Som bloggare går man i cirklar runt sig själv och sina ämnen. Varför kan jag inte förmå mig att skriva mer om speedway, artros, kisel eller Sydafrika istället för dessa ideliga basket- barn- och bokstavsinlägg?
För att inte taaaala om återvinningsstationsbilderna. Jag tar bilder på min bortskänkta ungdoms klädnostalgi (mammas zebrabikini!) och redovisar egna flaskinsamlingar som är så roliga att krossa samt tar foton på mig själv när jag släcker eld i pappersinsamlingen.
Återvinningen är faktiskt ett gissel. Som man måste återkomma till. Kartongerna stinker först under diskbänken, sedan i bilen och slutligen i tröjärmen. (Som för övrigt var ett ord med lustigt utseende. Tröjärmen. Kolla på alla prickar där. Tröjärmen. Hihi.)
Men hörni, vad gör ni när ni vaknar en solig helgdag och upptäcker att ni har för många och för skrymmande tv-apparater, tre på tok för gamla stereoapparater, femton par gamla skor och fyra uttjänta dammsugare?
Javisst! Ni lämnar dem strax bredvid pappersinsamlingen! Klump-tv-apparater är ju så himla svåra att få in i det lilla containerhålet.
En stövel som jag underligt nog inte tog med mig hem, trots att det hade ökat min coolhetsfaktor med åtskilliga procent.När vi i kommentatorsbåset diskuterade detta för ett år sedan, kom vi fram till att bevakningskameror var en idé, men att det skulle kunna vara lite kränkande och … öh, övervakande. Översättarhelena föreslog raskt ”ansiktsoigenkänningsfunktion” medan Cruella krasst konstaterade att ”det är ju uppenbart att folk är dumma i huvudet”.
Men det finns även återvinningsstationer som fungerar som paradis. Kommentatösen Ingrids man-om-hon-hade-varit-gift gick nämligen en morgon iväg med ett gäng tomma vinflaskor och kom hem med en flaska hemtillverkad olivolja och en varm skinkstek.
Men vet ni vad jag gjorde när jag stod där igår bland alla tv-apparater? Jag ringde ett nummer som stod på en stor skylt med information om bl.a. tv-kastings-förbud. Och frågade om de ville ha en bild på hur det såg ut vid just denna återvinningsstation. De svarade:
– Ja! Jättebra! Jag rapporterar genast och skickar en lastbil! Tack!
Nej, detta kan lösas på ett mycket elegant och bra sätt, nämligen som man gjort i Helsingborg!
Där har varje hus en soptunna och ett sopskåp. I skåpet lägger man återvinningsgrejer som papper, plast, metall och så vidare, resten åker i tunnan. Varannan vecka kommer två sopbilar – en som hämtar säcken i soptunnan och en som tar allt i skåpet.
Lysande. Borde skyndsamt införas i hela landet, eller i alla fall i min kommun.
Det är ren idioti att folk ska ta en kasse med tidningar i bilen och KÖRA till en återvinningsstation.
Tack för ordet, kamrater.
Aha! Jag har hittat lite info om Helsingborgs system här.
På den där Helsingborgslänken hittar man bland annat rubriken ”Tvätta dina kärl”, som jag tycker är ganska fantasieggande på nåt sätt.
”Tvätta dina kärl” – nattkärl och blodkärl! Eller kanske ett andligt kärl som borde rensas från syndiga tankar på sex och choklad?
PS Nu är jag alldeles förvirrad. (Chokladbrist?) Stod det inte något om bakning här på din blogg för någon timme sedan?
AB: Du har varit och irrat i förra blogginläggets kommentatorsbås. Förmodligen gick du vilse i de spretiga ämnenas sörja.
Vi bor visserligen inte i Helsingborg, men i närbelägna Höganäs kommun.
Även där finns det återvinningsstationer som fungerar som paradis.Jag bläddrade just i boken för att hitta en dikt som handlade om våren utan resultat:
Jo det fanns några om körsbärsblommor men det blir ju först i maj.
Annars var det mest vissna löv och höstskymningar.
När det inte handlade om den omtumlande fysiska kärleken…
wv:=oundeve
En sammansmältning av underwear och teveapparater?
Klart vi var vid återvinningsstationen i påsk, dottern och jag. (Det har blivit lite av vår grej, min kära M får vara hemma och läsa tidningen under tiden, så vi har något nytt att återvinna när vi kommer tillbaks). Det var ingen annan där och förhållandevis gott om plats, så jag anade inte då att påsk skulle vara en särskilt återvinningsintensiv helg, men eftersom vi firar någons uppståndelse skulle det ju vara passande om så var fallet.
Vi har grovsoprum i anslutning till hyreshuset, vilket jag förstått på grannarna är något av en lyx. Dagis påminner med jämna mellanrum om att de är intresserade av vissa grovsopor, bland annat väskor och dammsugarslangar.
(Dagens wv ’under’ kanske också är någon slags kommentar till helgens uppståndelse?)
Vi har också grovsoprum! Ca 100 kvadratmeter precis under vårt bottenplan!
Lotten: Det ska väl vara ett ”på” på lämpligt ställe i andra stycket? Meningen blir lite lustig annars. Å så kul att få språkpolisa lite. Är man besserweiser så är man.
Tack, Niklas! (För säkerhets skull stoppade jag in två på.)
Hih, Lottens grovsoprum = den egna källaren. Hihi.
Lotten:
Jag förstår att du greps av habegär när det gäller stöveln. Det är inte ofta man behöver bara en stövel men aldrig är kanske för mycket sagt?
Stellan: Jag vill också ha det så! Kan man beställa Helsingborgsmodellen till sin egen kommun?
När vi upptäckte att vi hade för många tv-apparater eller att det fanns alltför många gamla par(?) skor (har man haft valp i huset för åtta år sen så är inte parheten något man kan ta för givet) så gjorde vi nog som familjen Bergman: det nedre grovsoprummet.
Men det har hänt att uttjänta skor har fått åka soptunna.
[…] kartonger och glas. Men, säger ni, är det inte fel på proportionerna? Ser de inte lite små ut? (Så här stora är de ju i […]