Hur hänger en hålig betongvägg och eco-driving ihop?

av Lotten Bergman den 16 april 2015

Nu ska jag ta bladet från munnen och berätta hur jag har misslyckats kapitalt som förälder. Vissa saker har jag helt enkelt underlåtit att berätta för stackarna. De satt redan i treårsåldern med böcker om det mänskliga reproduktionssystemet och det finns absolut inget som de inte behärskar när det gäller moderna datorer, så på vissa områden skötte vi oss exemplariskt.

För många år sedan satt jag och stirrade på ett kuvert som den dåvarande åttaåringen hade förberett. Det var någonting inuti, det var igenklistrat och frimärket satt där det skulle. Men adressen stod mitt på kuvertet med viss dragning åt vänster. Jag förklarade att det var ”fel”.

– Men varför är det fel?
– För att posten säger det för att deras avläsningsmaskiner inte klarar av att läsa annars.
– Men kan den läsa vad jag har skrivit om jag skriver på rätt ställe?

Jag tittade på handstilen och tänkte ”nääääh”.

kuvertstil

Hur man placerar adressen är faktiskt SIS-bestämt i ett dokument som verkar ha layoutats på 1980-talet.

Sådant som vi borde ha lärt barnen!

Att byta en propp i proppskåpet och förklara vad ett proppskåp är och sedan gå runt i huset och peka på alla tre och förklara att ”grupprummet är vardagsrummet” och ”köket är tv-grottan” samt ”flyglarmet funkar inte längre”.

proppinstr

Tydliga instruktioner till källarproppskåpet.

Att köpa en ram på Ikea, öppna paketet och ta bort all plast och dra bort plasten på ”glaset”, se till att inte de små krokarna eller klämmorna åker ner med plastsoporna och att vända på papperet som då kan användas som bakgrund om man inte vill göra en snygg passepartout.

Att lära barnen ordet passepartout.

Att borra i en vägg av hålbetong. Blåcement? Blåbetong? Schweizerostbetong? Hela källaren är full av

  1. misslyckade hål
  2. saker som är uppsatta, men som håller på att trilla ner
  3. hatthyllor som numera funkar som skoställ.
holetoa

”Här är borrmaskinen, sätt upp den här gamla tavlan inne på källartoan.”

Att stryka en skjorta. När de äldsta barnen var två respektive fyra år, hittade jag dem lekande med strykjärnet och en massa plastdjur. Jag misstänker att det var Noas ark-leken, för fyraåringen vände upp blicken mot mig och frågade med strykjärnet i handen:

– Är det en båt?

Sådant som vi borde lära oss av barnen!

Att tjäna pengar. Oj, vad de är bra på att tjäna pengar och vad vi suuuuger på området.

Att betala räkningar. Oj, vad de är bra på att betala räkningar och vad vi suuuuger på området.

Att köra bil enligt eco-driving-metoden. Vi växlar i tur och ordning 1-2-3-4-5 medan barnen utan att fundera ett enda dugg glatt växlar 1-3-5-4-2, vilket för mig känns som att fuska.

Att ”höra av sig till sina föräldrar”. Jag ringer ALDRIG till mina föräldrar medan våra barn när de inte är hemma hela tiden ringer och rapporterar. Orden ”jag tänkte bara berätta vad jag har gjort idag” har jag inte ens tagit i min mun …

Men vänta! Det är ju inte mitt fel! Jag har helt enkelt fått en dålig uppfostran! Hurra!

{ 83 kommentarer }

Pet peeves revisited

av Lotten Bergman den 13 april 2015

Pet peeves (favoritirritationsobjekt) varierar med tid, ålder, säsong och allmänt humör samt förmodligen hormoner. Det fanns en tid när jag var runt 20 år och gick omkring och var obegripligt irriterad på föräldrar som lät sina barn ha alla leksaker på golvet. Åtta år senare gav jag mitt 20-åriga jag en örfil och sa ”var ska de annars vara, dummer?”.

bildsymbol-text-irriterande

Förmodligen (nu är kvasipsykolog Bergman igång) blir man irriterad särskilt på sådant som man inte kan påverka, alltså

  • moppar som kör i 90 knyck
  • idioter som inte lyssnar på mig (bitter, vem, jag?)
  • tröjärmar som fastnar i dörrhandtag
  • tekannor som flyger ur händerna och hamnar på den lilla brutna tån.

Igår var jag med om en hisnande näradödenupplevelse – hade jag haft anlag för högt blodtryck, hade förmodligen skallbenet tryckts ut som en kork ur en champagneflaska. Det här är inget jag är stolt över; jag borde vara en bättre och mer stoisk person och stå ut med trivialiteter när man jämför med hur andra har det i världen. (Märker ni att jag strör brasklappar omkring mig för att inte irritera de rättrådiga?)

Jag åkte till Stockholm. Tåget var proppfullt till sista plats, så vi var väl 100 personer som samsades om en tågvagn. Som på en given signal började sju barn att skrika samtidigt så fort vi lämnade perrongen. vuvuzela

– Sitt kvar, Lotten. Du hittar ingen annan plats. Andas djupt. Stoppa hörlurarna i öronen fastän bara ena proppen funkar. 

Jag pratade med mig själv, ja. De sju barnen var i olika åldrar (2–5 år) och lagom utspridda och hetsade nog varandra till detta stordåd. Föräldrarna var komplett obekymrade om ljudnivån. Precis bakom mig satt en finsk fyraåring och sparkade på mitt säte. Mamman tittade med kärleksfull blick på ätteläggen och märkte inte att jag hoppade på mitt säte som sutte jag på en 70-talsbuss på en av tjälskott skadad grusväg i Luleå.

Donk donk. Uääääääh! Donk donk. UÄÄÄÄÄÄHHHH! Donk donk.

Efter ett tag var de sju barnskriken volymmässigt så absurt höga att jag övervägde att ställa mig upp och skrika jag också. Men då bet karma mig i hälsenan.

– Va? sa jag högt eftersom mina knastriga hälsenor gör ont, men på ett mera diffust sätt.

Det var det finska barnet som kröp omkring och nöp de andra passagerarna i fötterna. Så oerhört charmigt. Skriken fortsatte där hon kröp, men varierades med skratt.

finsktbarn

Såja. Jag överlevde. Tåget spårade inte ur. Trumhinnorna sitter kvar på plats. Men de skrikande barnen med sina kärleksfulla föräldrar skriker nog än idag.

{ 75 kommentarer }

”Konsten att äta sig slank”

av Lotten Bergman den 10 april 2015

Jag har en liten hylla med konstiga böcker. Om den hade haft en diskret men beskrivande etikett klistrad på sig, hade det nog stått ”sånt man kan blogga om” på den. Den lilla hyllan är förmodligen uppåt 30 meter lång nu och jag måste nog (enligt den allestädes närvarande allmänheten) börja avverka den.

konsten att atasigslank

Vi kan kalla boken ”Beach 2015”.

Men jösses vilket på samma gång snyggt som jättefult omslag! Det är propert, tidigt 1950-tal och bedrövlig clipart samt olika typsnitt – allt på en gång så att alla tänkbara målgrupper ska bli attraherade.

Men den här, förstår ni, den här är rolig. Författaren heter A.W. Brown, som är ytterst svårgooglad eftersom han har en modern forskarnamne som skriver avhandlingar om fetma på löpande band. (Eh. Harrrkl. Det är avhandlingarna som skrivs på löpande band, förstås.) A.W. Brown som skrev boken för jättelänge sedan måste förstås citeras:

“I’m not a vegetarian because I love animals. I’m a vegetarian because I hate plants.”

Om man nu ska jämföra, så kan jag ju även citera A.W. Brown som är fel A.W. Brown, alltså den yngre som forskar:

”Treatment with taurine and vitamin E did not reverse fatty liver more than a chow diet in rats.”

Jaså inte det. Gäsp. Jag vill ju fokusera på braskande rubriker och halvsanningar, inte forskare som går grundligt tillväga och tänker efter och gör experiment innan de uttalar sig!⸮

antarctica-lab-ponting

Ce ne est pas une pipe som skulle kunna störa forskningsresultaten, nej.

Men nu till ”Konsten att äta sig slank”, som ju redan i titeln har (enligt mig) rätt inställning: man ska äta. Alla som inteäter är hungriga. Och sura. Fast ganska ofta rätt slanka.

Här har ni nu råden som har nästan 70 år på nacken!

  • Det är ren idioti att blott och enbart äta ägg eller äpplen eller filmjölk (mitt tillägg) under två hårda veckor.
  • Lavemang har inget med diet att göra.
  • Man kan gå ner flera låtsaskilon om man bastar.
  • Massage är sannerligen inte en effektiv bantning.

Titta på sista punkten ovan och klia er sedan i huvudet medan ni tänker ”vaaaa?”. Man trodde alltså dåförtiden att fett kunde masseras bort av segstarka quinnor i vita uniformer. Nästan som att klämma en finne: man skulle liksom trycka bort fettet. Och så ska man trots förmodad kaloriattack dricka försvarliga mängder champagne, för det är det faktiskt värt.

villbliavmed

– Jomenasså just där på sidan av underbenet vill jag bli av med minst tre kilo.

Näää. Jag fortsätter med min egen diet, där ohemult stora mänger mat och inte jättenyttiga grönsaker (ity de är tråkiga medan sega råttor är roliga) blandas upp med en herrans massa basket. Eller så kan man ju bada i badkar med jättemycket salt i medan man knaprar på grönkål och blekselleri, för det blir man ju så slank av. Sägs det. Jomen.

{ 134 kommentarer }

Det är fan inte lätt när det är svårt

av Lotten Bergman den 8 april 2015

Vad är krångligt? Jo, att

  • bära en dubbelsäng nerför en spiraltrappa
  • knyta skor med korta skosnören
  • fjärrkontrollskontroll
  • hitta en nål i en hög järnfilspån.
krangligpostgang

Krånglig postgång i Skottland. Källa.

Men ännu krångligare är det att köpa en viss produkt. Vi kan kalla produkten Agda tills vidare för att ni inte ska färgas av förutfattade meningar och fördomar. (Jag talar om produktnamnet senare.)

Vi letade upp Agda på nätet och klickade på tre olika knappar som det stod KÖÖÖÖP på. Sedan fyllde vi i kortnummer och allt som därtill hör och lutade oss tillbaka för att få ett mejl med all nödvändig information eftersom produkten kräver registrering. Efter 15 minuter kom mejlet, men åkte raka vägen in i spamkorgen. (Fast det var vi beredda på, så det gjorde ingenting.)

Sedan följde detta vansinne. Jag skriver det hela som om det vore en dialog eftersom det var så det kändes, även där vi satt och skrek till datorn eller mobilen. Våra repliker är lite blåa för att göra läsningen lättare.

– Fyll i den 25 tecken långa produktnyckeln. Om du undrar var du hittar den, kan du klicka här.
– Lätt! Copy, paste. Trarajdira.
– TUT! Produktnyckeln är ogiltig!
– Men vaddå? En gång till. C-o-p-y, p-a-s-t-e.
– TUT! Produktnyckeln är ogiltig! Kontakta vår kundsupport!
– Okej, jag skriver alla tecken för hand och kopierar inte. 7HYNT-6T749-79Q26-XVQ64-DJX32 sådärja.
– TUT! Produktnyckeln är ogiltig! Kontakta vår kundsupport!
– Men fuckit. Okej. Telefonnumret är … var hittar vi telefonnumret? Ah, mäh, grrr. HÄR! Längst ner på sjunde sidan som vi skrollar ner på, nu tror  jag att vi kommer fram. Ringeliring.
– Du får nu fyra olika val. Om du … bla bla bla bla bla …

Här hörde vi inte vilka val vi hade eftersom min djefla man bestämde sig för ett avgrundsdjupt primalskrik. Jag tryckte därför på en siffra på måfå.

– Ditt val är felaktigt. Du får nu fyra val …
– Tryck inte! Då hamnar vi hos en telefonist! Min mormor jobbade som telefonist! Tryck inte!
– Om du har problem med inloggning, tryck 2 …
– Heureka! Tryck 2!
– Skriv nu in din ID-kod. Om du redan har registrerat dig och vill hoppa över detta steg, tryck på fyrkant. Om du vill att vi repeterar detta,  tryck på stjärna.
– VILKEN ID-KOD? Kan det vara 7HYNT-6T749-79Q26-XVQ64-DJX32? Nej, den heter ju produktnyckel och har bokstäver!
– Du har inte skrivit in din ID-kod.
– VILKEN JÄVLA KOD?
– Du har inte skrivit in din ID-kod.
– Jag veeeeet. Hur sk…
– Skriv nu in din ID-kod. Om du redan har registrerat dig och vill hoppa över detta steg, tryck på fyrkant. Om du vill att vi repeterar detta,  tryck på stjärna.
Va? Det där var ju ett omöjligt val. Tryck på stjärna, de kanske ger mer information då!
– Skriv nu in din ID-kod. Om du redan har registrerat dig och vill hoppa över detta steg, tryck på fyrkant. Om du vill att vi repeterar detta,  tryck på stjärna.
– På det där sättet hade min mormor inte fått behålla jobbet särskilt många dagar.

Ja, det där var jag, stressad dels av att produkten kostar en helskottas massa pengar, dels av tidspress.

mormor

Nästan min mormor.

Min djefla man stirrade stint in i telefonens display och inledde en upprörd monolog. Efter ungefär 15 minuters frustrerande väntan och höttande med näven åt mobilen, svarade en kille som tyvärr fick höra slutet av den djefla mannens ilskna rabblande om telefonval.

– … DAGENS SAMHÄLLE OCH I FOR… oj, hallå?
– Hej.
– Hej. Jag har nyss köpt Agda och försöker registrera mig för att börja använda henne, men produktnyckeln är ogiltig.
– Vilken produkt har du köpt?
– ”Agda 321 Mini Super Proffs för småföretag med extralysen och krom”. Och jag har fått mejlet med produktnyckeln nyss och den funkar inte.

Nej, så hette produkten inte. Men nästan.

– Jag undrar nu när du har köpt denna produkt.
– Nyss.
– Har du fått ett mejl med produktnyckeln också?
– Ja.
– Då ska du skriva in produktnyckeln i den för ändamålet avsedda rutan som du …
– Men det går inte. Den är ogiltig.
– Är produkten köpt till ett företag?
– Ja! Det ingår ju i produktnamnet till och med – ”för småföretag”!
– Ja just det. Då ska jag bara tala om att du har ringt fel nummer. Det nummer du ska ringa är 020-1605899.
– Jaså. Kunde vi ha läst oss till detta någonstans?
– Nej. Det tror jag inte

Här lugnade sig den djefla mannen lite och sa med sin allra mest pedagogiska röst (eftersom vi hade blivit förvarnade om att samtalet skulle kunna komma att spelas in) att det här inte var så smidigt som det skulle kunna vara och att det ingenstans på nätet står att man ska göra på det här sättet. Sedan ringde vi till det andra numret och blev strax informerade om att eftersom det var så många som ringde just nu, skulle det kunna hända att vi fick tala med en engelskspråkig support som hade tillgång till tolk.

– TOLK! Å så roligt! Det är så imponerande med tolkar! Vad synd att vi inte behöver tolk.
– Good afternoon.
– Oh lovely. We’ve just purchased Agda, but …

Sedan följde ett fullkomligt absurt samtal där en man med indisk brytning på engelska läste ur ett manus som måste ha sett ut som ett flödesschema med pilar i cirkel eftersom han bara upprepade sig själv i all oändlighet.

more-difficult

Medan jag ställde frågor, googlade min djefla man sig runt på felsökarforum och lyckades till slut hitta rätt. För att kunna använda Agda, måste man leta efter fler mejl i spamkorgen och där hitta ett med en ytterst konstig mejladress, som tydligen var vår sedan köpet av Agda: admin@bbok.agda.plupp.co liksom. Den på (företagets hittegodsavdelning) hittade mejladressen skulle man skriva in på en sajt som inte såg ut som Agdas sajt och under tiden som min djefla man listade ut det, läste supportmannen vidare i sina smårutor. När jag påpekade att han faktiskt bara upprepade sig, sa han ”yes” och fortsatte att läsa.

När vi var nääääääästan färdiga, kom detta:

inte privat

När man klickar på ”tillbaka till säker webbplats”, kommer man till exakt samma ställe i en för alltid pågående loop.

Det var det! Och vill ni, så har ni redan listat ut vad det var vi försökte köpa.

{ 84 kommentarer }

Blönt?

april 6, 2015

Jag går verkligen åll-in när det gäller mina bokjobb. När jag översatte ett whisky-opus för ett par år sedan gick jag därför minus eftersom whiskyn som jag skrev om lät så intressant att jag blev tvungen att köpa (och de facto dricka) allt. (Glenfarclas är fortfarande favoriten, även om jag inte har haft en enda whiskyflaska […]

Läs hela alltet →

Glad påsk?

april 4, 2015

Det fanns en tid när jag då och då beordrade barnen att lägga bort all elektronik för att jag hade bestämt att det skulle vara ”datorfri dag”. Jag minns inte vad vi gjorde istället, men förmodligen rullade Chaplin, Nils Poppe och Hasse & Tage på tv:n. Ibland tittade barnen på filmerna. I flera minuter. För fem […]

Läs hela alltet →

Dööööööden

april 3, 2015

Förra året berättade jag om långfredagstristessen som innebar att vi alla – hur oreligiösa vi än var – skulle lida med Jesus. Men att jag hade kommit ihåg fel. I år ska vi inte lida, tänkte jag. I år ska vi frossa i döden! (Jag ber om ursäkt redan i förväg. Bilderna i detta inlägg […]

Läs hela alltet →

Eländes elände i hältrakten

mars 31, 2015

– Hej doktorn! Jag har ont här i hälsenan. – Hej! Jag är inte läkarutbildad, jag är bara sjukgymnast. – Läkare schmäkare, doktor schmoktor. Titta här, det gör ont och är svullet. – Mhm. Du har inte spelat badminton möjligtvis? – Nejnejnej, jag är väl inte galen. Basket. – Basket? – Basket. – Men … […]

Läs hela alltet →

Jag vill göra högskoleprovet

mars 29, 2015

Sjuttonåringen travade igår iväg för att göra högskoleprovet. Vi är inte riktigt säkra på hans uppsåt, baktanke eller motiv – men allt som har med multiple choice-frågor och allmänbildning att göra, ger upphov till applåder och hurrarop i familjen. Morgonhumöret var på topp och i stark kontrast till snart sagt alla vanliga skolmorgnar när den […]

Läs hela alltet →

EM-kval: Sverige–Moldavien (och Kroatien?)

mars 27, 2015

Zlatan är (som bekant?) arg på domarna i Frankrike, där han spelar till vardags. Han blev häromveckan (faktiskt helt obegripligt) utvisad för en helt normal tackling och svor och levde rövare såpass att inte bara det franska folket utan även politikerna krävde en ursäkt av honom. Och upprepade att domarn var kass och att förresten […]

Läs hela alltet →