Gårdagen finns nästan inte

av Lotten Bergman den 10 mars 2006


– Host.
– Gomorron, hur mår du? Oj, du har ju feber.
– Zzzzz.

– Klockan är tio, du måste ju ställa in föreläsningen.
– Vhhahh?
– Jag hämtar Alvedon.
– Zzzzzz.

– Lotten, här är en Ipren.
– Igen?
– Klockan är tre.
– Zzzzzz.

– Lotten, vi tänkte äta nu.
– Uhhuhh.
– Vill du ha något annat än en Treo?
– Zzzzzz.

– Godnatt, sov gott!
– Zzzzz.

Likt Guldlock vandrade jag tydligen omkring och bäddade ner mig i en fräsch säng när jag hade svettats ner en annan. ”Vem har legat i min säng” och ”vem har blött ner min kudde” blandades med förtjusta fnitter som ”haha, jag har hittat en mamma”.

Idag är en annan dag. Endast ett av barnen är feberfritt och Olle har en snorfabrik i näsan. Tur att vi inte lever på medeltiden, för då hade någon målat någonting på vår ytterdörr nu.

{ 16 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Anonymous mars 10, 2006 kl. 08:50

Lotten!

Ett tips: INTE HA EN KALKON I KÖKET!
Ett till: Rå kyckling är ohälsosamt!

Lotten Bergman mars 10, 2006 kl. 08:56

Anonymous – du måste skaffa ett alias. Kan junte heta Anonymous! Klicka på ”Other” och fyll i ett namn som t.ex. Bamse, Björne, Puh, Baloo, nej, vänta det heter många redan. Snömostret i Tintin, vad hette han? Du behöver inte fylla i ”web page”.

Identitetslös kan man ju inte vara!

Björn mars 10, 2006 kl. 09:23

Kvack!? Björne? Varför skulle jag ta ett sånt namn? Näe, det skulle vara alltför avslöjande. Jag väljer det här i stället.
För övrigt ska man inte heller ha otäcka odjur i sängen (BILDEN!). Vad i helskotta är det? Jag trodde Dronten var utdöd, men uppenbarligen finns en vid liv. I Mesta av alla ställen.

Sentenser mars 10, 2006 kl. 09:33

Krya på dig!
Min släng av fågelinfluensa är på övergående, som tur är.

cruella mars 10, 2006 kl. 12:22

Snömonstret heter Yeti. Fast något egennamn är det väl egentligen inte. Men det är vad vägvisare hojtar i panik: YETI YETI YETI YETI. Någonstans i mitten av boken. Tintin i Tibet var det första albumet som förärades min förstfödde. Yetin hade han inte nerver att klara på flera år, det blev en stooooor lucka i läsningen för vi var tvungna att ta ett redigt grepp om många sidor och bläddra förbi. Så att inte ”Jätten” kom uthoppandes när man minst anade det.

Lotten Bergman mars 10, 2006 kl. 12:54

Jag ser ut som Yetin! Olle tog bilden eftersom jag hela dagen igår bara såg ut som Yetins rygg. Eller en afghanhund.

Men visst är även min fågelinfluensa på avtagande: blev nyss sugen på skorpor med honung, vilket är det första jag har varit sugen på sedan i onsdags kväll.

Och … tadaaa … nu ringde de från en frisörsalong i stan. Tydligen skulle jag ha klippt mig i morse. Ajajaj. Sådant tycker inte egenföretagande frisörskor om.

margareta mars 10, 2006 kl. 13:15

skönt att du är på g igen Lotten.Hoppas bacillrackarna håller sig borta från dej och din familj nu. Appropå Ärla häromdagen, så har jag några förflutna år där.

Mildamakter mars 10, 2006 kl. 13:35

Åh, jag trodde att ni hade skaffat er hund, när jag såg bilden.

Krya på sig…lixom ;o)

den blyga mars 10, 2006 kl. 14:06

Apropos Yeti och Cruellas förstfödde:

Mitt, som det har visat sig fantasifullaste, barnbarn var jätteförtjust i Tv- versionen av Mumintrollet.
Men i flera år rasade hon fullkomligt ihop så snart det var dags för Morran.

Cecilia N mars 10, 2006 kl. 14:23

Krya på sig hela familjen Bergman!

Cruella mars 10, 2006 kl. 15:06

Mårran! Gissa om sagde son var LIVRÄDD för ”måan” och gärna betraktade Mumintrollen bakom dörrposten när TV visade den ganska sött teckande japanska versionen. Vilket påminner mig om var jag brukade stå när de visade tecknad Tintin på TV. Gorillan i Den svarta ön *ryyyyyys*.

Ica mars 10, 2006 kl. 19:44

Haha, så ser många av mina dagar ut. Vaknar (knappt) går till skolan, hem, sover, vaknar, träning, hem, sover, vaknar, knaprar, natt: sover. praktiskt. Men det är klokt att inte bara leva på piller. man kan bli ganska konstig i magen. hoppas ni kryar på er!

kapple mars 10, 2006 kl. 23:29

Krya på dig.Ser fram emot bloggar om kollektivet!

Orangeluvan mars 11, 2006 kl. 15:20

Jag har precis köpt Kung Ottokars Spira och inser att jag inte läst den tidigare. Alltså: mitt under högläsandet för dottern får jag en skarp tillsägelse: Men läs då, mamma! Jag hade glömt att läsa högt och själv rusat vidare bland serierutorna för att få reda på hur det skulle gå. Tintin är jättespännande, fortfarande.

Lotten Bergman mars 11, 2006 kl. 15:28

Orangeluvan: de nya översättningarna, väl? Med härliga fotnoter på konstiga ställen? De är underbara.

Gammelmamman mars 11, 2006 kl. 18:37

Hoppas du mår bättre. Klappa afganen… :-)

Lämna en kommentar

Previous post:

Next post: