söndag, juli 1, 2012

Sommarresa igen

av Lotten Bergman den 1 juli 2012

Varje år tar min djefla man några barn och åker tåg raka spåret till Skåne. Under tiden stoppar jag in några andra barn i bilen och kör vilse söderut.

Precis som alltid, uppsöker vi sevärdheter som är stängda, låsta, bakom skynken och under ombyggnad:

– Där är Brahehus. Ja. Precis som på Louvren.

– Där är Brahehus. Ja. Precis som på Louvren.

Fast det gör inget – för det är det som är poängen. Utan mål eller mening sätter vi oss i bilen och spanar efter bruna skyltar som signalerar intressanta ting.

Så här körde vi först.

Så här körde vi först.

Det där garnnystanet inbegrep GPS utan täckning, en kartbok från 1979 och tre personer komplett utan lokalsinne. Samt diverse hinder …

– Mamma … är vi behöriga?

– Mamma … är vi behöriga?

– Nämen vaff… ska vi chansa?

– Nämen vaff… ska vi chansa?

När vi letade efter Tomelilla, körde vi på grusvägar som anlades på 1600-talet, eftersom GPS-novisen i baksätet hade råkat sikta in sig på fastigheten Tomelilla och inte staden. Vi hittade istället för en stad 700 kor, 14 hästar, 90 får och ett vilset lamm som verkade ha hamnat i fel hage på andra sidan om stängslet. Eller så var stackarn bara det svarta fåret.

Men väl framme i Tomelilla uppsökte vi världens minsta filmmuseum som ett led i min kamp för  barnens allmänbildning.

Billetten!

Billetten!

Så nu vet de till och med vem Spuling var och att både Monica Zetterlind Zetterlund och Per Oscarsson brann upp.

Spuling.

Spuling.

Men det hittills allra konstigaste på resan är väl ändå att jag har träffat en hund som jag inte är allergisk mot. Den har ”hår” och inte ”päls”, vilket gör den till en … kentaur, liksom?

Hårhunden och jag ute på en åker.

Hårhunden och jag ute på en åker.

{ 73 kommentarer }