september 2011

Jag och mina apparater

av Lotten Bergman den 30 september 2011

Idag åkte jag till affärn med den nyss inköpta, sprillans nya, jättesnygga elvispen som plötsligt inte ville vara med och leka längre. När vi tryckte ner knappen som det stod TURBO på, lade den av, spottade ut visparna och slöt sig som en mussla. Visparna som alldeles nyss satt där de skulle, passade plötsligt inte i sina hål. Affärn skakade på apparaten, ruskade på huvudet och sa nääääää. Och gav mig pengarna tillbaka. (Yes! Sedlar!)

Kan man då överleva utan elvisp? Jahadå, här har ni familjen med gräddvisparmuskler och en gammal mekanisk vevvisp.

Så har vi då kameran som gick sönder under Bokmässan. Orsaken var ”fel”. Utan förvarning gav den mig en order som var glasklar men som alls inte löste problemet:

Tryck. TRYCK. T-R-Y-C-K! Trycktrycktryck.

Tryck. TRYCK. T-R-Y-C-K! Trycktrycktryck. Tryckelitryck!

Med stor hjälp av kommentatorsbåset lyckades jag häromdagen hitta en kameralagningsbeskrivning som löste problemet. Man tar bara fram sina finaste skrivmejslar skruvmejslar och skrivar skruvar och har sig ett tag och så letar man upp ett litet rött hjul som har hakat upp sig och så pillar man lite på det och häller ner lite symaskinsolja så blir det så bra så.

Kameran utan bottenplatta. Inte alls särskilt imponerande.

Kameran utan bottenplatta. Inte alls särskilt imponerande.

Lägg gärna märke till hur jag lyder order och använder en tejpbit för att samla skrivarna, förlåt skruvarna, som annars lätt dansar ner på golvet.

Lägg gärna märke till hur jag lyder order och använder en tejpbit för att samla skrivarna, förlåt skruvarna, som annars lätt dansar ner på golvet.

Se, vilken bildkvalitet! Bilden är förstås tagen med den nu fungerande finkameran som till och med avslöjar att bitsen är dammiga.

Se, vilken bildkvalitet! (Bilden är förstås tagen med den nu fungerande finkameran som till och med avslöjar att bitsen är dammiga.)

Men min allra finaste apparat är förstås datorn. Eftersom den följer med mig överallt, får den vara med om både det ena och det andra, t.ex.

  • påmmfritt i eluttaget
  • vin i tangentbordet
  • baconfett på skärmen
  • Dramatenskådespelares frustspott (jag satt längst fram på parketten – datorn låg på golvet)
  • te i tangentbordet
  • blyertsstift i eluttaget (det är ju magnetiskt)
  • öl i tangentbordet.

Häromdagen fick datorn och jag uppleva något alldeles nytt tillsammans:

Frågan är bara hur det funkar.

Frågan är bara hur det funkar. Och om man kan kalla det hela en falloid installation.

{ 19 kommentarer }

Nu har jag äntligen en deckaridé!

av Lotten Bergman den 29 september 2011

Who killed Cock Robin?
I, said the Sparrow,
with my bow and arrow,
I killed Cock Robin.

För att ni ska förstå denna saga, som jag hade tänkt skriva som en allegori över livets förgänglighet, måste ni tänka er att Cock Robin är ett fladdrande bloggmonster och att den där sparven är en djefla sparv.

Det var en gång en ädel fembarnsmamma som en torsdagskväll …

Eller så går vi bara rakt på sak, kanske?

Imorrn blir Åttaåringen (som i mina ögon nyss var Fyraåringen) faktiskt Nioåringen. Han har ringat in varenda radiostyrda pryl i hela Teknikmagasinets katalog, varför hans ömma föräldrar obegripligt nog har köpt böcker, låtsastatueringar, såpbubblor, Bakuganfigurer, hopprep och en riddarhjälm.

Samt ett litet armborst i trä.

Ett vapen i köket – där det ju inte alls hör hemma, eller hur?

Ett vapen i köket – där det ju inte alls hör hemma, eller hur?

Tänk er nu en djefla mjukiskille som knappt svär, aldrig har druckit alkohol och som nybliven far 1992 sa till sin mosiga fru att han minsann skulle byta alla kommande barns blöjor i all evighet, amen. (Inte anade han att det skulle bli fem barn, inte.)

Tänk er nu hur denna mysgrabb höjer det ännu inte inpackade armborstet och får svindel av grabblycka och placerar den väldigt trubbiga pilen på rätt ställe i skåran.

Tänk er hur han spänner bågen och siktar någonstans ganska nära sin ljuvliga hustru som står i köket och stökar till.

Tänk er nu hur han för säkerhets skull siktar en meter till höger om och en meter ovanför nudelfrippan så att hustrun verkligen inte ska råka illa ut. (Hon kan ju reagera häftigt och oväntat ilsket av en aldrig så trubbig pil i bakhuvudet.)

Tänk er slutligen hur armborstet är ett bra armborst som verkligen skjuter iväg pilen åt hållet som det ju ska. Och att den med vansinnig kraft åker rakt in i köksskåpet på just den hyllan där de roliga vin-, öl- och likörglasen står.

Det sa PANG, det sa KRASCH och plötsligt regnade det glas och glasbitar över hela mig.

Ser ni glaset som föll rakt ner i tekannan?

Ser ni glaset som föll rakt ner i tekannan?

På glashyllan (som ju om man ska vara noga inte är av glas utan masonit) låg i småsmulor

  • ölglas som jag stal i Rothenburg 1990
  • fula kristallglas som alla på Nationalencyklopedin fick i julklapp 1991
  • världens största vinglas
  • ett whiskyglas som Skotten har lärt mig att dricka whisky ur fastän det ser ut som ett likörglas.

– Vad gjorde jag? sa jag förskräckt.
– Pilen! Det var pi… Det var pilen som … fast jag som … sköt pilen … förstås … sa min djefla militärhistoriske man.

Pilen pekar på pilen.

Pilen pekar på pilen.

Och vad gör ni hemma på kvällarna?

{ 76 kommentarer }

App app! SAOL kommer som app!

september 28, 2011

Några exempel på sådant som jag gillar, brukar jag hantera, älta och vända ut och in på här: Skruvmejslar! (Som jag alltid stavar skrivmejslar.) Bitsen till skruvdragaren. (Som jag alltid stavar skrivdragare.) Köttfärssås. (Som Sjuttonåringen på ett rättstavningsprov i tvåan stavade köttfärsås, vilket hon – som den perfektionist hon är – fortfarande bär med sig som […]

Read the full article →

For the record

september 27, 2011

Idag den 27 september satte jag och barnen ett rekord. För så är det – det är roligt att sätta rekord, det är roligt att göra hösten uthärdlig och det är roligt att kanske skapa minnen för livet. (Även om barnen inte alls minns det jag tror att de ska minnas.) Nu ska vi klara […]

Read the full article →

Toyota-tänk

september 26, 2011

Toyota-tänk är bra, om jag har förstått saken rätt. Det är inte som i ”Jävla skitsystem!” utan precis tvärtom: allt som görs med baktanken ”vi ska skapa värde åt kunden” är bra. Sådant som inte är bra för kunderna är t.ex. SJ:s sajt, fjärrkontroller en masse framför digitala tv-apparater (som dessutom är bra mycket segare […]

Read the full article →

Sorg i Göteborg – morgonstund i Lund

september 24, 2011

Igår trivdes jag så bra i Göteborg och med människorna där att jag tänkte ”alla städer borde vara som Göteborg”. Så fort man ser lite förvirrad och tveksam ut, kastar sig folk fram och säger ”nej, du ska ta tvåan” eller ”skicka GV till 72450” eller ”vill du ha hjälp?”. Utanför Bokmässan stod polispiketer så […]

Read the full article →

Så vad gör man då på Bokmässan?

september 22, 2011

Inte vet jag vad andra gör. Jag tror att de träffar gamla kolleger, gör bokfynd, kritiserar bedagade kändisar som har glömt att tvätta håret, luktar på antikvariska böcker, står i toakö, går runt och bara njuter av miljön och är ganska hungriga mest hela tiden. Se, här går M.A. Numminen och är hungrig: Och här […]

Read the full article →

Framme i Göteborg och Bokmässan 2011

september 21, 2011

Vad gör man när man håller på att somna i 110 km i timmen? Jag slog mig först på kinderna. Sedan öppnade jag fönstret. Sedan sjöng jag med så högt jag kunde i ”Born to be Alive” som spelades på radion. Sedan sänkte jag hastigheten till 90 och plockade fram termosmuggen och hällde det varma […]

Read the full article →

Gretas två syskon

september 20, 2011

Jag hade glömt att Greta Garbo hade syskon! (Nej, jag vet att det inte är fakta som man måste veta – eller ens komma ihåg om man en gång vetat det. Men det är typiskt sådant som jag lägger på minnet istället för att komma ihåg att handla möbeltassar eller att Karl XII dog 1718.) […]

Read the full article →

Dagens visdomsord från ett dåligt föredöme

september 19, 2011

Det luktar illa i huset. Jag vädrar och korsdrar mig så att glas far i golvet och böcker faller ur hyllorna – men inser ju att jag måste gå till botten med lukten. Det är inte mögel. Det är inte sur mjölk. Det är inte kräftskiverester. Det är inte kattpiss i en gammal orienteringsdoja. En […]

Read the full article →