Trött på kärlek?

av Lotten Bergman den 14 februari 2012

I Sjuttonåringens skola har eleverna i första årskursen (som kallas pre-IB) fått ihop det. Med varandra.

Alla* är ihop med någon annan och det hånglas i vartenda hörn. Paren sitter och halvligger överallt och visar sin kärlek på ett (tydligen) för andra enerverande sätt. Tungor fladdrar, händer far över kroppar och ögon sluts i njutning. Mysigt för dem – men nu har årskurs två fått nog.

När Sjuttonåringen (som går i trean) kom till skolan denna alla hjärtans dag, såg det ut så här på ytterdörren:

Inne i skolan satt flera lappar uppe – stillsam humor som alla faktiskt verkade uppskatta.

Det var ju jätteroligt!

*) Jag var nästan okysst när jag gick i ettan på gymnasiet. ”Alla” andra var ihop med någon – men så här i efterskott har det ju visat sig att det inte var riktigt så. Jag brukade fnysa lite och säga ”pffft, jag har ändå inte tid, måste ju spela basket å så”.

{ 53 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Cecilia N februari 14, 2012 kl. 16:58

Men då, på den tiden. Jag minns att det var ett himla hånglande ett tag, sådär så det togs upp i … östnytt?

Men jag själv var oskyldig som ett lamm.

cruella februari 14, 2012 kl. 17:30

Huvva, offentligt hånglande har jag aldrig gillat och knappt ens ägnat mig åt vad jag minns. Men jag är ju så gammal.

Ökenråttan februari 14, 2012 kl. 17:33

Lotten, Lotten, det är därför du har ganska många barn. Du var sen i starten men sen – there was no stopping you. Nästan. Eller?
Cecilia N. :Även jag var rätt så bakom när det gällde.
Äldste sonen, som alltid stått mej särskilt nära, kom hem en dag och sa (han var väl så där 9 år): ”Vet du hur dom gör när dom pussas?” I stället för att säja ”Vilka dom?” sa jag: ”Nä.” ”Dom slickar varann på tungorna”, sa han, ganska förundrad; vilka bisarra tilltag …

LupusLupus99 februari 14, 2012 kl. 17:50

Jasså dottern är sen sån där som myglar sig in ett år i förväg i skolan?

Vill även tipsa om mitt senaste inlägg under gårdagens blogginlägg,
för den som vill ha lite mer tips.

Karin februari 14, 2012 kl. 18:24

De där pre-IBarna gör ju helt rätt! Borde inte skolan uppmuntra en sådan kulturhistorisk gärning? Den 14 februari är inget annat än den gamla Lupercarlia-dagen och då SKA det vänslas. Jag har en teori om detta: http://www.karinenglund.com/2012/02/kulturmix/
och Stationsvakt en annan liknande http://stationsvakt.blogspot.com/2012/02/alla-hjartans-dag.html

Lotten Bergman februari 14, 2012 kl. 20:05

HAR DU HÅNGLAT I ÖSTNYTT?

Cecilia N februari 14, 2012 kl. 20:43

Neeej!!

Men det togs upp, har jag för mig, att det hånglades lite här och var på skolan så där så det var genant att gå förbi.

Och nu kommer en annan minnesbild upp: det fanns uppsatt bilder på kyssande par (ritade) som var överkryssade. Uppsatta av folk som hade bild och som ville stävja hånglet lite.

Skogsgurra februari 14, 2012 kl. 21:02

Kanske i – nej. Jag ska nog inte…

Lotten Bergman februari 14, 2012 kl. 22:00

Jag vet vad Skogsgurra inte vågade skriva! HAHAHA!

(Det rimmar på öst. Och yst samtidigt fast ändå inte.)

den blyga februari 14, 2012 kl. 22:17

Jag gick ju på ett FLICKläroverk!
Vi fick bara umgås med gossarne på GOSSläroverket på noga övervakade skoldanser i varandras gymnastiksalar. (Gymnastikskor var anbefallda så att vi inte repade golven)
Musiken var på grammofon. Sista dansen, som var ungefär kl 21.00, var alltid ”Stardust”
http://www.youtube.com/watch?v=CUCe-b1IQeU&feature=related

Skogsgurra februari 14, 2012 kl. 23:03

Njae. Tror inte det var det. Men nu är jag osäker.

Pärlbesatt är en lite tvetydig signatur – antingen besatt av pärlor eller besatt med pärlor. Nytt fall för språkutredaren.

Oavsett vilket så kan den här länken vara intressant: http://www.perlgrodan.se/

Känner damen lite grann.

Agneta februari 15, 2012 kl. 01:34

Charles d’ ORLEANS (1394-1465)

Le beau souleil, le jour saint Valentin

Le beau souleil, le jour saint Valentin,
Qui apportoit sa chandelle alumee,
N’a pas longtemps entra un bien matin
Priveement en ma chambre fermee.
Celle clarté qu’il avoit apportee,
Si m’esveilla du somme de soussy
Ou j’avoye toute la nuit dormy
Sur le dur lit d’ennuieuse pensee.

Ce jour aussi, pour partir leur butin
Les biens d’Amours, faisoient assemblee
Tous les oyseaulx qui, parlans leur latin,
Crioyent fort, demandans la livree
Que Nature leur avoit ordonnee
C’estoit d’un per* comme chascun choisy.
Si ne me peu rendormir, pour leur cry,
Sur le dur lit d’ennuieuse pensee.

Lors en moillant de larmes mon coessin
Je regrettay ma dure destinee,
Disant : ” Oyseaulx, je vous voy en chemin
De tout plaisir et joye desiree.
Chascun de vous a per qui lui agree,
Et point n’en ay, car Mort, qui m’a trahy,
A prins mon per dont en dueil je languy
Sur le dur lit d’ennuieuse pensee. ”

(*) compagnon

Christer februari 15, 2012 kl. 06:09

Oj, vad skolfranskan känns avlägsen! Ett ålderstecken, antar jag.
Jag fattar att han försmäktar på SIN hårda säng. Men vad sjutton menas med att fåglarna snackar latin!?

PGW februari 15, 2012 kl. 07:26

Det var verkligen så otroligt deprimerande att vara okysst (nå, nästan) överbliven och ständigt omgiven av andras hångel. Urk. Knäckande tid det där.

Pysseliten februari 15, 2012 kl. 07:35

Min generation dansade inte tillsammans. Jag följde med mamma och pappa till Cupolen på söndagsdans och lärde mig styrdans där med dansglada vuxna människor. Det har jag knappt haft nytta av. Minns inte om hångel någonsin varit ett problem i skolan, men spana på killar gjorde vi. Även om det tog ett tag innan jag riktigt fattade vitsen med det, jag gjorde mest som ”dom andra”.

Ökenråttan februari 15, 2012 kl. 09:02

Det var välan en sorgelig 14-febr.-dikt. Tårvåta kuddar och elände värre.

Bokfrossaren februari 15, 2012 kl. 13:39

Nåja, inte riktigt alla pre-IBare (så kan man väl inte skriva heller) har ihop det med klasskamrater, säger jag som har en av dem hemma.
Som om pappa skulle få veta allt om barnens kärleksliv…

Karin februari 15, 2012 kl. 13:51

Bokfrossaren: Pre-Ibbare? Pre-IB-personer? (Lotten, hjälp!) Och det kanske, kanske kan ligga något i din förmodan att man inte får veta allt…

Och så heter den 14 februari förstås Lupercalia. Undrars varifrån det kom ett extra ”r” i inlägget i går?

pärlbesatt februari 15, 2012 kl. 15:01

Skogsgurra, tvetydigheten var högst avsiktlig vad gäller mitt nick . Ett annat förslag var Pärlhönan (eftersom hönor sägs vara virriga, liksom jag) eller Pärlugglan, av kopplingen uggla-klok-läsa böcker. Nu vet du allt! :)

Angående folk som är intravenösa med varann är jag ofta snubblande nära att säga ”Skaffa ett rum”. Därför skulle jag välkomna ett anslag liknande dem i ätteläggens skola, i t ex t-banan, t ex Här i tunnelbanan trängs vid bara av nödtvång.

Och ja, jag är en surkärring! :D Särskilt när jag fått fortsätta umgås med felaktiga possessiva pronomen i timmar i dag.

Skogsgurra februari 15, 2012 kl. 15:22

Pärlsatt
Jag tvekade om du var hon, hen eller han.

Nu, när du berättat att du är skurkärring, så är jag fortfarande osäker. Det finns ju skurkärringar av båda könen. Jag tror att skillnaden mellan han och honskurkärring är att den förre har maskin medan den senare har mopp. Eller?

När vi nu ändå är igång med språkliga utredningar så tror jag att svaret på Christers fråga är att ”les oyseaulx” syftar på ungdomar. Mamsell, från franska Madamoiselle från fornfranskans Ma Dame Oiselle där oiaselle är femin oaseaux (ungefär så, fritt ur minnet och utan garanti).

Skogsgurra februari 15, 2012 kl. 15:32

Ja, jo. Och i grunden ligger förstås fågel. Så, egentligen är det ju fåglarna som pratar latin – fast i unga flickors skepnad.

pärlbesatt februari 15, 2012 kl. 15:35

Jag är honkönad ja. Och surkärring, inte skurdito. Det hinns inte skuras när jag ska tampas med översättningsgrodor (inte pärlgrodor, som låter mycket trevligare). Fast du kanske bara skojade? Mitt huvud mäktar inte med att försöka förstå sånt i dagsläget. Och fornfranskan lämnar jag definitivt därhän. :)

Lotten Bergman februari 15, 2012 kl. 16:27

Jisses, fornfranska! Jag som knappt kan högstadiefranska!

(Jag far och flänger lite. Blogginläggen blir därefter. I spridda skurar.)

hyttfogden februari 15, 2012 kl. 17:17

Ja och så finns det ju formfranska som torde vara lite lättare att smälta.

Skogsgurra februari 15, 2012 kl. 17:57

Exempel på fornfranska.

Oj. Det var en riktig fullänk. Undrar om den funkar?

Lotten Bergman februari 15, 2012 kl. 18:33

Den var trasig, formfranskelänken. Men jag tror att jag lagade den på rätt sätt.

Bokfrossaren februari 15, 2012 kl. 18:53

OT: Varför har de gömt Lotten på sidan 76 i Språktidningen. Är inte ditt kall att vara språkvårdens omslagsflicka även om du fyllt 25 flera gånger?

hyttfogden februari 15, 2012 kl. 19:16

Läser Agnetas dikt och genast träder Eleonora av Akvitanien, död 1204, fram i sällskap med de trubadurer som under den här tiden vandrade kring bland annat i Provence och hyllade kvinnorna.

Skogsgurra februari 15, 2012 kl. 19:17

Men – jag var ju rolig, ju. Fornfranska står det.
Lika humoristiskt som skurkärring. Inte sant?
Reagerade också på den undanskymda placeringen. Ska kanske skriva till Språktidningen om detta.

Lotten Bergman februari 15, 2012 kl. 19:25

När du skriver, Skogsgurra, kan du ju passa på att påtala att punktlistan inte är korrekt eftersom det ska vara gemen efter punktploppen.

(Jag visste inte att jag var med i senaste numret förrän nu.)

Karin februari 15, 2012 kl. 19:27

Fornfranskan funkar nu – Lotten-fix? – och förtjänar ett besök. Se till att tugga ut munnen först och drick inget i anslutning till titten. Jag frustade i alla fall till ordentligt.

Örjan februari 15, 2012 kl. 19:47

Avstår från både både forn- och formfranska.
Själv har jag surdegsbak på gång.

Miss Gillette februari 15, 2012 kl. 20:55

Men vad betyder IB? I tonåren hade vi det som okvädingsord: intelligensbefriad. Jag förmodar att det betyder nåt annat i det här fallet.

PK februari 15, 2012 kl. 21:45

Vi har väl alla hört talas om Ib-affären.

Lotten Bergman februari 15, 2012 kl. 22:12

IB (när det inte handlar om demonregissören eller Jan Guillou) är ”International Baccalaureate” — gymnasium som sägs förbereda eleverna inför utrikesstudier. Jag vet inte, jag (vi är kritiska).

pärlbesatt februari 15, 2012 kl. 22:53

Och själv undrar jag hur viktigt det är att det står att det hånglas i varTenda hörn och inte varenda? För mig känns det inte viktigt – trots att jag alltså är en s(k)urkärring. Så varför jag frågar är oklart, icke desto mindre gör jag det. Är nog förvirrad av dagens trägna läsning, på både ”svenska” (sisådär översättning av engelska får heta ”svenska”), engelska och formfranska (dvs mer lättuggad franska än fornfranska). Nu tillbaks till engelskan, det här var alltså paus-oiseau/oiselle för mig.

Luna februari 15, 2012 kl. 22:55

Vojla, sade greven, ty han talade franska.

Agneta februari 15, 2012 kl. 23:11

Hörn/hörnet – då blir det ”vartenda hörn”
Krok/kroken – varenda krok.

På tal om fåglarna som sjöng på latin, så rör det sig troligen om just fåglar, eftersom man dåförtiden (och kanske fortfarande?) menade att fåglarna började para sig just på Valentins dag, den 14 februari.

Luna februari 15, 2012 kl. 23:18

Just ja, en fråga som faktiskt inte är helt OT just i det här inlägget; påskhelgen tillbringas i paris i år. Ååååååh, vad jag är nöjd och glad för det! Har någon tips på lägenhetsboende för fyra personer? Ett par dåliga knän att ta hänsyn till, annars är vi rätt flexibla.

För den som vill lyssna på världens bästa Elling apropå;

http://kulturchefen.se/2012/02/04/forestallningenskraft/

Skogsgurra februari 16, 2012 kl. 05:33

Lägenhet i Paris över påsken blir nog väldigt svårt att hitta till vettigt pris. Kolla RER och försök hitta något i periferin. Det finns trivsamma auberges som kan vara ett alternativ. RER tar er snabbt in till centrum och med ett tredagars eller femdagarskort blir det inte så blodigt dyrt. Annars är vårt stamställe Hotel de Maubeuge nära norra station. Vi har bott där (mycket centralt och ett levande kvarter) ganska många gånger och till bra pris – tror det var 60 Euro senast. Men se upp! En del rum är riktigt dåliga. Andra är helt OK. Vi fick nummer 206 senast. Ett av de bättre.
Lycka till! Glöm inte de ständigt pågående aktiviteterna i Notre Dame. Man kan nästan bli religiös.

Vi betraktar oss som lite parisspecialister. Jobbade där på sextiotalet. Hyttis och jag gifte oss där och återvänder ständigt. Tänker vid tillfälle samla ihop ett gäng för bussresa i sakta mak ner genom Europa till några favvoställen längs vägen och sedan göra kusten från ungefär Genua till Narbonne. Sedan upp mot Paris och därifrån hem via Belgien/Holland och hem. Blir ca tre veckor. Försäsong i April-Maj. Inte mycket trängsel och bra priser. Kanske någon här på bloggen är intresserad att hänga med?

Lotten Bergman februari 16, 2012 kl. 07:25

Och kommentatorsbåset har haft planer på att åka tåg söderut på ett liknande sätt! (Fast vi hade tjeckisk öl i sikte och kom inte ens längre än till vag datumplanering. Men någon gång!)

Christer februari 16, 2012 kl. 08:53

Apropå fornfranska måste jag tipsa om ett par länkar.
Här är en ambitiös webbplats särskilt inriktad på hur man ska uttala gamla franska sånger.
Och vill man inte bara dricka utan även höra Langue d’Oc, finns här en trubadursång om en lärka (fåglar igen) med ensemblerna Oni Wytars/Unicorn och Marie Lafitte.

pärlbesatt februari 16, 2012 kl. 11:25

Agneta, jag vet, men det stod varenda hörn i inlägget och om Lotten skriver varenda, hur nödvändigt är det med varTenda, var min tanke. Eller snarare, hur viktigt anser man/andra/kommentarsfältet att det är? Gentemot t ex sånt som fel pronomen.

Jag har Pariskänningar (halva släkten närmare bestämt) , men nästan alla är såväl gamla som skröpliga och kan inte längre ta emot någon. När jag själv åker snart så bor jag hos en som därmed kan åka därifrån och få några dagars välbehövlig ledighet från sin ännu skröpligare syster….

Skulle jag inte bo hos släkten skulle jag leta efter nån auberge de jeunesse (fast jag inte är särskilt jeune längre), dvs vandrarhem.

hyttfogden februari 16, 2012 kl. 11:28

Luna
Har ni tänkt er bo i lägenhet och laga maten själva ibland? I Frankrike slår matvaruaffärerna igen på ”de röda dagarna” i påsk. Man kan hitta någon servicebutik med det allra nödvändigaste. Så är det åtminstone på landet utanför storstäderna, inte ens i de köpcentra liknande våra kan man handla mat. Kanhända det är annorlunda med Paris men å andra sidan är det ju gott om bistros och andra matställen att välja på men det kan man inte heller vara säker på att alla är öppna.

Missade inköpstiderna under påsken förra året i Perpignan-trakten men förstående serveringspersonal på en restaurang försåg oss med smör som sattes upp på notan under ”kaffe”.

Skogsgurra februari 16, 2012 kl. 11:46

Spontant känns det som man kan använda varenda hörn. Kanske att neutrum/reale faktiskt påverkade ändelsen en gång, men känns inte längre som en levande språkregel.
Om man försöker knyta ihop detta med den andra frågan om var/vart (befintlighet/riktning) så har man nog missat något väsentligt.
Visserligen befinner vi oss (i stor tacksamhet) i en ”språkpolisblogg” men krav på fullständig korrekthet har jag inte uppfattat att det finns och om så vore fallet skulle nog siten dö ut med tiden. Ingen skulle vilja skriva nånting i vissheten att varje litet felsteg kommer att diskuteras in absurdum.

Lotten Bergman februari 16, 2012 kl. 11:49

Nämen! Har jag skrivit ”varenda” när det ska vara ”vartenda”? Har jag tappat mina magiska krafter och språkfeelingen? Ja!

Språkrådet:

”Det heter alltså vartdera partiet och vartenda parti eftersom parti har t-genus, inte vardera partiet och varenda parti.

Trots det är de sista varianterna i dag betydligt vanligare i bruket. Vi tycks vara på väg att förlora känslan för genusböjning för flertalet av ovanstående ord. Rekommendationen står dock fast: t-former som vartdera och vartenda är de enda korrekta för ord med t-genus.”

Vi tycks vara på väg utför, ja. (Ändrar meddetsamma.)

Lotten Bergman februari 16, 2012 kl. 11:55

Skogsgurra: helt riktigt. Det är egentligen bara jag som måste vara språkligt korrekt. Ungefär som att Lill-Babs måste ha högklackade skor. Alltid.

Skogsgurra februari 16, 2012 kl. 11:59

Oj! Det hade jag ingen aning om att hon måste. Är det Svenska Skorådet som bestämmer sånt?

Cecilia N februari 16, 2012 kl. 12:07

Så, Luna. Då blev det inget spa då?

pärlbesatt februari 16, 2012 kl. 19:34

Lotten, min fråga var en uppriktig fråga, inget försök till förstucket näpsande. Hoppas det framgick, annars säger jag det nu.

Mina klasskamrater tycktes inte riktigt ha förståelse för mina våndor med ”deras” istället för ”sin” i vår gemensamma kursbok, btw.

Lotten Bergman februari 16, 2012 kl. 21:24

Näpsande? Inte då! En gång för alla: ni SKA påpeka när jag gör fel. (Även om det känns petigt eller pekpinnigt.)

pärlbesatt februari 16, 2012 kl. 21:32

Fast det var inte ens tänkt som ett påpekande av att du gjort fel, det var en fråga om hur du och andra ser på just den saken. Det finns ju som sagt grader i språkfels- och språkriktighetshelvetet och -himlen, så att säga. (Jag har slutat att hoppa högt när folk säger ”även fast” till exempel, även om jag fortfarande störs av det. Och jag har slutat väsa VAAAAAAR när folk omkring mig slänger ur sig Vart är du? Vart går bussen fast de menar var busshållplatsen _ligger_ och inte åt vilket håll bussen går.)

Luna februari 16, 2012 kl. 22:50

Oh, hej, jag bara springer på och glömde kolla svaren från bästa båset! Tipsen noterade – vad gäller röda dagar och svårigheter. Tack! Återkommer, mitt sällskap har förhoppningsvis lite koll och möjligen yrkeskontakter.

Cecilia N – jo, det blir spa också. Folk fyller fint i vår, det är bara att köpa åkband och hänga med.

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: