Att vara gäst – då och nu

av Lotten Bergman den 29 september 2008

Jag minns (och berättar ofta om) mina första minnen som gäst. Tydligen är jag lite känslig, för ofta handlar det om rejäla trauman som sätter djupa spår i flera år framåt.

När jag bara var i femårsåldern, sov vi över på en gård som kallades [datschan] och som jag inte för mitt liv kan hitta en lämplig stavning på. Uppdatering: Man kan 1) lita på sina kommentatorer 2) slå upp det förbenade ordet i vilken jädra bok som helst, Lotten! NE, t.ex.:

dat`ja subst. ~n datjor
ORDLED: datj-an
• ryskt lantställe
HIST.: sedan 1965; av ry. datja med samma bet.

Så.

Det var hippietajm och alla hade sandaler och batikkläder sådär som de nästan bara har på filmer numera. På natten gick jag upp och kissade i en potta som verkligen var en potta som man skulle kissa i eftersom det där hemska utedasset på andra sidan gårdsplanen svalde små barn på nätterna. Men hu och hej, jag kissade ett blått skum och började gråta eftersom en hemsk farsot hade satt klorna i mig.

– Hjäälp! Jag kissar blått skum! Hjäääääälp! Mamma!!! Pappa!!! Hjääälp!

Femton hippiesar släpade sig yrvakna upp och granskade mitt verk, luktade på pottan och hummade och mumlade och funderade över njurfunktioner och giftiga svampar. Värdinnan Irina dök till slut upp och körde alla i säng med orden:

– Tsst, jag har lagt skurpulver i pottan. Och i alla andra pottor. Gå och lägg er nu och låt flickebarnet sova.

När jag var sju år, sov jag över i min klasskompis Annas sommarstuga. Jag låg vaken i flera timmar från klockan tre på natten för att jag var så exploderande kissnödig men inte kunde bestämma mig för om det var tillåtet att gå upp – och ut – mitt i natten. Till slut smög jag i gryningen upp och kissade hukande bakom huset och fick kiss på troskanten och det var ju hur förfärligt som allra helst.

Som vuxen gäst finns det mycket annat än toaletten att tänka på. Man ska ha med sig Mitbringsel (tacksåmycketpresent redan i entrén), gärna ha lakan och handduk, hjälpa till med matlagning och bortdukning samt hålla ordning på sina pryttlar. Och helst inte köra värdfolket ur sängarna. Under min senaste gästsejour hemma hos Översättarhelena misslyckades jag komplett med alla mina föresatser.

  1. Ingen present.
  2. Inga lakan, ingen handduk.
  3. Ingen matlagning
  4. Stök och bröt.
  5. Sängstöld.

Däremot sa jag två gånger ”jag sätter in i diskmaskinen sedan” – och glömde bort det. Jag satte mig på fel plats, tog muggar med påmålade namn, tappade bort min tandborste och fick en ny av den äldsta dottern i huset, drällde en bh på fel plats, orsakade skidbacke i frukostosten, bloggade mitt i natten och stal både schampo och balsam.

En chimär: om man viker ser det ut som ordning.

Därav överslagshandlingen på bilden ovan. När avfärden närmade sig, bäddade jag bort mig och packade iordning sådär så att det ska se bra ut.

– Humdidum. Om jag viker ihop lakanen och den plaskblöta handduken sådärja, så har jag nog inte varit till så himla mycket besvär. Trarajida.

{ 23 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 10:15

Men du glömde ju berätta vilka trauman du drabbades av den här gången! Något litet måste det väl i alla fall ha varit?

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 10:16

Och besvär var du då alls icke till. Lika lättskött som vanligt.

Studiomannen september 29, 2008 kl. 10:28

Det enda som krävs är egentligen ett uttag till hennes dator. Antar jag. Äter hon normalt, Helena? Eller har hon några särskilda önskemål? Detta om ifall att hon kraschar in hos mig.

Studiomannen september 29, 2008 kl. 10:29

Datjan tror jag man skriver ifall man vill översätta det ryska ordet. Det betyder ungefär ”sommarstuga”. Förr var det bara nomenklaturan som ens var i närheten av slik lyx. Numera köper rika ryssar andra länder.

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 10:31

Hon kräver ingenting och är tam, tillgiven och renlig.

Ordet där i andra stycket stavas förresten datja (i alla fall om man ska tro på SAOL).

Marianne september 29, 2008 kl. 10:36

Ville hon ha BANAN?

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 10:38

Nej, hon nöjde sig med lite MYSLI.

Stellan september 29, 2008 kl. 10:39

Här tänkte jag skriva hur man stavar till datja. Men den saken är redan utredd, så jag struntar väl i det…

Lotten september 29, 2008 kl. 10:39

Ja, Marianne! Men jag fick ingen BANAN!

(Ni som undrar över detta skrivsätt måste läsa på här.)

Lotten september 29, 2008 kl. 10:41

”Vill du ha många kommentarer, ska du i ditt inlägg ha faktafel eller bara ställa en enkel fråga och därmed avslöja oceaner av okunskap.”

(Bloggst ordspråk.)

Lotten september 29, 2008 kl. 10:45

Trauma 1: Tandborstens förvinnande och kamborstens vid samma tidpunkt uppdykande.

Trauma 2: När jag inne på toa svarar i mobilen och inser att jag befinner mig i direktsändning i radio.

Studiomannen september 29, 2008 kl. 12:57

Eftersom språkintresserade har en tendens att läsa och skriva här måste jag tipsa om detta:

Yens från Lund talar flytande klingonska

Notera också Yens syn på kultursidor. Missa inte!

Håkan (hakke) september 29, 2008 kl. 12:59

”sykled” säger wv. Jag gillar det, men vad betyder det?

Vad gäller trauman så låter det dels som om någon försöker kompensera barndomens trauman av att vara gäst genom att utsätta dagens gästgivare för motsvarande trauman, dels som om borsten är någon ny slags transformer.

Anna september 29, 2008 kl. 14:41

Nej men Mitbringsel! Det hade inte jag heller och skäms nu synbart. Men trevligt var det!

Lotten september 29, 2008 kl. 14:50
Marianne september 29, 2008 kl. 17:55

Kan man köpa dig för uppdrag i Örebro?

Lotten september 29, 2008 kl. 17:57

Jag åker vart som helst, men helst till … till … till … Island, tror jag!

Marianne september 29, 2008 kl. 18:15

Fint, jag har en idé. Måste bara undersöka saken först.

Jessika september 29, 2008 kl. 19:31

Hur mår Pricken, Helena??

Jag menar, nu när vi har konsaterat att Lotten är lättskött ;).
Apropå din make så mindes jag igår att jag faktiskt har sovit på madrass i ett kök en gång. Jag har alltså inte gått miste om alltför många upplevelser här i livet. Jag fick gå och gömma en alldeles för klickande klocka. Sedan ville jag stänga av kylen och frysen som också behagade LÅTA men det gick ju inte…

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 20:23

Pricken mår säkert fint, Jessika, men sedan den 5 juli gör hon det i kaninhimlen!

Moster Mjölgumpa september 29, 2008 kl. 20:40

Det var kanske för Ö-helena och hennes familj det blev ett trauma istället.
En skidbacke i osten är ju alldeles förfärligt.

Jessika september 29, 2008 kl. 21:54

Nämen nä, usch vad jag missar saker! Beklagar Prickens bortgång men du vet att kaninhimlen ligger på gotland och här ska det egentligen finnas utrymme för en något snuskig historia som jag utelämnar men i varje fall. Ett liv i kaninhimlen/Gotland är inte oävet!!

Översättarhelena september 29, 2008 kl. 22:00

Vad bra att kaninhimlen ligger på Gotland! Pricken förstod nämligen en del gotländska (vi brukade kalla henne för rabbisen).

Anna och Lotten, mitbringsel hade varit helt bortkastat på mig som inte kan någon tyska!

Lämna en kommentar

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: