Den stora bloggläsarvärvsveckan, del 4: minnesbloggare

av Lotten Bergman den 1 februari 2007

(Det är alldeles för få som läser bloggar. Det hade ju varit kul om fler bloggade – men jag vill främst att fler ska läsa bloggar. Hjälp mig nu, alla – lär upp en ny bloggläsare.)

Ibland skyller jag min hamstrings- och sakletardrift på min otrygga barndom: åtta olika klasser på tolv år, skånska som glider över i norrländska och så pälsdjursallergin på det. Men så avslöjar alltid någon att jag inte alls har lidit av någon otrygg uppväxt utan ibland till och med helt frivilligt bytt skola och klass och ju tycker att det är jättekul att prata olika dialekter … och att vara allergisk bidrar väl inte på något sätt till att man samlar på sig saker från barndomen?

Då är det bara att erkänna att jag helt enkelt är en obotlig nostalgiker, inget annat. Men jag är inte bara nostalgisk över min egen barndom utan av allt som är från förr. Det är därför det ganska ofta dyker upp bilder ur gamla veckotidningar och råd ur husmorslexikon här. Det fanns en mening med att jag sparade

  • Kvällsposten från 3 april 1983
  • matteböckerna från lågstadiet
  • jeansen från 1975
  • mormorsmors bröllopsskor
  • gamla Röster i Radio/TV-tidningar med Torsten Jungstedts filmrecensioner
  • pappas första mobiltelefon
  • mammas zebrabikini.

Jag skulle ju blogga om det.

(Fast bikinin slängde jag i somras. Eftersom den tog så stor plats.)

Nu är jag inte ensam om att minnesblogga. De två frekvensbloggarna Salt och Stationsvakt har varsitt kombinerat minnes- och ymnighetshorn som de häller ut över sina bloggar varenda dag. AB är dokumentär- och minnesbloggare medan andra gott- och blandatbloggare minns och .

Alla minnesbloggarinlägg får mig att stanna till, läsa långsamt och njuta som av ett gott vin. (Snicksnack egentligen, jag dricker inte alls vin långsamt utan snarare som om jag har eld, kronofogden eller en högaffel i baken.) Nästan varje dag måste jag hejda mig för att inte bara låta minnesmaskinen jobba och på bloggen visa upp axelvaddar, platåskor, LP-plattor och min farmors symaskin som vi har använt som skötbord. (Snicksnack, jag hejdar sällan mig själv utan går på i ullstrumporna tills jag vrickar fötterna.) Ni vet folk som står i kö för att åka till månen och köper biljetter till rymden som de kaaaaaaanske hinner utnyttja innan de dör? Finns det en kö till första resan i en tidsmaskin, så kommer jag att stå först i den. (Snicksnack. Jag har varken pengar eller mod.)

Nu är kommentatorsfältet öppet för fler minnesbloggartips och kanske minnesfragment som behöver fyllas på? Eller bara några berättelser om första skäggrakningen, konsten att nysa med nymålade ögonfransar och Ralf Edströms minsta shorts.

Bonusbild:
Ungefär så här skrev jag 3/11 2005:
I boken Ungdomsåret ’74 finns en text av Stig Nahlbom, som hade fräscha idéer om den då nya flugan portionssnus. (Det är inte hans mustasch på bilderna.) I texten ordvitsar han först om ”Påssnuset Lipton”, sedan skriver han:

”Jag kan förresten inte fatta varför man inte har snören även på snuspåsar. Det skulle ju vara oerhört praktiskt och hygieniskt både när det gäller enkla justeringar av snusets läge och vid snabbutryckningar.”

Mycket snus har runnit under läpparna sedan 1974.

Del 5

{ 27 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

C februari 1, 2007 kl. 07:59

Men hur kan det komma sig att ingen har kommenterat än?
Jag är så stum att jag liksom inte riktigt kommer mig för att kommentera…
Jag ÄLSKAR minnesbloggar!
Jag är själv en minnessamlare. Jag ”hoardar” och skulle inte slänga en pryl om jag inte hade en sambo som tvingade mig.
Med mitt skrala minne behöver jag tangibla saker för att minnas.
Jag älskar kuriosasamlande.
Den dag vi flyttar till ett hus är jag lite rädd för vilka proportioner mitt samlande kommer ta för just nu är jag liksom lite begränsad i vad jag får spara, såvida jag inte vill hyra ett extrent förråd….

Lotten februari 1, 2007 kl. 08:02

Extrena förråd är externa och extrema, va?

Lotten februari 1, 2007 kl. 08:02

Vilket påminner mig om ETERNA!

stina februari 1, 2007 kl. 08:16

Nämen, SLÄNGDE du bikinin? Den var ju helt galet snygg! Såg banne mig helt nyinköpt ut, dessutom.ht

C februari 1, 2007 kl. 08:27

Japp, extrent är ett externt, extremt rent och väldigt stort förråd där man får plats med pecis allt man vill spara, från trasiga dagismoccasiner från 70-talet, gamla tidningar, tygbitar som alltid kan vara bra att ha, gamla neonfärgade baddräkter från 80talet,stenar från stränder man semestrat på, fula vaser man fått i present till alla barnens avlagda kläder som man sparar fast man säkert vet att man inte ska ha fler barn.

Jag måste nog förresten ha fler barn, jag har ju sparat min Madicken klänning från när jag var liten så att min DOTTER en dag ska kunna få vara fin i den. Eftersom N och V säkerligen aldrig kommer vilja ha den på sig måste jag helt enkelt försöka på fler barn tills jag får en dotter….

Bara appropå så där

Pernilla februari 1, 2007 kl. 09:49

Ååh, jag har också en massa gamla, intressanta saker som jag skulle vilja visa upp för ovärlden. Tyvärr har jag inga fyndiga texter och formuleringar att pigga upp dem med och en ren bildblogg är inte så himla skoj.

Men om någon skrivkunnig nostalgibloggare vill ha bilder på reklamhäften för äggpulver från 1940 eller något annat intressant så kan jag fixa det med en skanning och ett mejl.

Översättarhelena februari 1, 2007 kl. 10:01

På tal om Hej matematik, är det någon mer än jag som kommer ihåg kokboken Hej mat? Mycket halvfabrikat i god sjuttiotalsanda.

Ica februari 1, 2007 kl. 10:08

Åh herrgud. Just idag när jag verkligen egentligen inte har tid att blogga slängs det fram ett av mina favvoämnen. nu måste jag verkligen fundera på detta under dagen. Först: blödarsjuka hundar o sjukgymnastik.

Lady Stalker februari 1, 2007 kl. 10:26

Åh, jag älskar minnesbloggande! Jag njuter av alla detaljer i scener som utspelas ”förr” i filmer. Och jag frossar i nostalgiminnen från min egen barndom.

På vinden har vi ett antal kartonger med nostalgisaker som jag VÄGRAR slänga; de hänger med varje flytt: första kärleksbreven, resesouvenirer, gamla tentor och klotter studenter emellan på tråkiga föreläsningar … Det mest fascinerande är att varje liten pryl alstrar en flod av ännu fler minnen!

Nyligen bloggade jag också själv om gamla tv-serier. Vilka var dina favoriter på 70- och 80-talet Lotten?

Lotten februari 1, 2007 kl. 11:27

Stina, bikinin slängdes under vilda protester under en källarrensning i somras. Jag har ännu inte hämtat mig.

Hej Mat har jag aldrig sett! Den måste vi alla leta efter!

Lady Stalker: jag får tänka efter … Familjen Macahan var förstås en av dem! (Tills Luke grät. Huga.)

Pernilla: Jag vet inte om du vill blogga egentligen, men jag tror att du skulle kunna blogga bilder helt utan text och sedan uppmana till kommentarer. Jag tror att det hade blivit jättekul! Du lägger upp en bild på en Eterna-reklam, varpå jag rusar in bland kommentarerna och beskriver hur dammet yrde under frukostarna.

Ja, det tror jag blir bra.

Pernilla februari 1, 2007 kl. 12:19

Är det ett löfte, att du kommer att kommentera, Lotten? I så fall kanske det blir en bildblogg. Ska sova lite på saken, eller på lunchen kanske. Finns det en lasagnemotsvarighet till paltkoma?

Vanja februari 1, 2007 kl. 12:47

Det finns ju hur mycket som helst att hämta ur nostalgi – högfärdiga skrak-fåglar och gräsliga grytlappar från skolslöjden, första TV-spelet med tennis, min mammas terminalglasögon och en hel drös tekniska prylar från 60-talet… jag hittade förresten det där TV-spelet i källaren för ett tag sedan. Men det enda som funkade var ljudet.

Lady Stalker februari 1, 2007 kl. 13:04

Lotten: GRÄT Luke? Det har jag förträngt. Var det kanske när Jessie blev ormbiten och höll på att dö?

Hej matematik har jag förresten ett särskilt minne av. Jag hatade nämligen matte, redan före skolstarten. När jag såg boken önskeläste jag först denna titel: EJ MATEMATIK. Haha, så lurad jag blev …

salt februari 1, 2007 kl. 13:34

Men hoppla! Jag är minnes- och ymnighetsbloggare! Och helt utan denna vetskap skrev jag precis om ett nytt minne. Ja, det bevisar ju bara att du lyckats identifiera mej rätt!

Apropå bikini så har jag inte haft nån som passar sedan slutet på 80-talet. Vilket inte får hindra en, för då svettas man ju ihjäl, men ändå! Det är inte det enklaste plagget på vår jord.

Lotten februari 1, 2007 kl. 14:16

Ägnar mig just nu åt en av mina favoritsysselsättningar: surfandes på Centralen i Stockholm med datorn i knät. Lite rädd är jag dock att någon ska snubbla på min kryckfälla.

Jo, Luke Macahan grät, och Josh grät, men vem var det som var sjuk? Det var en av systrarna, tror jag. Med blobbor i hela ansiktet. Och Zeb var långt borta, jagandes bovar. Mostern var däremot där och slog näven i en bröddeg, tror jag.

Flinn februari 1, 2007 kl. 14:58

Åhå, jag är alltså minnesbloggare, i alla fall lite då och då. Titeln låter så trevlig så jag får lust att utöka minnesbloggarverksamheten. Fast det kan bli svårt. Även om jag har ett gott minne så har jag än så länge inte så stort minnesarkiv att plocka ur. Å andra sidan är det väl inte åldern på minnet som är det viktigaste …

cruella februari 1, 2007 kl. 16:14

Men? Med tanke på alla märkligheter du sparar fattar jag inte hur du kan slänga den helt snygga bikinin????

Håkan (hakke) februari 1, 2007 kl. 16:30

Slängde du zebrabikinin?! Oj. (Här bildar jag en pakt med stina och cruella och vi vaggar fram och åter sägandes ojojoj i kör.)

Jag minns när jag minnesbloggade om de bilar som familjen och senare jag själv har ägt. Såna inlägg skulle jag kunna göra många, men de tar lite tid. Motsvarande inlägg om alla mina cyklar ligger i högen med utkast sedan drygt ett år.

kantorn februari 1, 2007 kl. 16:48

Åh! Det står högt på min önskelista…Ett par äkta 70-talsjeans! Ett par som passar min slimmade kropp, och med ordentliga tjafs! Vill ha vill ha vill ha!

Det enda jag har från 70-talet är väl mig själv. Typisk 77:a och jag älskar 70-talet. Är det så att man går igång lite extra på saker från ”sitt” decenium?

Jag har en teori om att man såg sin morsa i trendiga (i mitt fall) 70-talskläder och annat. Därför känner man sig trygg med det modet, färger, mat och annat som kan ses typiskt från sitt decennium. Vad tror ni?

Lotten februari 1, 2007 kl. 17:59

Till mitt försvar ska bara tilläggas att JAG hade släpat zebrabikinin med mig genom tre städer och åtta bostäder under 20 år men att Bästisgrannen och min allra bästaste kusin SLÄNGDE den.

Ni ska kolla på hakkes bilblogg, den är utförlig!

Nu ska jag hoppa till Södra Station för att frottera mig med nya bloggbekantskaper!

Lady Stalker februari 1, 2007 kl. 18:28

Åh, vad synd att man inte kan vara med på bloggträffen! Är hemma och är sjuk :-(!

Lotten: Javisst var det Jessie (syrra till Luke och Josh) som fick massa utslag över kroppen. En allergireaktion tror jag, på ett ormbett! Men Zebban kom ju och räddade situationen så småningom.

Angående 70-talsmode, så hittade jag mina gamla cowboystövlar från 1979 förra året. De passade utmärkt och jag fick många komplimanger för mina ”nya” stövlar. När jag berättade hur gamla de var, höll folk på att trilla omkull. Tur att jag inte slängde dem.

Att jag slängde mina gamla näbbstövlar har jag dock inte ångrat.

Moster Mjölgumpa februari 1, 2007 kl. 20:04

Nu måste jag lägga mig i Macahan-diskussionen! Var det inte så att Jessie blivit stungen av en hel svärm av bin?

Jag hade också Hej matematik och den däringa Hembygdsboken. Minns att jag lärde mig hur man beredde lin i den boken.

stina februari 1, 2007 kl. 20:44

Jag måste ansluta mig till biteorin. Jag har nämligen ett glasklart minne av en teveseriescen med en tjej som blir helt sönderstucken av bin. Och det är typ förritiden och kan mycket väl vara Macahan (uttalas ”Mackahan” för den som inte visste det, med tonvikt på sista a:et). Det sitter lika hårt som scenen ur ”Tillbaka till Eden” där en kvinna blir uppäten av en alligator. Fast hon blev iofs inte uppäten, men jag trodde det.

Och jag är född 1978 och var inte så gammal när de här serierna gick (och jag såg dem). Därav de selektiva minnena :).

Tolken februari 1, 2007 kl. 20:52

Jag säger bara 70-tals Per! http://www.70tal.blogspot.com/

Lady Stalker februari 1, 2007 kl. 21:50

Moster Mjölgumpa och Stina! Tack, ni har så rätt! Visst var det bin som Jessie blev stungen av. Vet inte varifrån jag fick ormteorin …

En sak jag alltid undrade över angående Zeb, var hur hans skinndress egentligen luktade — med tanke på att han stod, gick, satt och sov i den dygnet runt. Den kanske satt fast på kroppen som ett extra skinn ;-).

Luke var snygg, han. Jag minns att det var så romantiskt att han och Laura (andra syrran i serien) var ett par i verkligheten!

Översättarhelena februari 2, 2007 kl. 00:05

Ingmar B. just nu på TV2!

Ica februari 2, 2007 kl. 00:47

Vad är detta? Vi har vart hemma minst en halvtimme och fortfarande ingen blogg. Jag vill inte ens tänka på anledningen till detta pga brist på hemskjutsning under kvällen. Inga fler barn.

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: