onsdag, maj 2, 2012

Häströv!

av Lotten Bergman den 2 maj 2012

Jag var på en synnerligen trevlig tillställning på Valborgsmässoafton; en sådan där allt är huller om buller och det inte är ordning på allting och alla är så glada och nöjda. Plötsligt hördes genom sorlet hur värden och min djefla man vrålade i korus:

– … SOM EN HÄSTRÖV!

Just precis en sådan.

Just precis en sådan.

Av alla ord som sägs sällan, måste ju häströv vara en av de mest saknade. Jag ska banne mig stoppa in häströvar i språket, lite här och där bara.

– Du dömer ju som en häströv!
– Men vad är det för häströv som har lämnat osten framme?
– Ser det ut som om jag har en häströv i de här jeansen?

Orsaken till utropet? Jo, det är så här att man i diskussioner om tågens spårbredd alltid drar fram att det är ett arv från antikens Grekland, där man hade spårbanor för att forsla tunga ting. Det sägs även att pyramiderna i Egypten kunde byggas p.g.a. sådana, där man inte lade spår som idag utan högg ut spår i stenläggningen som var den tidens vägar. Samt att romarna (och andra högt stående civilisationer) lade vägar över hela Europa med konsekvent exakt samma bredd. Fast … vad var det som bestämde denna bredd? sa den ene karlen till den andre – trots att båda visste svaret.

Samma bredd mellan hjulparen som alltid.

Samma bredd mellan hjulparen som alltid.

Om man träffar en tågtok, kan man få lära sig allt om

  • Sveriges normalspår på 1 435 mm (inte är så viktigt i just detta sammanhang)
  • de gamla smalspåriga på 891 mm
  • de flesta gruvbanornas 900 mm
  • Malmbergets 914 mm.

Men allt detta är ju för svårt att hålla koll på för oss vanliga människor som måste tänka på andra viktiga ting som basketmatcher, skrivregler och hotellmögel. Det viktiga att komma ihåg i sammanhanget är att forna tiders spårbredd, som ligger till grund för den smalspåriga än idag, har måtten efter hästvagnar, som i sin tur har måtten efter en normal … HÄSTRÖV! (Eller två häströvar, förstås.)

Och har man en gång bestämt sig för en spårbredd, så fortsätter man med den för att inte vagnarna och hjulhusen och allt annat ska gå sönder.

Men nu ska ni få höra hur dessa antika häströvar har påverkat modern teknologi. När man bygger en rymdfärja måste man ha två stora eldsprutande raketer på var sida om bensintanken. Dessa raketer (SRB heter de tydligen) tillverkas i Utah, och måste forslas till rymdfärjeplejset genom en tunnel i bergen – och trots att ingenjörerna hade velat göra raketerna större och fetare gick det inte för sig. För tunneln är perfekt anpassad efter den gängse spårvidden i USA, som i sin tur ju ser ut som den gör för att romarnas häströvar var precis så breda.

Alltså bestäms designen av världens mest avancerade transportmedel utifrån bredden på en häströv!

Alltså bestäms designen av världens mest avancerade transportmedel utifrån bredden på en häströv.

Uppdatering! Rättning i ledet!
Det gäller att läsa på ordentligt och inte bara ta allt som ser coolt och informativt för sanning. För då kommer kommentatorsbåset och tar i med hårdhandskarna! Jag citerar LupusLupus99:

”De färjor som hjälpraketerna används till återfinns numera på museum. Discovery står numer på Smithsonians i Washington och Enterprise har flyttas till New York.”

Vill man vet mer om hur fel jag har, klickar man sig in i båset genom dörren som heter {XX kommentarer} här nedan!

{ 25 kommentarer }