Flugskit och sånt

av Lotten Bergman den 27 januari 2012

Jag undrar bara om det är en sådan bra ide det här med att kalla accenter (som hjälper oss att uttala ord) för ”flugskit”. En hel arme politiska analytiker bedömer (redan) nu om den nya S-ledaren Stefan Löfven är kompetent, lämplig, vältalig eller rent skräp. Själv är jag mer fokuserad på det som han kallar flugskit: den akuta accenten över e:et i efternamnet, som han och hans släkt har raderat. För att det är flugskit.

Den där andra flugskiten som man skulle kunna kalla för f, får däremot vara kvar.

Under några år på 1970-talet – när jag av naturliga skäl var ogift – basunerade en släktforskare ut att vi under alla år hade skrivit vårt efternamn fel. Vi skulle inte heta Stenson utan … (håll i er) … Sténson.

Lotten Sténson hette jag alltså. Alla i släkten ändrade sitt skrivsätt, men fnissade lite generat åt tramset. Efter tre år som Sténsöner, ringde släktforskaren runt och bad om ursäkt – vi skulle alls inte ha någon accent. Han hade tolkat tre av varandra oberoende källor fel – tre källor som alla redovisade namnet Stenson besudlat med … (håll i er) … flugskit.

Nu till det egentliga problemet: var skiter flugorna nuförtiden när kyrkböckerna är digitaliserade?

{ 33 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Skogsgurra januari 27, 2012 kl. 15:26

Det kan jag berätta. Ty jag är med.

Varje gång som bonden spridit dynga kommer flugorna också hem tll oss. Dom skiter överallt. Fönster, lampsladdar, datorskärmar, skåpdörrar.

Var det svar på frågan?

Lotten Bergman januari 27, 2012 kl. 16:32

Och är fluglortarna accentliknande?

Niklas januari 27, 2012 kl. 16:38

Hade det inte varit både snyggare och krångligare om ni skrivit Sténsòn?
Flugskitar blir accenter när flugan skiter i flykten.

Skogsgurra januari 27, 2012 kl. 16:38

Mycket.
Vid nästa dyngspridningskampanj ska jag ta fram kameran med makrolinsen och plåta några typiska former.

LupusLupus99 januari 27, 2012 kl. 19:44

Lottens bås brukar ju ha koll på det mesta, så är det någon som har en teori om vad föremålet på länken nedan kan tänkas vara för något?

bild. artikel.

Tessy januari 27, 2012 kl. 19:57

Dessa diakritiska tecken må underlätta uttal men de är av ondo vid vanlig normal online-spel-kommunikation.

Ty dessa godkänner icke kommunikationsförsök om du inte skriver in mottagarens namn helt korrekt, och försöker du då få kontakt med någon som klämt dit dessa sk fluglortar över sitt namn och går under ett alias i stil med Márûtscħë eller ännu roligare med utrikiska tecken som inte enkelt återfinns på ett svenskt tangentbord så tuggar du fradga och avslutar bekantskapen innan den ens börjat.

Lotten Bergman januari 27, 2012 kl. 20:52

Márûtscħë! Vad fint!

(Och nu kollar ni på LL99:s länkar!)

Tessy januari 27, 2012 kl. 21:21

Har kollat, har ingen koll. Kanske ett ihopfällbart bordsunderrede?

Luna januari 27, 2012 kl. 21:32

Det ser ut som ett underrede. Till ett babord?

Cecilia N januari 27, 2012 kl. 21:41

Lupus’ pryl (kolla, en fnutt!) har jag ingen aning om. Men eftersom det handlar om båtar skulle man ju kunna tänka sig att det är nåt som hjälper till att forma en för. Nån sorts mall som hjälper till att få flera båtar att ha samma vinkel i fören.

Sen kan man fundera på om en idesamordnare är någon sorts hyresvärd för björnar.
Och varför Claës heter så när man inte uttalar hans namn Kla-es. (Jag tänker inte på någon speciell person utan bara allmänt på de som stavar så.)

Forresten, ar det inte lika bra att sluta satta prickar och ringar pa alla sadana stallen som man brukar gora det pa?

Cecilia N januari 27, 2012 kl. 21:43

Det dar sista var ironi, alltsa.
(Jag orkar inte hitta koden for att gora i utan prick´. Sorry.)

Ökenråttan januari 27, 2012 kl. 22:53

De diakritiska tecknen ska inte negligeras, för ingen del. Jag minns i Vietnam, när jag fick förklarat för mej att samma ord på vietnamesiska kunde betyda traktor, svensk och nåt annat som jag har glömt, beroende på vilka små fnuttar man satte dit. Visst är det skillnad på en traktor och en svensk? Åtminstone somliga svenskar.

Lotten Bergman januari 27, 2012 kl. 23:03

Nyfiken i en strut undrar om ni lade märke till de två hyssen i blogginlägget.

Ökenråttan: Ytterligare en traktor: http://youtu.be/7Dj1MxMW0QQ

Cecilia N januari 28, 2012 kl. 00:21

Nä. Och nu har ögonen redan gått och lagt sig så jag får väl följa med med resten av kroppen.

Pysseliten januari 28, 2012 kl. 07:02

Jag såg, men reagerar knappt på dina arméer tillhyssidéer . Måste ha kommit in i fasen ”kalenderförnekelse”.

den blyga januari 28, 2012 kl. 09:00

@ Cecilia N (Jag orkar inte hitta koden for att gora i utan prick´. Sorry.)

I turkiskan finns i utan prick –
Jag hittade t.ex ordet açıdan (vad det nu betyder…)
sedan kan man ju ta bort aç-dan, kvar blir ı !
Hepp!

Skogsgurra januari 28, 2012 kl. 10:22

Citat från Lottens inlägg: ”..som han och hans släkt har raderat. För att det är flugskit”

Jag hoppas att han antingen är felciterad eller åtminstone missförstådd. Flugskitarna har betydelse (ingen överraskning för båsbesättninen) och det skulle utarma språket om de togs bort.

För fransmännen är de omistliga och i Polen, Tjeckien och många andra länder skulle det inte fungera särskilt bra utan dem. Det är nästan lite generande att de tillmäts alldeles fel betydelse i Sverige och ses som snobberimarkörer mer än som en del av språket.

I många språk betraktas våra ”flugskitar” framför allt den obegripliga ringen över ”å” men även prickarna över ”ä” och ”ö” som lika obegripliga. När barnen lär sig läsa i skoan slutar undervisningen vid ”ö”. Något mer gives inte. Så betungande kan det väl inte vara om dom fick med sig lite kunskap omåtminstone accenter och apostrof. Det skulle ge dem bättre möjlighet att hänga med både i svenskan och framför allt i en del andra språk.

Kanske dags att få in en liten komplettering i kursplanen?

Lotten Bergman januari 28, 2012 kl. 11:30

Men varför tänkte jag inte på att fråga? Jag mejlar regeringskansliet omedelbums och frågar om fnutten verkligen anses vara en flugskit av Löööööven.

Lotten Bergman januari 28, 2012 kl. 11:36

Såja, presschef och Löfvens presskontakt Fredrik Kornebäck har nu mejlats. De jobbar på lördagar, väl?

Cecilia N januari 28, 2012 kl. 11:45

Sen tycker jag det är konstigt att han som heter Löven hejar på Modo och inte på Björklöfven.

Dieva januari 28, 2012 kl. 18:21

De skiter gärna på mina fönster, lampor etc. också.

LL99:s föremål har jag däremot ingen aning om vad det kan vara.

Pysseliten januari 28, 2012 kl. 18:47

Sitter i röran i dotterns rum och blickar över en oändlig mängd obegripliga föremål. Vi gjorde något så obegripligt som att impulsköpa tapeter idag. Håhå jaja, har man inte jobb … osv.

Pysseliten januari 28, 2012 kl. 18:48

Obegripligt att jag alltid formulerar mig så ensidigt, jag KAN ju fler ord!

Skogsgurra januari 28, 2012 kl. 19:19

Pysse
Jag kallar det för rapportskrivningssyndromet. Vd snabb rapportskrivning kan det hända att hjärnan fattar tycke för en viss formulering eler ett visst ord. Då kan det bli så där. Vid första genomläsningen märker man det inte eftersom hjärnan fortfarande tycker om ordet. Nästa dag ser man hur illa det ser ut. Händer hela tiden.

LL:s föremål.
Det där är en bock som användes i äldre fartyg och framför allt vid tillverkning av nya rår och bommar. Sådana brast i hårt väder och vid beskjutning med grövre eldvapen. De måste då ersättas för att skeppet snabbt skulle bli sjövärdigt igen.

Triangelformen har inget med funktionen att göra utan är en lösning på utrymmesproblemet ombord i äldre skepp.

I svenska skepp kallades den här attiraljen för ”råbock”, vilket speglar den stillsamma och bistra humor som krävdes för att stå ut med livet ombord.

Just den avbildade råbocken är från sjuttonhundratalet och troligen från ett örlogsfartyg. Den använda kulören kan fortfarande ses på föremål på örlogsvarvet i Karlskrona.

Ursprungligen kommer den (eller åtminstone de så kallade graderingsbeslagen) från Holland. Det är framför allt de typiska vingmuttrarna som med sina ”sloköron” markant skiler sig från tyska och franska vingmuttrar där de tyska är mera ”rechteckig” och de franska mera hjärtformade.

Graderingsbeslagen (Taper locks på engelska) var väsentliga för att får rätt avsmalning på råt eller bommen. Ett jämntjockt rå är både onödigt tungt och oskönt i masten. Genom att tapera (jämför fisklina) råt eller bommen kunde man styra påkänningen så att den blev optimal längs hela råt. I dag, när bommar tillverkas enligt helt andra metoder kan man ändå se hur de smalnar av mot ändarna. Inte av tradition utan därför att det är optimalt ur påkänningssynvinkel.

Christer januari 28, 2012 kl. 21:21

Snyggt, SG! Vederhäftigt, logiskt, klargörande.
Kanhända har du hittat på alltihop, men jag köper det rakt av.

PK januari 28, 2012 kl. 21:58

Jag trodde att det var en melonpress. Eller en nötknäppare för kokosnötter.

Skogsgurra januari 28, 2012 kl. 22:33

Tack för okritiskt köp, Christer!
Jag hade lite tråkigt och ville se hur pass bra lögnare jag är. Lovar att inte göra det igen. Inte de här veckan i alla fall.

Lotten Bergman januari 28, 2012 kl. 22:38

Jag njöt i stora drag, Skogsgurra!

(Min halsflusch hindrar mig från att blogga idag. Hjärnan är fylld av bomull och halsmandlar eller dylikt.)

Ullah januari 29, 2012 kl. 00:14

Jag tog bort en flugskit från mitt andra namn Marguerite, som någon stolle hade satt dit över första e:et. The horror! Var tvungen att anmäla detta hos Skattemyndigheten. Min mamma som heter samma vägrar ta bort den ”för det har ju alltid varit så”. Skandal.

Lö’ven är däremot en helt annan sak. Fånigt.

Niklas januari 29, 2012 kl. 00:39

Under min korta karriär som värnpliktig lärde jag mig morse och i morsealfabetet finns det ett tecken för e, – , och ett tecken för é, –—–.

Snygg fint SG! Jag trodde dig nästan.

Niklas januari 29, 2012 kl. 00:40

Men det syns ju inte! Tecknet för é är – - — – - och inget annat.

Lotten Bergman januari 29, 2012 kl. 01:27

Morse är som stenografi. Ergo sådant jag hade velat kunna.

Används morse fortfarande någonstans eller är det bara en filmstunt numera?

Oj, kolla: http://www.justlearnmorsecode.com/

Skogsgurra januari 29, 2012 kl. 07:57

Om du letar på amatörbanden så hittar du fortfarande morsetrafik. Oslagbart effektivt när det gäller att kommunicera på långa avstånd med enkla medel och låg effekt.
Morsesignalering tvingades jag lära på gamla S1 i Uppsala. Man måte av någon anledning kunna det för att få jobba med pjäsriktanordningen på stridsvagnarna. Dom som Lotten så livfullt beskrev någon gång i somras.

Lämna en kommentar

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: