra P1-program via datorn.
Nu har jag verkligen, verkligen försökt luska i varför radion envisas med att spela upp det förnicklade övningskörandet hela tiden hos Cecilia N och Niklas.
Men jag vet inte! Hjälper det om ni quittar webbläsaren? Om ni rensar cookies (som man ju ska göra då och då)? Eller stoppar bomullstussar i öronen?
Det funkade att ta bort Sveriges radios kaka. (På Mac: Safari/inställningar/integritetsskydd/detaljer och sen skrolla till sverigesradio.se.)
Det mest irriterande var att den drog igång på nytt varje gång man kom till en ny SR-sida.
Jag ska höra med mina gamla kolleger – de måste ju veta vem man ska kontakta. (Tack för tålamodet!)
Pssst.
Jag har tappat bort min mobil. Den är i huset, men har klätt sig i kamouflagekläder och svarar inte på tilltal. Grrrr.
Dsssst.
Verkar även ha lyckats på PC, genom att rensa i ”historik”. Tog bort SR P1 från listan.
+startade om datorn.
Förlåt. Ropade ”hurra” för tidigt. Lottens körskola fortfarande kvar,men ny lyckligtvis med avstängt ljud
Örjan, det var samma för mig när jag tog bort Sveriges Radio i historiken. Du måste rensa cookies eller åtminstone ta bort SR därifrån.
Men det här låter ju alldeles bedrövligt — och varför har inte jag samma problem? Nä, nu ska här tillsättas en utredning.
PC eller Mac?
Nu har jag mejlat webmaster@sr.se.
Okej, svaret på dåliga fågelvits-gåtan är: RÖRDROM
(Fattarni, fattarni…?!Visst är den bra.)
Jag hade inte den blekaste aning, Helena E … Är kvar på nivån ”Vad är det som går och går, men aldrig kommer fram till dörren?”
Kålhuvud?
Rörd(e du)rom?
Han var far till modern?
42?
Va — 42?
Nej, bara en handduk. Men vilken handduk!
Och därutöver, romtopf.
Hänger med så långt som till att en snubbe måste veta var han har sin handduk. Romtopf är egentligen lite misshandel av både sprit och frukt. Vad var frågan?
Och det tror du att någon, till exempel jag, vet så här dags.
Jorå, romtopf är kanske frukt-och-bär-misshandel, men när man har ätit bären med glass och konstaterat att de är på samma gång skarpa och mesiga, har man kvar själva rommen som vid det laget är rubinröd, och smakar som den ljuvligaste likör man kan tänka sig (änglarna sjunger åssåvidare). Men – ja – man behöver sila.
Jag har gjort en topf en gång men jag gör inte om det, för jordgubbarna och hallonen och smultronen och blåbären och körsbären och krusbären och … neh, det var väl inga fler … de kommer bättre till sin rätt som de är. Även om jag har den silade romlikören i mycket kärt minne.
Romtopf är inte misshandel, det är ett sätt att få billig rom som smakar värre än en grogg på finkel och fönsterputs, att smaka gudomligt och samtidigt ge en behaglig dos värme till glassdesserten. Äter man mycket dessert blir man både len i truten och snygg. Och alla runt omkring blir snygga.
Jag som trodde att det var den slarviga hafsörnen…
Men vad ni stökar till här i båset — ni är ju värre än fiskgjuseungarna i boet! Spilla rom och ha sig på det här viset!
Jag (som verkligen inte heller håller ordning på ämnena heller) har fått svar av supporten på SR — av en kille som visade sig vara FB-polare med mig:
”Jaa du facebook-kompis
Det där händer i vissa kombinationer av lyssning med flera flikar öppna mm. Och är en följd av att spelaren Min radio har funktioner för att minnas var man var senast, så man snabbt ska komma igång igen när man växlar fönster och browser osv osv.
Men om man har stängt den flik där ditt klipp ljöd. Och går in i Min radio på en Sveriges Radio-sida, förstorar fönstret, klickar på Historik och sedan Rensa. Och lyssnar på något annat. Då borde man inte få fenomenet.
Man kan också öppna Min radio i Eget fönster (och rensa historik). Då kan man dessutom surfa runt på olika Sveriges Radio-sidor utan att få avbrott i ljudet.
Hej
Janne”
Har fortfarande inte fattat det där med Rördrom och plockepinn…
Jag vet inte ens var jag var. Men det var roligt, tror jag. Särskilt det där med ”finkel och fönsterputs”, för det var så en del av rommen jag slog on topf luktade, och sedan blev den ändå sååå sublim.
Jo men, SG, du var inne på helt rättspår! Man måste liksom uttala det ”rörde-rom” – pinnarna, alltså. Och då är man ju inte så duktig…om man råkar peta till dem så att de rör sig. Gôrkul, tycker jag!
You made my day – or, rather, night, Helena!