Skostart eller skolstart

av Lotten Bergman den 20 augusti 2007

Idag började det där vanliga livet när väckarklockan ringer och duschen är upptagen av femtonåringen när sjuåringen ska borsta tänderna och trettonåringen inte hittar sin hjälm för att den har hamnat på tioåringens plats och fyraåringen sjunger sin frukostsång.

Vi har i år

  • ett barn på dagis
  • ett barn på lågstadiet
  • ett barn i på mellanstadiet
  • ett barn i på högstadiet
  • ett barn på gymnasiet.

De fem är utspridda på fem platser. Ett kilo informationspapper. Underskrifter och fylleriövningar. Bekymmer?

Nej, inte än. (Denna bild visar det enda ställe i huset som vi har fått ordning på. Nycklar på krok, upphängd brandsläckare och brandfilt, pärmsnäppen på vägg.) Jag kan därför i lugn och ro koncentrera mig på skomodet den 20 augusti 2007.

Att stoppa in jeansen i strumporna och sedan stoppa fötterna i foppatollan tycker jag andas 1981. Fast dojjan hette ”cykelsko” och påminde om en banan.

Vart jag mig i världen vänder … Kommer mina barn att känna sig utanför i sina sandaler med karborrknäppning?

Vår hall. Än så länge har ingen av de fem saknat crocs, själv är jag alltid så sist med det senaste att det senaste har hunnit bli ute.

En sak är säker: dagens scheman är snyggare än de var på min tid. (Schema, schemat, scheman … men bestämd form plural då? Schematarna? Schemisarna?)

Detta är mitt schema från slutet av sexan, när vi de facto inte hade något schema. Vi fick bestämma själva vilket ämne vi ville ha. Hullerombullerundervisning. (Rekommenderas inte.)

——
Nämen. Nu kom den lillgamle Tioåringen, som absolut inte någonsin har sett Apocalypse Now. Men han har fått den djefla mannens leksaksgevär från anno dazumal.

– Åh. Jag älskar doften av knallpulver på blanka förmiddagen! Ljuvligt!

{ 37 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

en djefla man augusti 20, 2007 kl. 11:23

Pärmsnäppen – vilket underbart ord! Och vilka underbara föremål – nästan lika underbara som hängmappar!

den blyga augusti 20, 2007 kl. 11:32

Och jag som trodde jag var först!

Ordet är underbart – men företeelsen – d.v.s. att ni lyckats strukturera åtkomsten till Vardagens väsentligheter – UNDERBARARE.

Modern aforism:

Lifvet är som Wv:cwojgnp

Tiila augusti 20, 2007 kl. 11:35

Pärmsnäppena var fantastiska!
Vilka möjligheter de öppnar.
Jag vill också ha pärmsnäppen, men får nog vänta lite tills vi har åtminstone två av tre i skolan.
Mitt nästa projekt är att få maken att inse att vi måste ta bort tvättmaskin och tumlare från tvättstugan och ha en kombimaskin i badrummet på ovanvåningen. Tvättstugan är nämligen den ”hall” vi använder mest och där finns noll och ingen väggyta för klädhängare, skohyllor osv. Jag har temporärt löst detta genom att specialbeställa en hängare till varje barn med fyra krokar som man kan hänga på skåpen till värmesysmemet. Det funkar dock bara ett par år till, sedan är barnen för stora och deras jackor kommer att släpa i golvet och dölja skorna under.

Jessika augusti 20, 2007 kl. 11:44

Välorganiserat :).
Det finns en annan mojäng av plast med en plastkula som man trär in papper i och så hålls de fast i plastgrejen av plastkulan. Hemskt praktiskt. Har en sån till kylskåpet också men den har en magnet, plastgrejen har evighetstejp.
Sista året i gymnasiet hade jag matte mellan kl. 14 – 16.30 på torsdagar.
Tvättsvampshjärna var ordet och en sadist måste ha lagt det där schemat.

den blyga augusti 20, 2007 kl. 11:48

jessika:

”Sista året i gymnasiet hade jag matte mellan kl. 14 – 16.30 på torsdagar.
Tvättsvampshjärna var ordet och en sadist måste ha lagt det där schemat”
SPIK I FOTEN!
När jag gick i NÄST SISTA RING, året innan studenten dvs 1952 hade vi MATEMATIK kl 14.30-15.30 på LÖRDAGAR!!!!
Men vi lärde oss ju mera än man gör nuförtiden…

Heléne augusti 20, 2007 kl. 11:55

Åh, får jag flytta hem till er?! Skor är det mest underbara jag vet och ni verkar ju ha massor!! Här hemma får jag inte ha mer än två par skor framme åt gången då vårat skoställ inte rymmer mer än så (2 par skor x minst 6 familjemeddlemmar).

salt augusti 20, 2007 kl. 12:11

Jag fick nästan lite skolstartsångest av att färdas tillbaka i tiden här hos dej. Gillar dina barn skolan eller slår de bakut?

Lotten augusti 20, 2007 kl. 12:20

Vet du, Salt — jag drabbades av skolstartsångest idag! Tioåringen började i fyran på en ny skola med nya klasskompisar (den gamla splittrades i fem delar). Inga skyltar med klass 4b, inga skyltar med lärarnamn, inga skyltar ens med var lågstadiet eller mellanstadiet skulle vara.

Jag satte mig på ett staket och försökte se lite cool ut eftersom jag inte vågade approchera någon och fråga. Där fotograferade jag skor och kunde tänka på dem ett tag. Tioåringen var komplett obekymrad och lekte dunkgömme med okända barn. I crocs.

Plötsligt ringde det in! Jag spanade in en mamma som jag kände, och gick nära henne i en lång korridor. Ah, 4b! Puh.

Våra barn gillar skolan nu. Det har varit annorlunda — den nuvarande Femtonåringen hade det tufft med mobbare i fyran till och med åttan. Nu (peppar peppar) trivs alla.

Men jag? Huga, nej, skolstartsångesten går inte över.

Ullah augusti 20, 2007 kl. 12:41

Här har vi skjutit upp skolstarten till torsdag.
Schemana, tror jag. Fast det låter ju inte snyggt.

Stellan augusti 20, 2007 kl. 13:14

Jag håller på schemana, jag med. Fult men rätt, känns det som.
Knallpulver är för övrigt bättre än napalm, och crocsen som jag fick ärva av min elvaårige son (de var för små för honom) har jag redan lärt mig hatälska. De är sköna, men inte praktiska när man gräver i jorden. Då rinner det in jord överallt.
Och igår skulle jag flytta en cykelsadel och tappade en liten vingmutter. Den var omöjlig att hitta, tills jag fann den prydligt instoppad i ett av foppatofflans (det DÄR är ett fult uttryck, förresten) små lufthål på ovansidan.

Lotta augusti 20, 2007 kl. 13:47

Min sexåring (sedan 3 dagar) började skolan idag (fast hon har tjuvstartat under våren, så det var inte första dagen någonsin). Hon går på en liten skola med ca hundra barn från förskola tom mellanstadiet och där firas skolstarten med upprop på skolgården. Barnen ropas upp, hälsar (i hand)på sina fröknar och ställer sig sedan mittemot varande två och två och formar en ”portal” med händerna. När alla är uppropade börjar de minsta gå igenom gången som bildas under alla händer och går in i skolan under musik, applåder och allmänt jubel.
Trevligt för både barn (tror jag…) och föräldrar! Och minst av allt anonymt…

Lotten augusti 20, 2007 kl. 14:11

Produktidé: En bok som handlar om lyckade skolstarter och lyckade skolavslutningar och exempel på inte lika yckande.

Här har jag en inte lika lyckad inledning av två lärare med 24 helt nya och obekanta elever samt lika många föräldrar. (Punkterna signalerar svalda bokstäver.)

- H…j och välk … na. Jag heter xxx (ohörbart) och ja … h … är föräldral .. ig.
- Och jag heter xxx (ohörbart). Jag är v … rie.

(Både pekar stelt på sina namn som turligt nog står med svag färg på tavlan.)

TYSTNAD. Jättelång tystnad. Ingen säger något. Lärarna tittar på varandra, men säger inget. Tystnaden är kompakt och laddad av nervositet från alla inblandade. Under tystnad delar den ena läraren ut tre olika papper ur tre olika buntar som hon håller i ena handen och det är så krångligt att jag funderar på att avbryta och fråga om jag kan hjälpa till. Den andra läraren tittar på. Det är fortfarande tyst. Äntligen! En elev räcker upp handen:

- HUR LÅNG ÄR RASTEN?

aequinoxia augusti 20, 2007 kl. 14:16

När är man ”i” en skola/ett stadium, och när är man ”på”?

För övrigt älskade jag skolstarten ända tills jag började gymnasiet. Skolan var det bästa jag visste. Suck, vilken nörd jag var.

Lotten augusti 20, 2007 kl. 14:26

Ja, varför skrev jag ”på” lågstadiet och ”i” mellanstadiet?

Några teorier? Har jag rentav fel?
*pannan läggs i skrynkliga veck*

Lotten augusti 20, 2007 kl. 14:28

Jaja, yckande ovan är förstås en omskrivning för att jag inte skulle diskriminera, förnärma och kränka alla som inte har arrangerat lyckade avslutningar.

Jessika augusti 20, 2007 kl. 14:39

spik i foten, spik i foten.
det jag kunde om andragradsekvationer glömde jag prompt bort. Den mänskliga hjärnan måste ha fungerat på samma sätt 1952.

Pernilla augusti 20, 2007 kl. 15:10

På lågstadiet i mellanstadiet måste ju indikera att skolan har minst två våningar och att mellanstadiet håller till en trappa upp från lågstadiet ;-)

Ullah augusti 20, 2007 kl. 16:31

Jag trodde de hade avskaffat stadieindelningen.

Ozzy augusti 20, 2007 kl. 18:14

Svenskfröken här, den korrekta plurala formen av schema är…. SCHEMATA! Hur illa får det vara ejenklien? Fast, man får även säga sheman. (Vaddå får, man får väl säga vad man vill ejenklien? Så länge folk förstår en? Jag kommer verkligen bli en bra svenskfröken…) Funderar dock på den bestämda schemata-varianten… schematana? Aj.

Ica augusti 20, 2007 kl. 18:18

Hm… har de bara svenska i en kvart där på morgonen eller skrivs scheman(a) annorlunda nu än på min tid?

Och snälla. Ge dem inte foppatofflor. De tappar all smakkänsla och blir de inte mobbade av sina barn sen när de ser kort så lovar jag att mobba dem.

Förresten. Hänger mina nycklar där bland de andra, för visst är de hos er?

wv:asevin. Är det ett vin asagudarna drack? om inte annat skulle ett glas inte sitta fel.

Ica augusti 20, 2007 kl. 18:21

Heléne- Då ska du bara se taket ovanför deras källartrapp. Du med din skofetich och klumpighet skulle ramla ner för trappan på två sekunder. Fråga Lotten hur man gör för att landa så mjukt som möjligt. Hon är erfaren. Dock avrådes armbågar som landningskuddar.

Krönikören augusti 20, 2007 kl. 18:25

Skönt man ”bara” är farmor. Har dock haft alla barnbarn på besök några dagar, och då krävs minsann organisation, grillkorv, hoppborg, en hög med Bamsetidningar och så alla sladdar inkapslade i handdukar för ”bebben”. Såg att du har länk till Anna Toss, kul. Jobbade som ”expert” på hennes föräldrarsajt för ett antal år sedan…minnen…minnen…

den blyga augusti 20, 2007 kl. 19:09

Jessika:
Den mänskliga hjärnan fungerade lika bra för 2000 år sedan – det är PEDAGOGIKEN som blivit sämre – eller snarare med start med föräldrarnas i Eskilstuna generation fick man i Sverige för sig att man kunde SMYGA in kunskaper via lek!

Det är en DJUPT ORÄTTVIS metod eftersom det inte drabbar dem som ”har lätt för sig” – de lär sig ändå, men de 85 andra procenten…

Apropos ”förr i världen” – det är djupt fascinerande att tänka sig att Augustinus skrev sina Bekännelser någon gång 400 år e.Kr

Agneta augusti 20, 2007 kl. 19:55

KONSTR.: (på) lågstadiet
KONSTR.: (på) lmellanstadiet

Pärmsnäpp är en riktig pärla.
Men vet ni vad pärmbrev betyder?

Min egen ”hålla-reda-på-allting” med barnaskarans begivenheter, var en väl tilltagen (50 x 70) kartong uppsatt på en skåpdörr i hallen strax intill telefonen (mobiler och sladdlösa fanns ej). Där gjorde jag anteckningar om allt o inget och i och med att jag antecknat, så satt det i minnet och jag behövde aldrig titta efter. Mina egan göranden och låtande hamnade i en fickkalender och det var samma sak där. En gång antecknat så fanns det i minnet och föll fram av sig själv i lagom tid. Numera tappar jag minnet på väg från arbetsrummet till köket. Flera gånger i veckan händer det att jag kommer ut i köket och frågar min man ”Vad vill jag?” och då föreslår han diverse och mestadels brukar han träffa rätt efter några förslag.

PGW augusti 20, 2007 kl. 20:55

”Schematana”. Spännande. Jag får liksom lust att servera det med gräddfil och grovt rågbröd. Det låter som någon slags soppa.

Anne-Maj augusti 20, 2007 kl. 21:44

Där fick vad jag behövde.. Jag som gnällde. tre flickor men.. ja fiffigt med hålslag längs väggen. Jag försöker nu med ett stort whiteboard och jag har skruvat fast tre klämmor, att fästa veckorbrev. Men din är bättre. Men då måste man göra hål i dom först…. Sko, oj då måste jag kolla innan måndag. Hur ska jag hinna?

Lotten augusti 20, 2007 kl. 22:13

Det är en ljuvlig känsla att efter flera timmars bortovaro och datorlöshet komma hem och finna att här, här pågår det klokskap!

Nu ska vi bena ut schema: ”schemata” är en gammal pluralform som har döden dött. Att jag inte lyckas hitta en bestämd form i plural beror nog på att schematana i världen sällan kommer i bestämda flockar.

Man ska skriva ”på” lågstadiet och ”på” alla andra stadier (tack Agneta), men Ullah har ju rätt (även om jag gillar Pernillas teori): Stadieindelning av grundskolan togs bort i 1994 års läroplan.

Jaha. Men. Nu fnyser jag våldsamt och skiter i det borttagandet. Hur ska jag nu kunna skryta med var i skolgången mina barn befinner sig?

rigg augusti 20, 2007 kl. 22:23

Här i Sundsvall har de skjutit fram hela sommarlovet en vecka, så mina barn är ledig en vecka till. Men å andra sidan gick de i skolan en vecka längre i början av sommaren. Tror det beror på att vi är lite efter här i norr (nu menar jag naturligtvis vädermässigt) fast ändå är ju ligger ju Sundsvall nästan exakt på Sveriges mittlinje.

Lotten augusti 20, 2007 kl. 22:25

Tiila och Anne-Maj — pärmsnäppena är köpta i samma underbara affär som hade the bin.

Jessika: jag har ingen aning om hur dina plastploppar med kula funkar … jag tror att du måste blogga om dem. (Liksom Stellan, som ju måste återskapa bilden av vingmutter i skohål. Sedan kan man ju fortsätta och utmana folk med tävlingen ”vad är det mest absurda man kan ha i ett crocshål?”.)

Heléne: Icas inside information är helt korrekt. Källartrappan är en guldgruva för skoälskare.

Jag känner förresten precis som Pale Green Woman att schematana är en soppa. Som borsjtj. Är det smetana vi irrar till det med? (Alltså den sura grädden som serveras till.)

Lotten augusti 20, 2007 kl. 22:29

Rigg — när jag och Bästisgrannen var på språkresa i England efter åttan (i hööögstadiet!) lurade vi alla nollåttor att vi uppe i norr (= Luleå) var så bakåt och efter att vi bara hade svartvit tv 1 och P1 i mono.

Ingela augusti 20, 2007 kl. 22:49

Jag är imponerad av er skohylla! Här har vi numera skor på fem ställen (Ja sex då om man räknar hyllan i långskrubben uppe där pjäxor och kängor står just nu) för att slippa skodrivan innanför dörren.

Gissa hur det ser ut innanför dörren?

Lotten augusti 20, 2007 kl. 22:57

Betänk, Ingela, att fotot togs när sju familjemedlemmar hade tagit på sig skorna …

Nu har vi dessutom fått tillökning: en femtonårig kusin ska gå i skola i vår stad och därför sova hemma hos oss ibland i tre år! Hurra! Jag måste snickra nya hyllor!

Agneta augusti 20, 2007 kl. 23:10

Rigg: I söder gör man i år likadant som i norr. Åtminstone i Lund, för här börjar skolorna först den 27:e. Nästan som på den gamla goda tiden, då man själv hade sommarlov 5 juni – 30 augusti, eller så.

rigg augusti 21, 2007 kl. 00:07

Ååååhhh… språkresa i England… Jag med… ’76 tror jag bestämt, eller var det ’77? i Hastings.

Kommer fortfarande ihåg namn och adress på värdfamiljen.

Jessika augusti 21, 2007 kl. 12:20

Lotten: tror jag har någon sån där plastmojäng liggande här någonstans. Kan överskickas :).

Och den blyga. Jag gillade aldrig den där mes-pedagogiken med grupparbeten med infantila killar som asgarvade över romerska kejsare såfort de hade namn som slutade på -anus, men de där matte-lektionerna. Målet var onekligen att lära mig kurvor och sånt och andragradsekvationer. Jag begrep aldrig a) vad man andragradsekvationer ska vara bra för och b) glömde bort hur man räknar dem lika snabbt som jag hade lärt mig det.

Agge augusti 22, 2007 kl. 10:37

För att inte tala om vad man ska göra till middagmed alla utspridda och med alla med olika luncher.

kusin kicki augusti 25, 2007 kl. 11:51

Du behöver absolut inte känna dig skyldig över dina barns avsaknad på crocs a.k.a fopptatofflor. Snarare stolt över att du lyckas stå emot detta riks-hjärnsläpp som verkar ha drabbat Sverige och delar av resten av världen. Vägra foppatofflor!

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: